”Hedgefonder har blivit mainstream”

“En av de stora utmaningarna för hedgefondindustrin är att den har blivit ´mainstream”, noterar Moore Capital Management, en av de största hedgefonderna, i ett brev till sina kunder, enligt New York Times.

De flesta hedgefonder har i år knappt gått plus, enligt den brittiska tidningen The Economist. Och i fjol avkastade de i snitt 4,4 procent, vilket knappt var bättre än en amerikansk statsskuldsväxel.

Bara i Europa finns det, enligt The Economist, 450 hedgefonder som förvaltar 64 miljarder dollar, eller drygt 600 miljarder kronor.

Det är bara en tiondel av världens totala belopp som förvaltas av hedgefonder, USA dominerar, men ändå för mycket för att alla ska tycka att det är värt att fortsätta.

Enligt Economist har 14 europeiska hedgefonder kastat in handduken i år.

Och många av de som är kvar har svårt att tjäna pengar. Tanken med hedgefonder är att de ska ge absolut avkastning, det vill säga växa i värde oavsett hur börserna utveckas. I stället för att jämföra sig med olika börsindex jämför de sig med, om något, med vad en mer eller mindre riskfri statsskuldsväxel ger.

Ungefär hälften av fonderna är så kallade “long-short equity funds”, det vill säga sådana som köper de aktier de ser som undervärderade och blankar de som betraktas som övervärderade.

Just blankning, att låna aktier och sälja dem, för att köpa och lämna tillbaka dem efter kursfall, har på det stora hela varit årets framgångsrecept.

Men faktum är att de flesta av dessa fonder står på minus i år, enligt Economist. De flesta har alltså köpt för mycket aktier och blankat för lite.

En som har tappat i värde är George Soros Quantum Endowment, med runt 70 miljarder kronor under förvaltnining. Quantum är förvisso lite speciell i sin makroinriktade placeringsfilosofi, med spekulation i valutor och råvaror, och har tappat 3 procent i år. I fjol var uppgången 13,8 procent.

Liksom alla andra placerare klagar förvaltare av hedgefonder på att dagens marknad är extremt svår att spekulera i. Exempelvis Bayard Partners i London, som tidigare i juli stängde sin fond, skrev i ett avskedsbrev till andelsägarna att dagens marknad “är en giftig mixtur av övervärdering, orealistiska förväntningar och sentimintstyrd volatilitet”.

Economist noterar att just en sådan marknad borde få hedgefonder att stortrivas, men faktum är att de flesta av dem har en tredjedel av sitt kapital i kontanter.

Inte heller den andra typen av hedgefond, “relative value-fonder”, har det så lätt.

Dessa jobbar med arbitrage och försöker tjäna pengar på mindre befogade prisskillnader mellan exempelvis aktier och konvertibler. Hedgefonder dominerar konvertibelmarknaden, men den extrema volatiliteten med stora prisskillnader gör att kreditrisken blir svår att skydda sig mot.

En som sysslar med relativvärderingar är John Meriwether, som är tillbaka efter den klassiska Long Term Capital-kraschen här om året.

Liksom de flesta fonder jobbar han med saftig belåning, uppåt 10 dollar för varje förvaltad dollar. Under första halvåret i år har hans JWM Partners ordnat 6-7 procent i avkastning åt sina kunder, enligt New York Times.