Har kuren gett Gambroett nytt liv?

När Gambros vd Sören Mellstig stod redo att kabla ut bokslutet för 2002 var han nöjd. Efter en mardrömsstart som chef kunde han äntligen visa bättre siffror i det anrika njursjukvårdsföretaget.

I en sur konjunktur stoltserade bolaget med en organisk tillväxt på 9 procent och ett vinstlyft på 50 procent. Börsen svarade med att sänka aktien med 9 procent.

– Jag fattade ingenting. Det tog mig ett par dagar innan aktiemarknadens reaktion sjunkit in. Jag tyckte att vi visade att vändningen redan hade kommit, säger Sören Mellstig i dag.

Sedan dess har Gambro fortsatt att leverera rapporter som visar på stadig förbättring. Men det är först under det senaste året som omvärlden på allvar börjat lita på Gambro. Det senaste året har aktiekursen nästan dubblats från bottennivån kring 35 kronor i mars 2003 till närmare 70 kronor i dag. Och när Stockholmsbörsen fallit den senaste månaden har Gambro klättrat.

Men uppgången till trots måste kursen fortfarande dubblas för att nå upp till kursrekordet 143 kronor i mars 1998.

Och aktiemarknadens skepsis är förståelig. För det var en ganska krasslig koncern som Sören Mellstig år 2000 fick ta över från företrädaren Mikael Lilius.

– Gambro har varit besvikelsernas bolag där man hela tiden måste dra av för obehagliga överraskningar och där målen alltid ska nås senare. Med Sören Mellstig har marknaden börjat lära sig att det går att lita på vad ledningen lovar, säger en analytiker på ett stort mäklarhus.

I dag är Gambro en betydligt mer välmående koncern och frågorna ser annorlunda ut:

– Hur mycket kan Gambro växa?
– Vad ska bolaget göra med kassan?
– Sitter Gambro på ett guldägg?

Men dit har det varit en lång väg, och det största frågetecknet handlar fortfarande om det förflutna: Hur många miljarder kommer Gambro att behöva punga ut med i skadestånd i USA?

Problemen började egentligen redan när verkstadskonglomeratet Incentive 1998 bytte namn och blev “nya” Gambro, ett bolag som köpts ut från börsen så sent som 1996. Då hade resten av Incentive monterats ned i rasande takt, ett dussintals bolag sålts och ABB-aktier för över 20 miljarder kronor skiftats ut.

Incentiveledningen med ekonomerna Mikael Lilius och Sören Mellstig i spetsen tågade in i dotterbolaget Gambro, och de hade stora planer. Från att ha varit en tillverkare av i första hand apparater för dialysvård, skulle Gambro kontrollera hela kedjan, från tillverkning av utrustningen till vård av njursjuka patienter och labtester.

Därför började dialyskliniker över hela världen att köpas in, en strategi som påbörjats redan tidigare. Klimax kom 1997 då Gambro köpte amerikanska klinikkedjan Vivra för rekordpriset 12,5 miljarder kronor, motsvarande över 700 000 kronor per patient. Men det var inga problem, då. På börsen värderades konkurrenter som tyska Fresenius till 1,2 miljoner kronor per patient.

På aktiemarknaden började det räknas för fullt, och analytikerna kom fram till att värdet på Gambro därför måste upp. På några veckor steg börsvärdet med mer än vad Gambro betalat för Vivra. Förvärven var som en sedelpress.

Men baksidan visade sig snabbt. Gambro hade byggt upp en goodwill på över 20 miljarder kronor och ett stort skuldberg. Snart visade det sig också att antagandena om vilka intäkter som skulle kunna kramas ur alla inköpta kliniker var för optimistiska. Synergierna som man räknat med fanns inte där. I stället föll lönsamheten.

Gambro blödde pengar under bördan av de dyra förvärven. Dessutom visade det sig att divisionen för dialysprodukter, Renal Products, egentligen var ett hopkok av fristående bolag med dålig samordning och för många olika produkter i sortimentet. Gambros hela idé att vara en stor aktör på världsmarknaden ifrågasattes. Sören Mellstig sattes in för att städa upp och dessutom få ordning på produktionen i fabrikerna.

Dålig samordning visade sig gälla hela Gambrokoncernen, även när det gällde klinikerna.

Ett fjärde affärsområde inom hjärtsjukvård som gick dåligt, visade sig inte ha så mycket med övriga koncernen att göra och såldes.

Mikael Lilius hade lovat att Gambro skulle kunna tjäna 20 procent på varje krona, men trots åtgärdsprogram vägrade lönsamheten lyfta. År 2000 klev han av och tog i stället jobbet som vd för den finska energijätten Fortum.

Sören Mellstig fick en tuff start som vd. Gambros marginaler fortsatte åt fel håll, USA-chefen hoppade av och aktiekursen letade sig stadigt nedåt.

Sommaren 2001 kom kallduscharna slag i slag. Vid en genomgång visade det sig att Gambro inte hade täckning för kundfordringar i sina amerikanska laboratorier. Genomförda labtester hade bokförts som intäkter utan att fakturor gått i väg till amerikanska myndigheter. Gambro tvingades skriva av en miljard kronor på ett bräde.

Kort därefter visade det sig att det amerikanska justitiedepartementet inlett en granskning av Gambros dialyskliniker. Åklagare begärde att Gambro skulle lämna över alla dokumentation kring sin fakturering. Exakt vad utredningen handlar om har Gambro inte fått veta, men troligen rör det sig om misstankar att räkningarna till det amerikanska sjukvårdssystemet Medicare saltats.

För att tillgodose kraven har Gambro tvingas anlita dyra amerikanska jurister, advokatnotan kommer när det här året är slut att uppgå till 300 miljoner kronor. Ännu dyrare är osäkerheten undersökningen skapat.

– Granskningen har varit ett sänke för Gambroaktien under lång tid, särskilt i tider när många andra bolag har juridiska problem i USA, som ABB, säger en analytiker.

Oron grundar sig på att konkurrenten Fresenius efter en liknande utredning tvingades betala ut 5 miljarder kronor i skadestånd. När eller om Gambro råkar ut för samma sak vet ingen.

Men Gambro är efter fyra år med Sören Mellstig vid rodret en klart mer välmående koncern.

Det första han gjorde var att sätta stopp för alla nya förvärv. Sparprogram och utbytta chefer har vänt kurvorna åt rätt håll. Den senaste kvartalsrapporten visade på en åttaprocentig tillväxt och en rörelsemarginal på 17,9 procent, exklusive strukturkostnader. Bolaget är visserligen inte framme vid Mikael Lilius gamla 20-procentsmål, som Mellstig övergivit, men Gambro börjar närma sig konkurrenterna – även om det finns mycket kvar att göra. Dessutom har skuldberget från förvärvsdagarna minskat, nettoskulden har fallit från 14 miljarder till under 6 miljarder. Goodwillen har nästan halverats till 11 miljarder.

Gambro består av tre områden: Healthcare, Renal Products och BCT. Healthcare driver 700 kliniker och har 55 000 patienter. Gambro gynnas av de växande livsstilsproblemen, i synnerhet i USA.

Dåligt leverne leder till övervikt och slutligen njurproblem som kräver vård. Gambros utmaning är att kunna ta mer betalt per behandling och därmed höja lönsamheten.

Affärsområdet Renal Products tillverkar dialysapparater och annan utrustning och är det område som fortfarande går sämst.

Den minsta delen av Gambro är BCT, som sysslar med system för insamling och behandling av blod till blodbanker. Men det är det snabbast växande och lönsammaste området. Det är det som Gambroledningen hoppas mest på för framtiden, det som slutligen ska sudda ut bilden av Gambro som problembolag och därmed sätta fart på aktiekursen.

Men då krävs att Sören Mellstig lyckas krångla sig ur den amerikanska tvångströjan och göra sig av med de sista resterna av sitt arv. Och aktiemarknaden väntar fortfarande på att bli övertygad, i en undersökning nyligen rekommenderade bara en av fyra analytiker på de stora mäklarhusen köp av Gambro.

__________________

BÖRJADE MED TONÅRSFILM

Gambro är en förkortning av Gamla Brogatans Sjukvårdsaffär Aktiebolag, registrerat 1946. Namnet ändrades till AB Gambro och senare till “Tonårsfilm AB”, som skulle syssla med film. Bolaget köptes 1958 av Holger Crafoord.

1964 Holger Crafoord börjar sälja en svensk uppfinning, den konstgjorda “engångsnjuren” som tagits fram av professor Nils Alwall. Namnet ändras tillbaka till AB Gambro.

1983 Gambro, som vuxit till ett globalt njursjukvårdsbolag, börsnoteras.

1992 Köper amerikanska klinikkedjan REN.

1994 Wallenbergkontrollerade Incentive blir majoritetsägare i Gambro.

1996 Gambro blir helägt dotterbolag till Incentive.

1997 Köper amerikanska klinikkedjan Vivra.

1998 Incentive byter namn till Gambro AB.

_____________________

GAMBROS SIFFROR

Gambro, mkr 2001 2002 2003
Omsättning 26 720 27 574 26 133
Resultat före skatt -193 1 063 1 530
Vinst per aktie, kr -1,22 1,78 4,13