Här avslöjas börsbolagens informationsluckor

ABB, Ericsson, Föreningssparbanken, Investor, OMHEX, SEB, Skandia och Tele2 är några av de börsbolag som de senaste åren skickat ut pressmeddelanden och rapporter som innehåller mer information än vad som var meningen. Många gånger avslöjas en tveksam syn på börskontraktets regler för informationsgivning (se exempel längre ner i artikeln).

Det rör sig om dokument skapade i det populära ordbehandlingsprogrammet Word som skickats ut via Waymaker, den ledande distributören av information från de börsnoterade bolagen.

Affärsvärlden har tidigare berättat om riskerna med att Word sprider mer information än vad som syns vid en första anblick. I dagarna går Waymaker därför ut med en rekommendation till sina kunder att överhuvudtaget inte distribuera pressmeddelanden och rapporter i Word-form.

Waymaker har redan tidigare vidtagit åtgärder för rensa bort dold information före publicering. Det gäller kommentarer och korrigeringar som går att se med Word-funktionen “Spåra ändringar”. Konsekvensen är att förekomsten av dold information har minskat betydligt det senaste åren. Men trots att både Waymaker och Stockholmsbörsen känt till problemet under lång tid har ingen genomgång gjorts av de tusentals historiska dokument som finns i Waymakers databas. En föreslagen åtgärd är nu att filerna ska plockas bort helt.

Hittills har det alltså inte skett. Bland dokumenten, som är enkelt åtkomliga på internet, går det snabbt att hitta ett stort antal exempel där kommentarer, korrigeringar och annan information är fullt synliga. En undersökning som Affärsvärlden gjort av ett urval pressmeddelanden och rapporter utskickade mellan 1998 och 2003 visar att problemet verkar ha varit som störst mellan 1999 och 2001. Granskningen visar att flera hundra dokument med dold information har skickats ut under denna period.

Informationsreglerna utmanas
I flera fall rör det sig om information som visar att börsbolagen utmanar börsens regler om informationsgivning. Det gäller främst den så kallade generalklausulen som ska fungera som ledfyr för informationsgivningen till marknaden. “Generalklausulens grundläggande tankegång är att all kurspåverkande information skall offentliggöras omedelbart”, heter det i boken Börsregler 2003/2004.

Börsen ställer också höga krav på kvaliteten i informationsgivningen. “I kravet på relevans ligger att informationen skall ha ett sådant innehåll att den ger aktiemarknaden god vägledning vid bedömningen av hur den påverkar aktiekursen.”

Någon granskning av den utskickade informationen enligt dessa regler verkar dock inte ha gjorts av börsens avdelning för informationsövervakning. Klart är att varken Stockholmsbörsen eller börsbolagen själva är speciellt intresserade av att åtgärda problemen. En pikant detalj i sammanhanget är att Affärsvärlden hittat 19 pressmeddelanden och rapporter från börsens ägare OMHEX där det går att se ändringar som gjorts före publiceringen.

Vilken information är det som kan spåras i Word-dokumenten? Majoriteten av fallen rör harmlösa ändringar av korrekturfel och översättningar, men det är inte ovanligt att betydligt mer känslig information går att utläsa. Här följer några exempel:

Cell Network
I konsultbolaget Cell Networks (numera Mandator) halvårsrapport 2001 går det i Word-filen att se flera ändringar som gjorts kort innan rapporten skickades ut. Bland annat syns strykningar av information om konsekvenserna av bolagets då pågående åtgärdsprogram. Innehållet avslöjar bland annat att Cell hade ett mål för hur stora personalnedskärningar som skulle ske, något som bolaget inte ville kommentera vid tidpunkten. Strykningarna avslöjar också vilka länder som Cell skulle dra sig ur, i några fall innan bolaget offentliggjort detta. Strykningarna var känsliga då Cell precis hade avslutat en nyemission riktad till aktieägarna. (Klicka här för att se de strukna delarna).

ABB
Strykningar går också att se i ABBs halvårsrapport för 2000. I en förhandsversion markerad “Strictly confidential” som följer med rapporten kan man se översättningar och korrigeringar som gjorts i slutskedet av rapportarbetet. Under avsnittet som handlar om Europa går det att se hur ABB justerar upp siffran för beställningsingången samtidigt som information om att den tyska marknaden inte går bra stryks. (Klicka här för att se ändringarna).

Ericsson och Skandia
Ericsson och Skandia visar prov på hur de tolkar reglerna om omedelbar publicering. I december 2000 beslöt bolagen att starta det samägda bolaget Alleato inriktat på ny teknik för vård i hemmiljö. Den 20 december låg ett pressmeddelande klart inklusive kommentarer av koncerncheferna Kurt Hellström och Lars-Eric Petersson. Men pressmeddelandet skickades aldrig ut. Först den 15 januari tryckte bolagen på publiceringsknappen. Då hade Huddinge universitetssjukhus kommit med som minoritetsägare i det nya bolaget men i övrigt var informationen densamma. (Klicka här för att se den opublicerade och publicerade versionen av pressmeddelandet).

Tele2
I augusti 2001 meddelade Tele2 att bolaget skulle lansera mobiltelefoni i Holland. Ett avtal om att bli så kallade virtuell operatör hade skrivits med holländska Telfort. Men kommentarer som följde med pressmeddelandet avslöjar att ett första avtal var klart redan två månader tidigare, den 25 juni. (Klicka här för att se pressmeddelandet med kommentarerna om det första avtalet synliga).

Adera
Riktigt lika lång tid väntade inte internetkonsulten Adera med att berätta om en försäljning av sitt holländska dotterbolag sommaren 2001. Sex dagar höll dock bolaget på informationen om reträtten på marknaden. (Klicka här för att se pressmeddelandet).

Enea
Den 8 februari 2002 skickade Enea ut bokslutsrapporten för 2001. Prognosen för 2002 är rejält nedtonad för förhoppningsprodukten OSE. Men fram till bara en dag före rapportens publicering arbetade Enea uppenbarligen med en betydligt ljusare prognos. Dåvarande VD Ola Berglund strök dock den gamla prognosen och ersatte den med en ny version i sista stund. I den nya prognosen var talet om vinst och lönsamhet bortstruket. (Klicka här för att se den borttagna prognosen).

SEB och Föreningssparbanken
Den sedermera kraschade fusionen mellan SEB och Föreningssparbanken presenterades i februari 2001. Pressmeddelandet, medförfattat av bland andra PR-firman Kreab och investmentbanken Merrill Lynch, avslöjar att frågan om vem som skulle bli VD i den nya storbanken var öppen fram till bara några dagar före offentliggörandet. I det första utkastet till pressmeddelande angavs inga titlar för Hans Thunell och Birgitta Johansson-Hedberg. Först i efterhand skrev en rådgivare till bankerna in titlarna koncernchef respektive ställföreträdande koncernchef i texten. (Klicka här för att se tillägget).

OM
Börsens ägare OMHEX hade bråda dagar med att få fram ett förslag till nya styrelseledamöter inför bolagsstämman våren 2000. Johan Björkman och Hans Mårtensson ville lämna styrelsen och jakten på ersättare pågick in i det sista. Nils-Fredrik Nyblæus, ekonomidirektör på Föreningssparkbanken, hade tackat ja men kandidat nummer två hette “xxx” fram till bara några dagar före bolagsstämman. Till slut fick OM klartecken från Skandia-höjdaren Jan Carendi som kunde skrivas in på det tomma utrymmet i texten. (Klicka här för att se ändringarna).nullnullnullnull