Makro
Handelsbanken: Räkna med en inflation på över 6% nästa år
En nedgång i den globala konjunkturen dämpar efterfrågan på svensk export. Svagare inhemsk konsumtion, svagare export och stigande räntor dämpar även investeringarna. Handelsbanken bedömer i sin senaste konjunkturprognos att BNP minskar något nästa år för att sedan stiga med 1,6% under 2024.
Spår 4% i löneökningar nästa år
Hushållens köpkraft minskar snabbt som en följd av höga elpriser, stigande räntor och fallande reallöner. Handelsbanken menar att den stundande avtalsrörelsen lär bli besvärlig.
”Inflationsmålet har varit ett ankare i förhandlingarna, men med den extremt höga inflationen faller nu reallönerna kraftigt. Stark arbetsmarknad, god lönsamhet i näringslivet, hög inflation och högre löner i Tyskland talar för högre löneökningar. Samtidigt försämras konjunkturen vilket kan få en återhållande effekt på avtalsrörelsen”, skriver de i rapporten.
Banken uppskattar att löneökningarna landar på drygt 4% under 2023 och runt 3,5% under 2024.
”Vår bedömning är att parterna månar om den rådande modellen och lyckas sluta avtal som ger viss kompensation för hög inflation år ett och sen växlar ner år två och tre då inflationen väntas falla tillbaka”, kommenterar Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Handelsbanken bedömer att KPIF-inflationen landar på hela 6,1% under 2023 och att inflationen bedöms vara i linje med inflationsmålet på 2% under 2024.
Riksbanken lär höja trots låtkonjunktur
Under gårdagen höjde Riksbanken styrräntan med 100 punkter till 1,75%.
”Man ska räkna med att Riksbanken höjer räntan även om det innebär att ekonomin går in i en lågkonjunktur, det kan nog till och med vara vad som krävs för att få ner inflation”, kommenterar Christina Nyman.
Handelsbankens prognos är att Riksbanken höjer styrräntan med 50 punkter i november följt av två höjningar på 25 punkter i februari respektive april 2023, upp till 2,75%. Banken bedömer att Riksbanken därefter väntas ligga still med räntan då 2,75% är en nivå som bedöms vara klart åtstramande.
”Det innebär att rörliga bostadsräntor väntas stiga mot 4,5% och att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster stiger snabbt upp till nivåer som inte setts sedan mitten av 1990-talet”, framgår av rapporten.
Handelsbankens ekonomer bedömer att de finanspolitiska åtgärderna främst kommer ske i form av elpriskompensation. Bedömningen är att hushållen kommer att få kompensation på runt 40 miljarder kronor, vilket motsvarar en tredjedel av hushållens uppvärmningskostnader under 2021.
Samtidigt varnar banken för den svåra balansgången mellan att mildra nedgången i konsumtionen genom finanspolitiska åtgärder och att riskera att driva på inflationen ytterligare.
”En alltför expansiv finanspolitik riskerar att slå tillbaka genom att det skulle spä på inflationen – och därmed tvinga Riksbanken att höja styrräntan ännu mer”, kommenterar Christina Nyman.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.