Gruvlig revansch

I slutet på 1990-talet tillhörde Kiruna och Gällivare de absolut svagaste regionerna i landet. De två var nästan ensamma om att ha en negativ tillväxt, mätt som förändring av lönesumman. Då var det gruvkris, åter igen. LKAB, vars järnmalmsgruvor både Kiruna och Gällivare är uppbyggda kring, gjorde 1999 sin första förlust sedan den stora gruvkrisen mellan 1976 och 1982, när staten fick gå in med 5 miljarder kronor för att rädda bolaget.

Efter 1999 har det dock blivit allt bättre tider för gruvnäringen, främst på grund av den stora efterfrågan på stål från Kina. I fjol hade LKAB ett rekordår, det bästa under företagets 115-åriga historia. Priserna på järnmalm ökade 80 procent och vins­ten för LKAB mer än trefaldigades till 6,4 miljarder kronor, motsvarande en vinstmarginal på 45 procent!

Detta rekordlyft för LKAB har blivit bingo för Kiruna och Gällivare, som i fjol hade den snabbaste ekonomiska tillväxten i landet med en ökning av lönesumman på drygt 6 procent. För riket var tillväxten av lönesummorna samtidigt 3,7 procent.

De två kommunerna har gynnats på flera sätt, dels har antalet anställda i LKAB ökat, dels har underleverantörerna fått mer att göra genom de stora investeringar som pågår. LKAB mer än fördubblade sina investeringar i materiella anläggningstillgångar i fjol. Största satsningen gäller ett nytt pelletsverk för 2,6 miljarder kronor i Malmberget, som ligger i Gällivare. Det ska tas i drift i höst. Malmberget svarar för ungefär en tredjedel av LKAB:s produktion, resten kommer från Kiruna.

Gällivare har en annan stor gruva i kommunen, nämligen Aitik, Europas största koppargruva, som tillhör Boliden. Även Boliden hade ett rekordår i fjol, det bästa i företagets 80-åriga historia. Under fjärde kvartalet ökade kopparpriserna med 40 procent. Produktionen i Aitik ökade kraftigt i fjol och Boliden har planer på att nästan fördubbla produktionen där. En förstudie har inletts.

Bolidens goda tider har gynnat även andra regioner, som Skellefteå och Lycksele. I Skellefteå ligger Rönnskärsverken, Bolidens stora smältverk och kommunens största privata arbetsgivare. I Lycksele finns gruvan Kristineberg, Sveriges djupaste och den äldsta i Bolidenområdet med zink, koppar, bly, guld och silver. Gruvan är den största privata arbetsgivaren i Lycksele kommun.

Skellefteå och Lycksele tillhör de regioner som flyttat sig uppåt i tillväxtligan och de hade båda i fjol en tillväxt som var högre än rikets. I topp hittar vi för övrigt, precis som för 2004, mest regioner i Norrland. Av de 20 regioner som växte mest i fjol ligger 13 i Norrland. Delvis är detta en effekt av att många av dessa regioner är små, vilket gör att enstaka tillfälliga förändringar, som en företagslokalisering eller en avveckling, får stort genomslag.

Dessa små regioner kan därför förflytta sig snabbt, både uppåt och nedåt i tillväxtligan. I fjol tillkom ytterligare en faktor, nämligen en förändring av indelningen i regioner, som har med pendlingen att göra. I södra Sverige ledde det till ännu större regioner därför att pendlingen ökat, i norr till att en del regioner delades därför att pendlingen minskat.

Detta kan vara en förklaring till att Vilhelmina flyttade sig kraftigt uppåt i tillväxtligan i fjol, samtidigt som Dorotea rasade kraftigt. De tillhörde tidigare samma region. I några av de små regionerna kan man ana att de förbättrade positionerna möjligen kan bero på ett bättre företagsklimat. Det skulle kunna vara fallet med Jokkmokk och Övertorneå, som haft en god tillväxt flera år i rad.

Men vi har dålig kunskap om vad som ligger bakom flera av förändringarna.

Ser vi till utvecklingen över längre perioder är det ändå klart att större regioner generellt sett har en högre tillväxt än de mindre. Ingenting är dock ödesbestämt. Även små regioner kan uppvisa en hög tillväxt, särskilt på kort men ibland också på lång sikt. Och de svaga regionerna finns inte bara i Norrland.

I Norrland har Umeå haft den klart högsta tillväxten under perioden 1990 till 2005. Umeå är en stor region som ligger högt även jämfört med övriga riket. Bara Göteborg, Stockholm och Strömstad hamnar före. Men den näst bästa tillväxten i Norrland under perioden uppvisar Ljusdal, en liten region med bara 19 000 invånare. I fjol gick Ljusdal upp 22 placeringar i tillväxtligan. Ljusdal slår stora norrländska regioner som Gävle, Östersund, Luleå och Sundsvall, men också stora regioner i Svealand och Götaland, som Karlstad, Eskilstuna och Skövde. Ljusdal har bland annat dragit till sig flera call center-företag och påstår sig ha 1 000 företagare.

Av de 20 regioner med den svagaste tillväxten i fjol ligger bara sex i Norrland. Allra sämst gick det för Västervik i nordöstra Småland, som drabbats hårt av den nedläggning Electrolux gjorde av sin dammsugarfabrik 2004. Det försvann 1?200 jobb och arbetslösheten är hög i regionen, drygt 10 procent. Förmodligen behöver Västervik bättre kommunikationer, både väg och järnväg, så att pendling blir möjlig till mer dynamiska orter i det näraliggande Östergötland.

Bengtsfors i Dalsland är en annan svag region i södra Sverige. Regionen lider fortfarande av sviterna från de många nedläggningarna av underleverantörer till bilindustrin. Det började med bilsätestillverkaren Lear 1999, därefter har ytterligare företag i branschen lagt ned. Till detta kommer ett nedlagt sågverk och i fjol avvecklingen av Dunis tillverkning av servetter och dukar. Totalt har den lilla kommunen Bengtsfors, med 10 000 invånare, förlorat närmare 1 500 jobb på sju år.

Andra svaga regioner i södra Sverige ligger främst i Bergslagen och Värmland: Hällefors, Filipstad, Hagfors, Fagersta, Torsby. De hade en dålig tillväxt i fjol och de har haft en dålig tillväxt även över längre perioder. Perioden 1990 till 2005 hade Hällefors den sämsta utvecklingen i hela landet, med en minskad real tillväxt på 10 procent. Gemensamt för de nämnda fem är att de hamnar långt ned på den rankningslista som Svenskt Näringsliv årligen gör över företagsklimatet i landets kommuner.

För Stockholmregionen tycks nu effekterna av teknikbubblan plana ut. Regionen gjorde ett kraftigt ryck uppåt med 29 positioner och hamnade på 23:e plats i ligan med en tillväxt på 3,7 procent, samma som för riket.

Bäst var utvecklingen inom datakonsulter, finanssektorn, andra företagstjänster och byggnadsverksamhet som tidigare uppvisade svag eller negativ tillväxt. För en storstadsregion är dessa sektorer av avgörande betydelse. Dessa fyra näringsgrenar är tillsammans större än hela den offentliga sektorn. Inom industrin gick transportmedel överlägset bäst medan flera andra industrigrenar tappade mark. Sämst gick det inom den betydelsefulla telekomsektorn som fortsatte att minska kraftigt.

Men fortfarande är regionen mer beroende av tillväxten inom den offentliga sektorn, framför allt vård och omsorg, som totalt växte med 4 procent jämfört med 3 procent för den privata. Men avståndet mellan de båda har minskat. Medan tillväxten inom det offentliga området ökade marginellt fördubblades den i den privata sektorn.