Hack i konjunkturen

Hur stark är den svenska konjunkturen egentligen? Just närnästan alla prognosmakare har reviderat upp sina prognoser till3,5-4,0 procents tillväxt i år så kommer det allt fler tecken påatt konjunkturuppgången har bromsat in. Sysselsättningen varoförändrad i oktober och industrin planerar att minska sinainvesteringar. Kanske blir det snart dags att börja revidera nerprognoserna. Samtidigt är det svårt att tro att den svenska konjunkturenredan skulle vända nedåt. Det mesta tyder ju på att deninternationella konjunkturen är på väg uppåt. Att de långaräntorna har stigit så pass mycket hittills i år är visserligenen dämpande faktor. Men kronan är fortfarande svag och allttyder på att svenska företag har mycket god konkurrenskraft.Hittills i år har exporten ökat med tre procent från motsvarandeperiod förra året och den borde kunna öka litet snabbareframöver.

Privat ökning

Även den privata konsumtionen bör fortsätta öka. Inkomsternaspås ju öka kraftigt under de närmaste åren och hushållen ärdessutom mycket optimistiska om framtiden. Och även om räntornahar stigit en hel del så bör effekten för hushållens delfortfarande vara att räntekostnaderna faller. De som tog ettbundet lån för fem år sedan får ju mycket lägre kostnader när deomsätter lånen. Och även om boräntorna har stigit en hel del iår så är de bara tillbaka på nivåerna från mitten av 1997. Menmånga har ju också bytt till rörlig ränta och för dem blirriksbankens åtstramning kännbar på en gång.Så småningom är det förstås fullt rimligt att räkna med att

stigande räntor får en viss dämpande effekt, men det bör merahandla om att den privata konsumtionen ökar litet långsammare änden annars skulle ha gjort.

Mer än tillfälligheter

Det finns alltså mycket som talar för en fortsatt starkkonjunktur. Men det har ändå kommit så många signaler om enförsvagning att man inte utan vidare kan avfärda dem somtillfälligheter.I förra veckan kom nya uppgifter om att sysselsättningenutvecklades svagt även i oktober. Enligt Statistiskacentralbyrån (SCB) var sysselsättningen ungefär oförändrad frånseptember till oktober enligt säsongskorrigerade uppgifter.

Jämfört med i oktober förra året ökade sysselsättningen med66.000 personer, det är avsevärt lägre än ökningstalen frånförsta halvåret som låg på omkring 100.000 personer. Antaletarbetslösa ökade också litet grand för andra månaden i följd.Det beror dock inte bara på den svagare sysselsättningen.Arbetskraften ökar ju och dessutom drar man nu ner på antaletsysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program.Att sysselsättningen ökar litet långsammare behöver i och försig inte vara särskilt alarmerande. Sysselsättningen är jusnarast en eftersläpande konjunkturindikator. Varsel omuppsägning, som är en mer framåtblickande indikator, har ökat endel under september och oktober. Men ökningen är inte så storatt det är uppenbart att arbetsmarknaden håller på att blimycket svagare. Sysselsättningen ökade ju väldigt snabbttidigare i år och uppbromsningen kanske i viss mån är ennormalisering.

Rejäl försvagning

SCB har ju tidigare publicerat statistik som visar att bådeindustriproduktionen och orderingången har försvagats rejältunder de senaste månaderna. Just i detta fall kan man möjligenmisstänka att statistiken är fel eller åtminstone påverkas avperiodiseringar eller något annat som på något sätt ger enmissvisande bild. SCB:s statistik stämmer ju inte alls medkonjunkturbarometern där företagen rapporterar om stor optimism,ökande produktion och orderingång och ett allmänt ljustkonjunkturläge.

I förra veckan presenterade SCB dock den så kalladeinvesteringsenkäten från i oktober och enligt den kommerindustrins investeringar att minska både i år och nästa år.Nedgången i år bedöms ligga på ungefär tre procent och för nästaår på ungefär fem procent. Uppgifterna för nästa år är dockmycket osäkra och hamnar ofta ganska långt ifrån utfallet.Och liksom sysselsättningen är investeringarna snarast eneftersläpande indikator. Att industriinvesteringarna minskar iår kanske därför mera ska tolkas som ett tecken på det senasteårets svacka i industrikonjunkturen än som ett förebud om en nykonjunkturnedgång.Men att industriinvesteringarna skulle minska med tre procent iår är ändå svagare än väntat. Majenkäten tydde på attinvesteringarna skulle öka med ett par procent och de flestaprognosmakare har också räknat med en viss ökning.