Gruvboom efter kritiska metaller: ”Sverige ett av de mest intressanta länderna”

För bara några år sedan såg det illa ut för Sveriges fortsatta tillvaro som gruvnation. När den kanadensiska tankesmedjan Fraser Institute presenterade sitt årliga jämförelseindex för gruvbranschen 2021 hade Sverige rasat från en topp tio-placering till nummer 36 och hamnade då tillsammans med länder som Mali och Ghana.

Antalet undersökningstillstånd för att hitta nya fyndigheter att prospektera var också nere på rekordlåga nivåer.

Nu har vinden vänt.

Idag vänder allt fler globala gruvprospektörer sina blickar mot den svenska berggrunden. Det man är ute efter är framför allt de kritiska metaller och mineraler som är nödvändiga ingredienser för den gröna omställningen.

Det handlar om metaller och mineraler med komplicerade namn som dysprosium, lantan, gallium, kobolt, skandium, grafit, yttrium och litium. Men dessa ämnen är ett måste för att till exempel bygga permanentmagneter för elbilar, solpaneler eller de batteriparker som just nu växer så att det knakar i hela Europa.

“Avgörande för den gröna omställningen”

Det betyder att Bergsstaten, som är den myndighet som handlägger och godkänner undersökningstillstånden, har bråda dagar. De senaste ett och ett halvt åren har myndigheten godkänt 335 undersökningstillstånd. Det är nästan lika många tillstånd som Bergsstaten beviljade totalt mellan 2019–2022.

“I de senaste två årens ansökningar om undersökningstillstånd har batterimineraler som kobolt och lituim, samt olika sällsynta jordartsmetallerna varit mycket vanligt förekommande. Det som driver efterfrågan är den gröna omställningen”, säger Anders Jakobsson.

EU försöker komma ikapp

Kina var tidigt ute i jakten på de här kritiska ämnena. Redan 1987 konstaterade Deng Xiaoping, dåvarande ordförande i det kinesiska kommunistpartiet, att ”Mellanöstern har sin olja men Kina har sällsynta jordartsmetaller”.

Sedan dess har metall och mineralpolitiken varit en avgörande del i den kinesiska tillväxten och idag kontrollerar landet majoriteten av både brytningen och förädlingsprocessen av de här viktiga materialen.

Samtidigt har EU varit sena på bollen.

Det var först i maj i år som EU presenterade sitt svar i “Förordningen om kritiska råvaror” som lägger ut EU: s strategi för att bryta Kinas dominans och bygga upp en egen råvarukedja. Den siktar på att göra EU-länderna mer självförsörjande på utvinning av kritiska och strategiska metaller och råvaror.

Sverige har stora fyndigheter

Här konstaterar Maria Sunér, VD på branschorganisationen Svemin, att den svenska berggrunden är särskilt intressant.

”Sedan akten om de kritiska råmaterialen kom på plats i maj finns det ett väldigt starkt fokus på att Europa måste öka sin självförsörjning. I det är Sverige ett av de mer intressanta områdena i Europa.”

Det är särskilt de mineraler och metaller som EU anser är strategiskt viktiga som väcker projektörernas intresse. Råvaror som till exempel grafit, sällsynta jordartsmetaller, litium kisel anser EU är ett absolut måste för att klara den gröna framtida konkurrenskraften.

Den första ansökningsrundan för att bli just ett strategiskt projekt avslutades i augusti och totalt ansökte 170 olika projekt, vilket var många fler än vad kommissionen förväntade, påpekar Maria Sunér.

”Att vara ett strategiskt projekt ger olika fördelar. Det finns en striktare gräns för hur lång tid tillståndsprocesserna får ta och man kan också få stöttning i att hitta finansiärer.”

Sverige försöker hänga på. Till exempel är teknik- och gruvbolaget Talga, som ägs av australienska Talga Group, i färd med att starta en grafitgruva i Vittangi i Kiruna.

Företaget har fått klartecken för sitt miljötillstånd av både första och andra instans. Båda domarna har dock överklagats av samebyar och Naturskyddsföreningen och nu ligger ärendet hos Högsta domstolen. LKAB har också identifierat en stor fyndighet av sällsynta jordartsmetaller i Kiruna området.

Det stora hotet mot den nya gruvboomen är de långa tillståndsprocesserna, som också är oförutsägbara och icke transparanta, enligt Fraser Institute.

Ett exempel på ett bolag som fått vänta länge är kanadensiska Leading Edge Materials som påbörjade försöken att starta en gruva för att bryta jordartsmetaller i Norra Kärr norr om Gränna för 15 år sedan.

Läs mer: Jojje Olsson: Kina slår ut marknaden för de viktiga råvarorna

Läs mer: Ny EU-lag kan leda till fler gruvor i Sverige – och jackpott för Boliden

Läs mer: Kiruna vägrar grafitgruva – nu öppnar Ebba Busch för ersättning