Håller han vad han lovat?

Medicinteknikföretaget Getinge har gjort en fantastisk resa. Sedan Johan Malmquist tillträdde som vd 1997 har omsättning och vinst fördubblats. Men trots en försäljning på 11 miljarder kronor och ett börsvärde på 16 miljarder kronor har Malmquist förblivit en doldis. Getinge har i stället kommit att förknippas med sin styrelseordförande och huvudägare Carl Bennet. Den senare kallar sin vd för “en av de bästa cheferna” han känner. Inte så konstigt med tanke på att bolaget står för det stora lyftet i Bennetportföljen.

RASAR BYGGET? Johan Malmquist har lyckats hittills.

I skuggan av Bennet har Malmquist kunnat ägna sig åt sig åt det som är hans specialitet: att köpa bolag. 23 stycken har det blivit och flera står på tur. Genom att tänka industriellt har 43-årigen rört om ordentligt i en annars sömnig bransch för sjukvårdsprodukter. För Affärsvärlden avslöjar han nu planer på en omfattande utflyttning av produktion till låglöneländer.

Hittills har allt gått vägen. Aktiekursen har mer än tredfaldigats under 2000-talet. Men på senare tid har sprickor börjat skönjas. Nyligen tvingades Getinge vinstvarna om ett svagare tredje kvartal och rapporten visade på en orderingång som var svagare än förväntat. Och frågan är om Johan Malmquist kommer att kunna hålla sitt löfte om 20 procents ökad vinst i år.

Kursfallet i samband vinstvarningen för tredje kvartalet pekar på en stor oro hos aktiemarknaden gentemot Getinge. Är nervositeten befogad?
– Jag tror inte att marknaden är nervös. Egentligen var det ingen vinstvarning eftersom helårsförväntningarna ligger kvar. Men visst kändes det onödigt att behöva korrigera marknadens förväntningar. Vi visste att säsongsvariationer skulle påverka det tredje kvartalet och borde ha varit bättre på att informera.

USA-baserade konkurrenten Steris gick tidigare ut en med vinstvarning med hänvisning till en svagare marknad i USA och Europa. Går det att lita på Getinges ursäkt om säsongseffekter?
– Steris har sett en sämre efterfrågan på sina marknader och har rapporterat den. Att vi inte har sett samma effekter kan bero på att vi delvis har olika kunder.

Tillväxtprojektet Getinge bygger framför allt på förvärv. Har du någonsin vaknat på natten och frågat dig om bygget håller?

– Nej, vi har alltid börjat med att köpa bra företag med världsledande positioner. Sedan har vi kompletterat med bolag som varit i sämre skick. Att köpa en etablerad spelare som varit på marknaden länge är förknippat med lägre risk. Att ta sig in på en marknad genom att köpa en fyra i branschen kan däremot vara farligt.

Känner du dig pressad av aktiemarknaden?
– Ibland tror jag att man gör det. Det finns vd:ar som påstår att de inte bryr sig men det är klart att man gör. På börsen betygsätts du varje dag – det är klart att jag bryr mig.

Inom fem år ska er försäljning ha ökat från dagens 11 till 22 miljarder kronor. För att nå målet kan ni komma att pressas till dyra förvärv.
– Man ska komma ihåg att världsmarknaden för produkter som intresserar oss ligger på mellan tre och tio miljarder kronor. Det är inga jättemarknader som attraherar jättemånga budgivare. Det rör sig ofta om bolag på marknader med en tillväxt på drygt fem procent och det påverkar förstås prislappen som vi betalar. Vi har inte satt det här tillväxtmålet för att vara börsfähiga. Avgörande är att storleken kommer att få stor betydelse på morgondagens sjukvårdsmarknad.

Det finns gott om exempel på företag som efteråt fått ångra storleksfixeringen.
– I USA finns det redan i dag väldigt stora privata sjukhuskedjor och de har en inköpskraft som är mycket större än ett enskilt offentligtägt sjukhus. Summan av allt det här är att vi som leverantörer till sjukhusen behöver storlek för att kunna matcha den nya situationen.

Hur hinner du med den operativa verksamheten när du köper bolag på löpande band?
– Det är inget problem. Företagsköpen sker på väldigt kort tid där vi jobbar med analys, utvärdering och med att lägga fast en plan. 70 procent av min tid går till den operativa verksamheten.

Getinges förvärvshistorik har hittills övertygat. Ditt recept?
– A och O i ett förvärv är ledarskapet och att någon går in och tar taktpinnen. Vi har varit ganska tuffa i integrationen av våra nyförvärvade bolag. Personal i ett bolag som blir uppköpt vet att någonting kommer att hända. Då gäller det att utnyttja situationen och att genomföra nödvändiga neddragningar snabbt. Köp inte ett bolag om du inte vet vem som ska sitta som vd i bolaget.

Hur får ni de nya dotterbolagscheferna att anamma Getingekulturen?
– Vi spikar inte upp några skyltar med riktlinjer. De nya ledningarna märker snabbt att det är hårt arbete som gäller i Getinge. Vi sitter i möten långt in på nätterna ibland. Det är ju oftast genom dina handlingar som viktiga värderingar kommer fram. Däremot sticker jag inte under stol med att värderingar blivit ett allt viktigare medel att hålla ihop en så pass stor företagsgrupp.

Hur ser era förvärvsplaner ut?
– I första hand handlar det om förvärv inom affärsområdet Medical Systems. Vårt utbud inom hjärtkirurgi och intensivvård behöver kompletteras med näraliggande produkter som ökar vår förmåga att leverera integrerade lösningar. Här pratar vi om att köpa globalt ledande spelare och det blir nästan med nödvändighet stora förvärv. Jag tror att du kommer upp i priser på mellan 1,5 och 3,5 miljarder kronor i storlek på de här bolagen.

Hur mycket kan Getinge förbättra lönsamheten i de köpta bolagen?
– Siemens LSS (respiratorer) låg på lite över tio procents rörelsemarginal när vi köpte företaget. Här har vi ambitionen att kunna ligga på över 15 procent före goodwill. Tar du Maquet (operationsbord) så låg bolaget på mellan sex och sju procent när vi gick in och där vill vi långsiktigt nå 15 procents marginal. För Getinge som helhet ska marginalen kunna ligga på 17 procent på några års sikt. I dag ligger vi på lite över 15 procent.

Det har enligt rykten funnits flera spekulanter på Getinge.
– I slutet av 1990-talet lockades spekulanter av den låga värderingen. Och det är inte uteslutet att nya intressenter kommer att dyka upp. Getinge är inne på en spännande resa men jag tror inte att det ligger i Carls (Carl Bennet, huvudägare och ordförande i Getinge, red. anm.) sinnesvärld att vilja sälja.

Genom förvärven av Siemens LSS och Jostra (hjärt- och lungmaskin) fortsätter Getinge vägen mot ett mera tekniktungt bolag. Med ökat teknikinnehåll ökar väl också riskerna, eller?
– Aktiemarknaden har känt en oro när vi gått från enkla produkter inom exempelvis äldrevården mot produkter med högre teknologiinnehåll. Men jag tror att det är samma sak som gäller vid alla förvärv: köper du dig en bra position så får du naturligtvis produktutvecklingsresurser med dig. Bara du har respekt och förståelse att verksamheten är lite annorlunda än den du har.

Getinges enskilt största risk är politikerna som kan förorda dramatiska förändringar i ersättningssystemen. Är det inte så att vi just nu befinner oss i en fas där era kunder kommer att få ännu mindre pengar att röra sig med?

– Europa närmar sig det ersättningssystem som USA introducerade i mitten av 1980-talet. Om man tittar på USA i dag så kan man säga att det inte har haft någon som helst effekt på efterfrågan. Efterfrågan växer stabilt med några procentenheter över BNP. Men visst, på kort sikt får du en situation där kunderna avvaktar med att investera. Det är det som är fördelen med att vi är geografiskt spridda.

Lågkostnadstrenden är väl också ett växande hot?
– Det finns ett pristryck men det är ingen som vill prata om det. Det som blir viktigt för att vi fortsätter med att få ned kostnaderna. Det här kommer vi att satsa mycket på med start under nästa år. Det är viktigt att vi befinner oss nära våra kunder med vår produktutveckling. Men vi kan samtidigt inte ha kvar så mycket av vår värdekedja i Västeuropa, utan vi måste fokusera oss på det som är direkt värdeskapande och då är det ofta design och montering av produkter. På komponentsidan måste vi vara beredda på att flytta ut till länder med betydligt bättre kostnadsförutsättningar. Här finns en jättepotential.

Kan du konkretisera era planer ytterligare?
– Det är för tidigt. Men en sak är helt säker: det här blir kanske ett av våra viktigaste initiativ för att säkra vår konkurrenskraft. Lönsamhetsmässigt ska vi kunna mäta oss med fordonsindustrin. Vi kommer att låta vår produktion i högkostnadsländerna vara högförädlande och sedan måste vi ta itu med vår leverantörsbas. Vi köper redan i Kina men det är inte så systematiskt som vi skulle vilja. Här finns jättemycket att göra.

Vart flyttar ni produktionen?
– Mekanisk bearbetning kan komma att flytta till Östeuropa. Tar du textil, plast och elektronik blir det nog Fjärran östern. Vi håller just nu på att sätta upp en fabrik i Kina. Här är syftet i första hand att komma in på en stor inhemsk marknad. Men gör vi en förstklassig produkt i Kina finns det ingen anledning att inte använda dessa ingångskomponenter för vår tillverkning i länder med en högre kostnadsbild.

Hittills har Getinge flyttat hem produktion till Sverige. Är den tiden förbi?
– Om vi pratar om design och montering så finns det alla skäl att ha den i Sverige. Men när det sedan gäller hela svansen så tror jag att man ska vara väldig försiktig med vad man gör i närområdet. Kvalificerade jobb kommer fortsätta att flytta till Sverige i den mån det blir aktuellt.

I koncernledningen sitter det bara 50- och 60-talister – en slump?
– När man jobbar så mycket tillsammans som vi gör blir man ett litet team. Genom ett begränsat åldersspann undviker du värderingsskillnader mellan olika generationer. Jag hade nog gärna haft med några 70-talister och de kommer på sikt.

Kvinnor lyser med sin frånvaro i ledningen?
– Nej, nu har vi en kvinna i ledningen som började som ansvarig för Human Relations för en månad sedan. Det tog lång tid och det finns inga ursäkter för det. Man kan ju inte börja sparka folk för att bereda plats. Har du en kvinna på plats så blir det lättare att få in flera.

Vilken är den viktigaste erfarenhet som du gjort under dina sju år som vd för Getinge?
– Att man inte blir bättre än de personer man har i sin omgivning. Ska man åstadkomma förändringar då behöver man ha duktiga människor omkring sig som kan vara med och stödja. Det tycker jag är den viktigaste lärdomen.
__________________________________________

Två gånger Bennet
Namn: Johan Malmquist.
Född: 1961 i Umeå.
Familj: Gift. Son och dotter.
Utbildning: Civilekonom, Handels i Stockholm.
Karriär: Rekryterades av Carl Bennet till Electrolux och sedan till Getinge. Vd för Getinge sedan 1997.
Bor: Villa i Pixbo (Göteborg).
Lön: 10,9 miljoner kronor (2003, inklusive förmåner och pensionskostnader).
__________________________________________

Getingekoncernen
* Getingekoncernen är leverantör av medicinsk utrustning för kirurgi, intensivvård, infektionsbekämpning och utrustning för behandling av patienter inom äldrevården.
* På årsbasis ligger försäljningen på förväntade 11 miljarder kronor.
* Antalet anställda uppgår till 6 600, varav merparten finns i Tyskland, Sverige, USA och Frankrike.
* Västeuropa är före USA och Asien bolagets försäljningsmässigt största marknad.