Han tror på ja – trots två nej

Strax före påsk fick Epicept nej på sin registreringsansökan till EU-myndigheten Emea i London om att få ett läkemedel, Ceplene, mot akut myeloisk leukemi (AML), godkänt. Den rådgivande kommitté som handlagt ärendet var delad och en majoritet av

Emeas medlemsländer var för ett avslag. Epicept har överklagat beslutet och en ny prövning kommer att genomföras under sensommaren eller början av hösten.

För Epicept, som fusionerades med Maxim 2006, är detta det andra misslyckandet med Ceplene. Först prövades preparatet mot malignt melanom. Amerikanska myndigheten FDA underkände en ansökan i januari 2001.

Ceplene är det svenskbaserade läkemedelsprojekt, vid sidan av dem som sysselsatte gamla Astra och Pharmacia, som hållit på längst och dragit mest pengar. Melanomprojektet startade 1990 och AML-studien 1994. Epicept/Maxim har lagt ned uppskattningsvis 3,5 miljarder kronor på Ceplene-projekten. Främst är det amerikanskt riskkapital som investerats efter en rad riktade emissioner. De svenska ägarna har blivit rejält utspädda, men är fortfarande i klar majoritet, räknat i antal.

Kristoffer Hellstrand, läkare och professor i tumörimmunologi vid Göteborgs universitet, är forskaren bakom den teknologi som Ceplene bygger på. Tekniken är att använda en kombination av histamin och interleukin-2, som båda finns naturligt i kroppen, för att behandla cancer. Hellstrand har patentet på tekniken, tillsammans med Svante Hermodsson, och ingår i det team som tagit fram Ceplene. Här finns också docent Mats Brune, som varit försöksledare för den studie som var grunden för AML-ansökan till Emea.

Kristoffer Hellstrand låter inte alltför uppgiven när Affärsvärlden har ett samtal med honom om framtiden för substansen.

Hur ser du på skälen som Emea angav för att inte godkänna Ceplene?
– Myndigheten skriver att den inte riktigt förstår hur medicinen är tänkt att fungera. Jag är ofta den som svarar på denna typ av frågor och har inte tidigare uppfattat att verkningsmekanismen är något avgörande problem. Vi får försöka förklara tydligare hur medicinen fungerar.

– Ett annat skäl gäller om effekten är tillräckligt statistiskt säker. Man måste alltid beakta möjligheten att till exempel terapieffekter i en klinisk studie kan uppstå av en tillfällighet. De analyser som gjorts visar att risken för att den gynnsamma effekten av Ceplene-behandling var en statistisk tillfällighet är mindre än 1 på 100. Företaget får belysa frågan genom att lägga fram ytterligare dokumentation och det tror jag man klarar av.

Hur stora är chanserna att lyckas med ett överklagande?
– Knappt 40 procent av överklagandena till Emea under senare år har lett till att beslutet ändrats. De fortsatta diskussionerna med myndigheten kommer att koncentreras på de två nämnda punkterna, alltså hur Ceplene fungerar och den statistiska säkerheten i resultaten.

En del hävdar att Epicept skött verksamheten dåligt.
– Det håller jag inte med om. Trots att Epicept inte hade någon erfarenhet alls av att göra studier inom hematologi, som är en ganska smal specialitet inom medicinen, har man snabbt och lyhört rekryterat internationellt ledande läkare, statistiker, forskare och andra experter. Organisationen har fungerat utmärkt.

Vad finns för bot mot AML i dag?
– En andel AML-patienter får aldrig återfall och är därför varaktigt botade. Men för den grupp patienter vi behandlar – alltså efter avslutad cellgiftsbehandling – finns ingen annan terapi som förebygger återfall i leukemi.

Det måste väl myndigheten ha vägt in i sitt beslut?
– Säkert. Jag tror inte man ska underskatta myndigheten. Dess uppgift är att försäkra sig om att de läkemedel som släpps fria för försäljning på apotek i Europa har en tillräckligt gynnsam “benefit-to-risk”-profil. Råder det tveksamheter får det klargöras.

Hur nära var det att Ceplene blev godkänt?
– Kommittén var delad och experter i flera länder var för ett godkännande. Den fortsatta processen syftar till att övertyga de medlemsländer som fortfarande är tveksamma.

Är det vanligt med överklaganden?
– Det förekommer, inte minst när kommittén varit oenig i sitt beslut. Man kan tänka sig kompromisslösningar, som innebär att företag får rätt att göra en medicin tillgänglig för patienter i utfästelse mot att man gör en ny studie som myndigheten följer, alltså ett villkorligt godkännande. De länder som reserverade sig mot avslaget för Ceplene ville dock att substansen skulle få ett fullt godkännande, utan reservationer.

Du låter inte alltför nedslagen.
– Man får respektera myndighetens syn, hur besviken man än är, och försöka lägga fram argument som övertygar dem som är osäkra. Jag tycker att vi har argumenten på vår sida.

Den rådgivande kommittén krävde ytterligare studier med hänvisning till att Ceplene i kombinationsbehandling inte fungerat mot malignt melanom. Vad är det för skillnad på Ceplene mot melanom och mot AML?
– Jag tror inte att de tidigare studierna vid melanom varit ett viktigt argument för

Emeas beslut. Men den vetenskapliga basen för behandling är starkare vid AML än vid melanom. Vid melanomstudien fick vi inte en överlevnadsvinst för hela gruppen, bara i en undergrupp patienter med levermetastaser. Vid AML ger Ceplene-behandling en statistiskt säker effekt mot återfall för hela patientgruppen.

– Vid AML är effekten av Ceplene varaktig över tid på ett annat sätt än vid melanom. Möjligheten att undvika återfall i leukemi ökar med ungefär 50 procent efter behandling med Ceplene, och en patient som inte får återfall är botad från sin sjukdom. I melanomstudien hade praktiskt taget alla kvar sin tumörsjukdom när behandlingen var avslutad. Därmed är behandlingseffekten tydligare vid AML.

Hur lång tid skulle det ta att göra en ny studie?
– Om Emea vill att företaget gör om studien i sin helhet kan det ta fem till sju år. Eftersom AML är en relativt ovanlig sjukdom räcker patientunderlaget i Sverige inte till. Den studie vi gjort omfattade 320 patienter på 100 sjukhus i 10 länder.

Hur många aktier har du i Epicept?
– Jag har en obetydlig aktiepost. Mina eventuella intäkter kommer från en royalty baserad på framtida försäljning av Ceplene.

Fotnot: Epicept ingår i Affärsvärldens årsportfölj, i underportföljen “Hög risk”. Vi rekommenderade köp av aktien i december 2007, för dem som trodde på ett “ja” från Emea.