Handelsbanken tror på magrare år i Sverige

Handelsbanken spår att Sveriges BNP ökar 1,5 procent i år, 1,3 procent nästa år och 1,1 procent 2021.

I föregående prognos, i januari, spåddes en BNP-tillväxt på 1,5 procent i år och 1,8 procent nästa år.

“Vi räknar med att den svenska konjunkturen mattas av tydligt i år och att magrare år väntar. Det är inte en djup kris vi ser framför oss, utan snarare flera år med svag tillväxt”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

Efter den oväntat starka tillväxten i slutet av 2018 räknar Handelsbanken nu med att BNP mattas av mer än de tidigare bedömt.

“För det första har vi blivit mer pessimistiska om global tillväxt, vilket slår mot svensk exporttillväxt. Vi räknar med att svagare omvärld och export sänker investeringstillväxten, som tidigare bedömdes kunna motverka fallet i bostadsbyggandet. I den här bistrare miljön antar vi att bostadsbyggandet fortsätter sjunka något både 2020 och 2021, till skillnad mot tidigare då vi förväntade oss en utplaning nästa år”, skriver banken i sin prognos.

Arbetsmarknaden väntas förbli stark ännu ett tag, vilket drar upp löneökningstakten något, men från årsskiftet väntas arbetslösheten långsamt vända uppåt. Löneavtalen i kommande avtalsrörelse 2020 väntas bli något högre än de nuvarande avtalen.

När energipriserna normaliseras spås KPIF-inflationen sjunka senare under året. De aningen högre löneavtalen 2020 väntas bidra till att hålla uppe kostnadstrycket 2020, men mot det står att konjunkturavmattningen då också blivit allt tydligare.

“Dels dämpas importpriserna på grund av lägre global inflation, dels urholkas företagens möjligheter till prishöjningar när efterfrågetillväxten från hushållen bromsar in”, skriver Handelsbanken.

Inflationen väntas därför ihållande ligga under Riksbanken 2-procentsmål, med en KPIF-inflation på 1,7 procent under alla tre prognosår.

Riksbanken väntas höja reporäntan en gång till, i september, till 0,00 procent för att därefter hålla den oförändrad under 2020 och 2021.

“Även om inflationen blir kvar under målet 2021 är vår bedömning att det inte är tillräckligt för att Riksbanken ska sänka räntan igen. Finanspolitiken ger vid det laget visst stöd till ekonomin, samtidigt som stabiliseringspolitikens svängrum kan visa sig begränsat även på den fronten”, skriver Handelsbanken.

Med denna konjunkturbild och en fortsatt låg reporänta är det enligt Handelsbanken inte mycket som talar för en starkare krona.

“Samtidigt finns det en betydande oförklarad komponent i den svaga kronan, vilket talar för att en normalisering ligger i korten. Vi räknar med att det bidrar till en förstärkning de närmaste åren, men bara en bit på väg mot jämvikten”, skriver de.

Globalt väntas konjunkturen försvagas i år, då inte bara Kina och euroområdet väntas bromsa utan även USA.

“Kapacitetsbegränsningar, politisk osäkerhet och handelskonflikter tynger tillväxten, och hushållen håller hårdare i plånboken”, skriver Handelsbanken.

Centralbankerna har nu bytt kurs för att mildra avmattningen och Handelsbanken räknar med att det inte blir någon höjning alls från ECB i denna konjunkturcykel samtidigt som Federal Reserve, som ju har en högre ränta i utgångsläget, sänker sin styrränta under 2020.

“Men möjligheterna att kick-starta tillväxten med räntesänkningar är betydligt mindre idag. Världsekonomin är dåligt rustad för lågkonjunktur”, säger Christina Nyman.

Enligt Handelsbanken riskerar konjunkturnedgången att bli både djupare mer utdragen än normalt i euroområdet, med tanke på att räntorna är låga i utgångsläget och skuldsättningen högre i flera länder. Det finns en risk för en ny statsskuldskris i högt skuldsatta länder som Italien. I USA finns ett större utrymme, men även där är det mindre än normalt.