Hemliga fonder

Finansinspektionen vill att hedgefonderna mer öppet redovisar sina affärer. Men hittills har motståndet varit stort.
16 november 2004 21:00

Hedgefonderna har stundom fått ta emot hård kritik. Det kanske mest omtalade exemplet är Tele2-chefen Lars-Johan Jarnheimers utspel 2002.

UPP TILL KAMP: Tele2s Lars-Johan Jarnheimer gillar inte hedgefonder.

Teleoperatörens aktie hade, trots att resultatförväntningarna infriades, sjunkit som en sten och Jarnheimer utpekade hedgefondernas blankning som en bov i dramat. I ett brev uppmanade han Tele 2:s aktieägare att inte låna ut aktier till blankare.

Men hedgefondernas förespråkare hävdar att de genom sina blankningsstrategier uppmuntrar till en mer säljinriktad aktieanalys, vilket sägs motverka uppkomsten av aktiebubblor. Mytbildningen kring hedgefondernas inflytande är stor. Deras hemlighetsmakeri minskar knappast spekulationerna.

Hur man än mäter är det svårt att bevisa hedgefondernas faktiska påverkan på börsen. Spåren som fonderna lämnar efter sig är lika med noll eller svårtolkade. Ett exempel är Finansinspektionens (FI) redovisning på internet av svenska fonders värdepappersinnehav. Tidigare var hedgefonderna undantagna från listan men sedan den sista september i år har undantaget slopats. Men den som hade hoppats att det därmed skulle vara slut med fondernas hemlighetsmakeri har hoppats för mycket.

Begär sekretess
En titt på listan visar att flera av Brummer & Partners fonder lyser med sin frånvaro. Såväl Brummer som flera andra hedgefonder har begärt sekretess i olika omfattning. FI håller fast vid att uppgifterna ska vara offentliga. Regeringsrätten avgör inom kort om Brummer alls har rätt att överklaga FI:s beslut. Fondbolagen anser att deras delägare skulle lida skada genom en publicering. Enligt uppgift till Affärsvärlden handlar sekretessbegäran bland annat om blankningsaffärer. Affärer som skulle ge en fingervisning om baissekandidater på börsen.

Stockholmsbörsens veckovisa redovisning av aktielånen (se ovan) är inte heller någon helt tillförlitlig indikator för hedgefondernas agerande. Aktielån behöver nämligen inte vara lika med blankning utan kan bero på helt andra faktorer (till exempel leveransproblem vid nyemission).vFinansinspektionen vill att hedgefonderna mer öppet redovisar sina affärer. Men hittills har motståndet varit stort.

Hedgefonderna har stundom fått ta emot hård kritik. Det kanske mest omtalade exemplet är Tele 2-chefen Lars-Johan Jarnheimers utspel 2002. Teleoperatörens aktie hade, trots att resultatförväntningarna infriades, sjunkit som en sten och Jarnheimer utpekade hedgefondernas blankning som en bov i dramat. I ett brev uppmanade han Tele 2:s aktieägare att inte låna ut aktier till blankare.

Motverkar aktiebubblor
Men hedgefondernas förespråkare hävdar att de genom sina blankningsstrategier uppmuntrar till en mer säljinriktad aktieanalys, vilket sägs motverka uppkomsten av aktiebubblor. Mytbildningen kring hedgefondernas inflytande är stor. Deras hemlighetsmakeri minskar knappast spekulationerna.

Hur man än mäter är det svårt att bevisa hedgefondernas faktiska påverkan på börsen. Spåren som fonderna lämnar efter sig är lika med noll eller svårtolkade. Ett exempel är Finansinspektionens (FI) redovisning på internet av svenska fonders värdepappersinnehav. Tidigare var hedgefonderna undantagna från listan men sedan den sista september i år har undantaget slopats. Men den som hade hoppats att det därmed skulle vara slut med fondernas hemlighetsmakeri har hoppats för mycket.

En titt på listan visar att flera av Brummer & Partners fonder lyser med sin frånvaro. Såväl Brummer som flera andra hedgefonder har begärt sekretess i olika omfattning. FI håller fast vid att uppgifterna ska vara offentliga.

Regeringsrätten avgör inom kort om Brummer alls har rätt att överklaga FI:s beslut. Fondbolagen anser att deras delägare skulle lida skada genom en publicering. Enligt uppgift till Affärsvärlden handlar sekretessbegäran bland annat om blankningsaffärer. Affärer som skulle ge en fingervisning om baissekandidater på börsen.

Stockholmsbörsens veckovisa redovisning av aktielånen (se tabell) är inte heller någon helt tillförlitlig indikator för hedgefondernas agerande. Aktielån behöver nämligen inte vara lika med blankning utan kan bero på helt andra faktorer (till exempel leveransproblem vid nyemission).
___________________________________________

Ericsson och Atlas populärast
Vecka 45 var aktier utlånade till ett värde av 24 miljarder kronor

Stockholmsbörsens mest utlånade aktier, mkr
1. Ericsson B 4 609
2. Atlas Copco A 3 314
3. Volvo B 2 054
4. Telia Sonera 1 536
5. Hennes & Mauritz 1 202
Källa: Stockholmsbörsen

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.