Handelsbanken spår stigande bostadspriser

”Bortom Trumps dimridåer ser vi ökande bopriser, stabiliserat byggande och stigande priser på fastighetsaktier”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i ett pressmeddelande i samband med den nysläppta Fastighetsrapporten.

Handelsbanken konstaterar att USA:s handelspolitiska utspel och Europas försvarsinvesteringar har återuppväckt ränteoron. De handelspolitiska utspelen om tullar skapar osäkerhet om såväl konjunkturutvecklingen, inflationstrycket som ränteutvecklingen. Dessutom har det säkerhetspolitiska läget ändrats och Europa förbereder sig nu för att rusta upp försvaret.

Förutsättningarna är på plats för en fortsatt svensk återhämtning, även om den förnyade ränteoron påverkar hela fastighetsmarknaden, som i nuläget är något mer avvaktande, skriver Handelsbanken.

”Vi räknar med att Riksbanken ligger still med styrräntan och att bundna räntor bara stiger svagt. Det betyder att räntekostnader är betydligt lägre än de senaste åren och ger förutsättningar för fortsatt förbättring på fastighetsmarknaden”, säger Christina Nyman.

Det finns risk att inflationen stiger ytterligare så att Riksbanken behöver höja räntan.

”Vår bedömning är att inflationsoron kommer att dämpas, delvis för att kronan har stärkts tydligt vilket dämpar inflationstrycket”, säger Christina Nyman.

Ökade försvars- och infrastruktursatsningar kan på kort sikt bidra till högre aktivitet i ekonomin och på så vis också gynna fastighetsmarknaden. Efter ett fjolår med tilltagande försäljningsaktivitet, stärkt köpkraft hos hushållen och upprepade räntesänkningar är 2025 upplagt för fortsatt återhämtning på bostadsmarknaden.

”Trots en trevande inledning av året räknar vi med att bopriserna stiger med cirka fyra procent i år då hushållens inkomster fortsätter att förbättras. Vi antar att bolånetaket höjs och att amorteringskravet lättas vid årsskiftet. Det tror vi bidrar till att bostadspriserna ökar än mer 2026 och 2027”, säger Christina Nyman.

Bortsett från utbyggnaden av försvaret och kriminalvården förväntas inte någon större uppgång i byggandet. Bostadsbyggandet har stabiliserats på en lägre nivå.

”Höga byggkostnader och lägre befolkningstillväxt håller tillbaka efterfrågan på nyproducerade bostäder. Samtidigt har byggboomen av industrilokaler avtagit och trenden med allt färre butiker fortsätter. Byggsektorn kommer inte vara ett draglok för svensk ekonomi de kommande åren”, säger Christina Nyman.

Hyresmarknaden för kommersiella lokaler är fortsatt svag och det hänger sannolikt till viss del ihop med svag konjunktur men också med att företag ser över sina lokalbehov. Höga hyresnivåer motiverar också företag att minska på kontorsytan.

“Sannolikt har vi ännu inte sett slutet på de stigande kontorsvakanserna, men där skillnaderna är stora mellan olika områden och fastigheters standard. Det är en kombination av faktorer som leder till strukturella förändringar på Stockholms kontorshyresmarknad men som inte påverkar efterfrågan på kontor på mindre orter på samma sätt”, skriver Handelsbanken.