Guldgåtan – ”mystiska investerare” får priset att rusa

Guldpriset har stigit kraftigt det senaste året, trots att inflationen sjunker och räntorna fortfarande är höga. "Mystiska investerare" köper stora mängder på den privata marknaden. Men är det förklaringen på rallyt, frågar sig Handelsblatt.
Guldgåtan – ”mystiska investerare” får priset att rusa - guld-700_binary_6956126.jpg

“Mystiska investerare” har köpt tonvis av guld och drivit upp priset 30% på ett år, till en nivå långt över den som gällt i tider lika oroliga som idag. Under 2024 har guldet slagit all time high 38 gånger.

Fram tills nu har korrelationen mellan höjda räntor och sjunkande guldpris varit en pålitlig korrelation, men stöds inte längre av data. Sedan juni 2022 har den amerikanska statsskuldsräntan stigit från 3% till 4,3% – samtidigt som guldpriset gick upp 58%. Samvariationen mellan handel i guld-ETF:er och priset (eftersom fonderna måste backa upp med guldreserver) har också brakat ihop de senaste 18 månaderna.

Branschföreträdare kallar utvecklingen “oförklarlig”, och dagens pris på knappt 2700 dollar per Troy Ounce (31,1 gram) är ett som “till och med optimisterna bland analytiker ansåg ouppnåeliga”, skriver Handelsblatt. Den tyska affärstidningen tror sig se tecken på att guldpriset förebådar en djupare förändring i valutasystemen.

Privat efterfrågan från Asien

Inom den privata guldhandeln står kinesiska investerare för en stor del av den ökade efterfrågan. Under Q1 2024 ökade köpen 68% jämfört med samma period ifjol. Även Indien har köpt betydligt mer, hjälpt av att regeringen sänkt de importtullar som tidigare införts för att minska befolkningens starka preferens för guldsmycken.

“Guldet gör allt det inte borde göra”, säger utgivaren av branschmagasinet Metals Daily, Ross Norman, till Handelsblatt. “Det sker en stor mängd diskreta köp.”

Han syftar på att av den guldmängd på 1313 ton som bytte händer under tredje kvartalet, handlades 137 av dem anonymt utanför börsen, till ett värde av över en miljard dollar. Det sker i så kallade over the counter-trade där främst JP Morgan, UBS och HSBC transporterar guldtackor mellan sina klienters bankfack. Dessa transaktioner tillhör “de mest välbevarade hemligheterna på guldmarknaden”, enligt Handelsblatt.

Guld i världen

Den sammanlagda volymen av allt guld som utvunnits i världen uppskattas till knappt 213 000 ton. Om man skulle samla ihop all världens guld och göra en kub, skulle sidorna vara 22 meter.

Två tredjedelar förmodats ha brutits sedan 1950 och användningen fördelar sig på 45% smycken, 22% tackor och mynt, 17% centralbanker, och övrigt 15%.

Den 31 augusti 2024 var Sveriges guldreserv 125,7 ton, med ett marknadsvärdet då på 103,9 miljarder kronor. Det mesta av guldet förvaras hos Bank of England.

Kanton Tessin i Schweiz står i centrum för den globala guldhandeln. Inom en omkrets på 10 km ligger tre av världens största raffinaderier: Argor-Heraeus, Valcambi och Pamp. De tar emot råguld från gruvor runt om i världen och levererar tackor med 99,99% renhetsgrad till guldbörser och handlare.

Råguldet, som kallas doré, består av runt 50% guld medan resten är silver och koppar. Råguldet hettas upp till över 1000 grader och renas i salpetersyra vilket tar den till 95% guldinnehåll. Det sista steget är elektrolys.

Källa: Handelsblatt, www.guld.org, Riksbanken

Oroliga tillväxtländer ökar

Den ökade privata efterfrågan utgör dock en alltför liten del av världsmarknaden för att förklara guldruschen. Inte heller höjda raffinaderi- eller fraktkostnader driver på.

Vilken typ av guld som säljs mest ger en ledtråd: Inte smyckesguld och mindre tackor, utan de 12-kilostackor (400 Troy Ounce), som centralbanker är de största köparna av, enligt schweiziska raffinaderier som Handelsblatt intervjuat.

“Framför allt under första halvåret var rallyt styrt av efterfrågan från centralbanker. Särskilt för tillväxtländer är det vettigt att diversifiera med hjälp av guld. Det erbjuder neutralitet i en polariserad värld”, säger Ruth Crowell, VD för London Bullion Market Association, den viktigaste handelsplatsen för guld utanför börserna.

Det kan handla om stater i Rysslands närområde och andra oroshärdar. Många har upplevt sig sårbara när de litat till det västerländska valutasystem, och sedan sett USA och EU använda det för att frysa tillgångar, enligt den tyska tidningen.

“USA använder alltmer sin roll som världsvaluta för att uppnå geopolitiska mål, vilket undergräver förtroendet för dollarn”, skriver man.

USA:s höga statsskuld i kombination med Donald Trumps planer på skattesänkningar och tal om att inskränka Feds oberoende, bidrar ytterligare till frågetecknen runt dollarn och därmed guldets attraktion.

Tillväxtländer kollar handboken

Tidigare händelser stödjer att ökad guldefterfrågan från centralbanker föregår större skiften i valutasystemen. Senast prisutvecklingen på guld såg ut som under de senaste månaderna var på slutet av 70-talet, då inflationen steg dramatiskt efter att man lämnat Bretton-Wood-systemet och guldstandarden några år tidigare.

Mycket talar för att dollarns roll som världens reservvaluta nu står under ett liknande tryck, anser Handelsblatt. Värdet av att ha guldreserver har ökat sedan Ukraina-kriget inleddes och många har iakttagit att Ryssland klarat sig oväntat bra finansiellt – hjälpt av att valutareserven till 29% består av guld som inte kan frysas på det sätt som skett med de tillgångar man håller i dollar och euro.

Det har fått andra länder att vilja höja sin guldandel, gärna upp till 22% enligt en rekommendation i Världsbankens bok Gold Investing Handbook, som gavs ut i början av året.

Polen är ett av de länder som agerat på rådet och har tillhört de ivrigaste köparna under året.

Tecken på valutasystem i gungning

De stora västländernas guldägande är dock mycket större än tillväxtnationernas. Av USA:s valutareserv hålls till 74,2% i guld och i Tyskland är siffran 73,5%. Det är att jämföra med Indiens 10% och Kinas 5,4%. Med förbehåll för att uppgifterna är frivilliga. Till exempel förmodas Kinas reserver vara avsevärt större. Siffran för Sverige är 18,7%.

I en enkät gjord av World Gold Council bland centralbanker svarar 69% att de vill öka andelen guld och 49% att de vill reducera andelen dollar man håller i valutareserven.

I ett uttalande om den nyliga guldruschen skrev den amerikanske toppekonomen Mohammed El-Erian i Financial Times att centralbankernas köp “inte handlar om en diversifiering från dollar, utan om en långsam rörelse bort ifrån hela betalningssystemet kopplat till dollarn”.

LÄS ÄVEN:

Guldet upp 900% på 25 år: ”Början på mogen tjurmarknad”

Kina köper guld – igen

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



Annons från Mangold
Annons från ABG Sundal Collier