Hård kritik mot ABBs omorganisation

Kritiken är bara ytterligare exempel på att bolaget hamnat i ett kommunikationsvakuum sedan Percy Barnevik valt att hålla tyst och låtit den massmedialt oerfarna Jörgen Centerman sköta snacket. Å andra sidan kanske det inte finns något positivt budskap att förmedla längre.

Satsningen på det nya tillväxtområdet Automation, där Jörgen Centerman var chef tidigare, hör till de verksamhetsområden som granskas hårdast. Idén att kunderna skulle efterfråga mer mjukvara med högre lönsamhetsmarginaler verkar inte bli något annat än en vision.

”Allt tal om it-innehåll och mjukvara var överdrivet. ABB kommer att leverera ett brett sortiment av produkter till processindustrin under en lång tid framöver. Men hela idén med att ABB skulle bli ett nytt Microsoft var fel. Så jobbar vi inte på ABB och kunderna efterfrågar enklare produkter”, säger en person på ABB.

Vinterns omorganisation kritiseras hårt från olika håll. Jörgen Centermans beslut att överge länderorganisationerna till förmån för en helt försäljningsorienterad struktur har genomförts i sämsta tänkbara marknadsläge, heter det.

”Tanken var nog rätt men förändringen har blivit mycket större än vad någon räknat med. I en nedåtgående marknad känns det helt fel att arbeta på det här sättet”, säger en person.

I Tyskland är förändringen så illa förankrad att bolaget till och med fortsatt att redovisa enligt den gamla ländermodellen.

Den schweiziska affärstidningen Neue Zürcher Zeitung dömer i en artikel för några veckor sedan ut organisationsförändringen helt. Modellen med säljansvariga beskrivs som en amerikansk modefluga som tillämpats av Hewlett-Packard men med uppenbara brister.

”Modellen skapar ett oändligt antal kontaktpunkter internt som kräver en hög grad av koordination….organisationen som ska förstärka kontakten med kunden riskerar istället att bli helt fokuserad på det inre arbetet”, skriver tidningen.

Risken är stor att onsdagens delårsrapport från ABB visar på att just det har skett.

Neue Züricher Zeitung finner egentligen bara elände i ABB.

”Gruppen krymper i storlek, vilar på svag finansiell grund, har otillräcklig lönsamhet, oklar strategi, internt ett hektiskt genomfört besparingsprogram och organisationsförändring som hindrar bolaget från att lyckas på marknaden”, skriver tidningen.

Tidningen noterar att utförsäljningen av kraftgenereringsverksamheten (till Alstom) halverat den schweiziska andelen av gruppen samt att det bara finns en schweizare i den nye VD:s ledningsgrupp.

”Det ser det mest ut som en svensk ledningsgrupp baserad i Schweiz”, skriver tidningen och fortsätter med att “….styrelsen verkar inte ha någon känsla för behovet av att kunna lägga ankara i en hamn….(det hela påminner om) en skandinavisk cirkel som klippt av banden”.

Tidningen ser förstås ABB med schweiziska ögon. Både ordförande – Percy Barnevik – och VD – Jörgen Centerman – är svenskar, även om de själva helst beskriver sig i mer internationella ordval. Men när till och med lokaliseringsort ifrågasätts på hemmaplan finns inte mycket kvar av den en gång så stolta fusionen mellan dåvarande Asea och Brown Boveri.

”Vi slog in på helt fel spår. Vi klädde upp oss för att gå på hypefest i den nya ekonomin men vi blev aldrig insläppta. Nu sitter vi här utan tågen och utan kraften. Men vi har inte skapat något riktigt nytt och de delar som finns kvar hänger inte ihop. Ingen vet vilken väg vi ska ta framåt. Så känns det hos alla”, säger en anställd.

Andra Ekonomi24 talat med pekar på styrelsens och ledningens hårda fokus på både aktiemarknaden och USA-marknaden som delförklaringar till dagens problem. Vårens USA-notering, som hade förberetts av den gamla VDn Göran Lindahl, ska enligt Ekonomi24:s källor egentligen ha varit inkörningsporten till ett stort amerikanskt företagsförvärv. Men förvärvet gick av någon anledning om intet. Problemet är att ett förvärv hade behövts för att ABB skulle kunna fortsätta metoden att realisera tillgångar för att dölja en svag resultatutveckling. Kvar av USA-idén blev bara en förödande omläggning av redovisningen, ett illa sjösatt återköpsprogram av aktier, och en pressande hög skuldsättning.

Även ägarbilden är föremål för fortsatt granskning. Storägaren Martin Ebner, med över 10 procent av kapitalet, har en allt svagare förankring i det schweiziska etablissemanget. Tre av finansmannens fyra investmentbolag, de så kallade Visionerna, har sjunkit med mellan 23 och 33 procent sedan midsommar, skriver affärstidningen Tagesanzeiger. Den schweiziska börsen har sjunkit med 17 procent under samma period. Bara i ABB har Martin Ebner förlorat 130 miljoner Sf, eller drygt 800 Mkr, sedan midsommar, och eftersom Martin Ebner sitter med i ABB:s styrelse och därmed bär en del av ansvaret för företagets eviga omstrukturering, kan han inte heller skylla ifrån sig, menar tidningen.

Facit blir inte bättre om utvecklingen för Martin Ebners Visioner mäts över en längre period. Den som investerade 10 000 Sf i de fyra Visionerna 1996 skulle idag ha cirka 15 500 Sf. En motsvarande investering i en bred schweizisk fond hade gett 19 500 Sf. Placerat i riskfria statsobligationer hade det gett 12500 Sf.

Martin Ebner har själv ingen anledning att klaga över det mediokra resultatet. Under de sex åren har han, och ledningsgruppen, plockat ut 2,6 miljarder Sf i kommission, skriver tidningen.

Frågan om Martin Ebner kan göra något för att lösa ABB:s problem besvaras inte.