Het fondtrend

Hållbara fonder har hängt med ett bra tag men fonder som mer specifikt siktar in sig på den klimatförändring och omställning det innebär är ett senare fenomen som rymmer mer än bara förnybar energi.

Det kan vara lite svårt att sätta tummen på vad en klimatfond egentligen är, men i centrum står två processer. Den ena är uppvärmningens konsekvenser i form av havsnivåhöjningar, förändrat väder och nya klimatförutsättningar på många platser.

Den andra processen är försöken att förhindra och bromsa den uppvärmning som är ett resultat av utsläpp av växthusgaser. Det mest påtagliga är att först sänka, sedan eliminera utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid och i förlängningen vrida klockan tillbaka och samla in och lagra koldioxid, så kallad carbon capture.

I dessa två sfärer finns en mängd företag inom olika branscher. Ett uppenbart exempel är förnybar energi som drar ned koldioxidutsläppen, företag som levererar elektrifiering av transportsystem och annat, men också företag inom jordbruksutveckling och vattenförsörjning. Brukbar mark kommer bli en mer knapp resurs, vilket kräver mer produktiva grödor, och mindre nederbörd ställer nya krav på vattenförsörjning på många håll.

När man lyfter locket på fonder som Hartford Climate Opportunities Fund, Nordea Klimatfond eller GMO Climate Change Fund dominerar fortfarande förnybar energiproduktion och olika företag inom elektrifiering och batteriteknik. Men här finns också företag som Mosaic som sysslar med jordbruksförbättring och franska Saint-Gobain som utvecklar nya material som kolfiber och komposit för till exempel flyg så att de blir energisnålare.

Men en klimatfond kan ha ett större klimatavtryck än många andra hållbara fonder, vilket förklaras av mer investeringar i tillverkande industri i form av infrastruktur för förnybar energi som vindturbinstillverkaren Vestas, olika batteritillverkare eller kolfibertillverkaren Hexcel. Nordeas klimatfond är ett sådant exempel.

Till exempel fördubblas koldioxidutsläppen när man tillverkar ett flygplan i komposit jämfört med om man tillverkar det i aluminium. Kolfiber och vindturbiner leder dock till lägre utsläpp i senare led. Ett flygplan i komposit väger så mycket mindre att dess koldioxidutsläpp blir upp till 20 procent lägre när det är i drift.

Den senaste klimatfonden på den svenska marknaden, Coeli Energy Transition, skiljer sig genom att vara en hedgefond som ska vara marknadsneutral. Det betyder att man ska tjäna pengar oavsett om börsen eller energipriser går upp eller ned.

I centrum står den energiomställning som drivs av klimatförändringar och fonden jobbar inom olika subsektorer inom energi och närliggande som förnybart men också fossilt.

Man jobbar ofta med så kallade paired trades där man går lång i ett bolag man tror på i sektorn men kortar ett bolag man inte tror är inne på rätt spår. Och det handlar inte bara om att till exempel satsa på vindturbintillverkaren Vestas och sedan gå kort i en konkurrent.

– Även inom en fossil sektor kan man uppmuntra bolag som gör allt rätt och straffa de som går på fel håll. Vi jobbar också med att påverka företagen i rätt riktning via möten, säger Joel Etzler, en av förvaltarna av fonden.

Fonden startades i slutet på augusti och hittills i år är fonden ganska oförändrad efter att ha åkt på en smäll när attackerna mot oljefälten plötsligt drev upp oljepriserna 20 procent.

– Det är den typen av händelser som man egentligen aldrig kan hedga sig emot fullt ut, säger Joel Etzler.

Fonden kommer dock sammanlagt alltid att ligga kort inom fossila energislag, något som Etzler tror fonden är ensamt om.

Var investerar klimatfonderna?

Energi – omställningen mot ett fossilfritt energisystem pågår för fullt med snabb utbyggnad av både el-, kärn- och solkraft. Fortfarande kommer dock 87 procent av energin från fossila bränslen.

Elektrifiering – nya, smarta elnät, batteriteknologi och nya fordon. Det mesta kommer att gå på el framöver.

Material – nya material behövs för att göra saker lättare, starkare, ibland billigare och allt oftare nedbrytbara. Allt från kompositmaterial till sugrör i papper.

Bränslen – flytande bränslen kommer att behövas även framöver, inte minst i flyget. Biobränslen kommer alltmer från skogsprodukter eller restprodukter från jordbruket och blir mer och mer miljövänliga och effektiva.

Livsmedel och vatten – rent vatten och tillräckligt med mat kan bli trånga sektorer när klimatet förändras. Samtidigt ökar konkurrensen om brukbar mark, vilket ställer högre krav på ett produktivt jordbruk. Nya grödor och metoder behövs, och inte minst växtbaserade proteinalternativ till kött.

Växlande fondklimat

Bland de klimatfonder som finns tillgängliga i Sverige varierar resultatet rejält. De flesta har gått relativt bra, i synnerhet i år. Snittet hittills i år ligger på 32 procent och bäst har Nordea Klimatfond gått med en uppgång på 40 procent. De två största innehaven är industrigasföretagen Air Liquide och Linde. Tätt efter ligger Wellington Climate Strategy med en uppgång på 39 procent. Fondens två största innehav är spanska energiföretaget Iberdrola som är stora på sol- och vindenergi samt Waste Management inom renhållning och återanvändning.

Längst ner finns LO Funds Global Climate med 11 procent i år, vilket ändå är mycket bra med tanke på att det är en obligationsfond och inte en aktiefond. Den investerar i gröna obligationer.