Handelsbanken: Riksbanken höjer rejält – bostadspriserna kan falla mer än väntat

Den reviderade prognos som Handelsbanken kom ut med under måndagen tror att Riksbankens höjer styrräntan med 75 punkter vid nästa möte och ytterligare 50 punkter i juni. Det skulle innebära att styrräntan landar på en nivå på 4,25%, jämfört med de 3,5% Handelsbanken antagit hittills.

Inflation som bitit sig fast

“Vi ser ett globalt inflationstryck och har höjt prognoserna inte bara för Sverige utan även euroområdet och USA. Det har i omvärlden kommit in ett antal starka indikatorer i början av året som inte tyder på en avmattning, jag tänker bland annat på PMI och detaljhandelssiffror”, säger Helena Bornevall, makroekonom på Handelsbanken.

RänteavdragArtikel

Hushållens dubbelsmocka: Högre räntor och minskat ränteavdrag

Hon säger att den svenska inflationen för januari föll ut högt och att “månadstakten bitit sig fast på en för hög nivå”. En trend som ser ut att fortsätta då prisuppgången är bred och bland annat matpriser och hyreshöjningar håller uppe inflationen den närmaste tiden.

“Riksbanken vill se att inflationen vänder nedåt ganska tydligt under andra halvåret. Man vill gärna vara i ett nytt läge när arbetsmarknadens parter omförhandlar lönerna, och dessutom är oktoberinflationen viktig för höstens hyresförhandlingar”, säger hon.

Kronförsvar viktigt argument

En annan viktig faktor för uppjusteringen av prognosen är Riksbankens starka signal att inte acceptera en ytterligare försvagning av kronan, enligt Bornevall. Erik Thedéen med kollegor kommer att vilja följa de andra centralbankernas förändringar och därför antar Handelsbanken likvärdiga rörelser med utlandet, även om nivåerna skiljer i de olika områdena.

Vad bedömer ni annorlunda än de andra bankerna eftersom er prognos ger en högre styrränta?

“Vår inflationsprognos har legat högt ganska längre jämfört med konsensus och vi tror fortfarande inte att inflationen kommer att falla tillbaka så snabbt, utan ser tecken på att det kommer att hålla i sig under våren”, säger hon.

Styrränteprognosen slår givetvis även igenom på utsikterna för bolåneräntan, och Handelsbanken förmodar att man uppnår en genomsnittsnivå på 5,40% för bankernas snitträntor under andra halvåret 2023.

“Men vi har inte lyft vår räntevy på några års sikt utan ligger på samma nivå för slutet av 2025-26 som tidigare. Det vill säga 2-2,5% styrränta och 3,5-4% genomsnittlig rörlig bolåneränta. Det är viktigt när man funderar på effekterna, att de som finansierar sig litet längre kanske inte möter samma höjningar”, säger Bornevall.

Seg avvaktan

Att räntehöjningarna verkar dämpande på bostadspriserna menar hon är självklart, men ser även siffror som pekar åt annat håll.

“Vår prognos har varit ett 20%-igt prisfall från toppen men vi får fundera ett varv till på det givet den här ändringen. I januari och februari ser prisfallet ut att ha planat ut och aktiviteten är förvisso låg men inte fortsatt fallande. Ytterligare räntehöjningar kan leda till ett avvaktande läge som drar ut mer på tiden”, säger hon.

Företagens vinster påverkas också

Under denna nedgång har hushållen hittills varit oväntat motståndskraftiga, något Bornevall menar kan bero på att man prioriterar tjänstekonsumtion, till exempel restaurangbesök, över sällanköpsvaror, på grund av ett uppdämt behov sedan pandemin. Och att hushållens sparade var högt då men nu har sjunkit.

“En försvagning syns ändå i detaljhandeln och det är förvånande att många företag planerar att fortsätta höja priserna. Det är något som Riksbanken tittar noga på, som indikation på inflationstrycket”, säger hon.

Vilken blir den allra tuffaste perioden för hushållen?

“Det beror på vad man är exponerad emot. Elpriserna tycks vi sett det värsta av, även om de kommer att stiga igen säsongsmässigt. Och räntehöjningar har en eftersläpning så ett lyft i juni slår igenom mot slutet av året. Med 55% av svenskar i rörlig ränta och 2/3 som omförhandlar inom ett år är det tydligt att ju längre tiden lider desto fler omförhandlar på en högre nivå. Det kommer att märkas även på företagens vinster”, säger Bornevall.

Givet de effekterna, gör Riksbanken rätt om de höjer som ni tror?

“Om man befarar att inflationen biter sig fast på en för hög nivå och man tappar trovärdighet för penningpolitiken, då kan det vara berättigat”, säger hon.