Afv:s analytiker: Det blir ingen gruva i Kallak

Det omstridda gruvprojektet i Kallak, några mil utanför Jokkmokk, fick vid 10-tiden på tisdagen grönt ljus från Högsta förvaltningsdomstolen.

Domen kommer drygt två år efter den förra regeringens beslut att bevilja Beowulf Minings dotterbolag Jokkmokk Iron bearbetningskoncession. Båda Naturskyddsföreningen och samebyarna Jåhkågasskas och Sirges begärde rättsprövning. Men domstolen dömde alltså till Jokkmokk Irons fördel.

Beskedet var väntat enligt bedömare som Afv talat med. Men en hel rad avgörande frågor återstår ännu för att en gruva i Kallak ska bli verklighet.

Skjutit upp ansökan om miljötillstånd

Den bearbetningskoncession som Jokkmokk Iron fått innebär en ensamrätt att bryta järnmalm i ett avgränsat område. Men den ger ingen rätt att påbörja gruvverksamhet. Då krävs ett tillstånd enligt miljöbalken.

En sådan ansökan skulle ha skickats in “senast vid utgången av 2023”. Det slog bolaget fast i prospektet när de tog in 62 Mkr i en nyemission i februari 2023 som skulle användas till att finansiera ansökan om miljötillstånd.

Med bara dagar kvar till årsskiftet sköt dock Beowulf upp ansökan till mitten av 2025. Under våren har bolaget avslutat ytterligare en kapitalanskaffning som även den syftar till att finansiera miljötillståndsprocessen. Bolaget fick in 56 Mkr, men hoppades på att nyemissionen skulle ge 104 Mkr.

Framöver är fler kapitalanskaffningar att vänta, uppger VD:n Ed Bowie för Affärsvärlden.

“Vi kommer att behöva ytterligare kapital för att ta projektet fram till slutförandet av genomförbarhetsstudien och miljötillståndsprocessen”, skriver han i ett mejl.

Erfarenhet från tidigare gruvprojekt som fått miljötillstånd visar att förarbetena är många och kostsamma. När koppargruvan Viscaria beviljades tillstånd av Mark- och miljödomstolen i maj uppgav VD:n Jörgen Olsson att processen hittills hade kostat 800 Mkr.

“Det kostar en miljard att få tillstånd. Det är inte seriöst att tro att man ska få tillstånd för en gruvverksamhet för mindre”, sa han till Afv.

På frågan om den senaste tidplanen fortfarande ligger fast svarar Ed Bowie:

“För ögonblicket löper flera arbetsprocesser och vi ser över tidplanen. Vi förväntar oss att kunna ge en uppdatering till marknaden inom de närmaste veckorna.”

Saknar fonderna

Affärsvärlden aktieanalytiker Otto Klaar har länge följt Beowulf och andra prospekteringsbolag. Finansieringen är en kritisk punkt, menar han.

“Det är inte otänkbart att Beowulf lyckas få sin miljötillståndsansökan godkänd. Sen blir det dock stopp. Då måste bolaget få in fem miljarder kronor för att finansiera uppstarten av själva gruvan”, säger han och hänvisar till bolagets egen lönsamhetsstudie.

Han fortsätter:

“Med tanke på att Beowulf inte lyckats få in en enda professionell investerare och i våras misslyckades med att ta in 104 Mkr lär det bli svårt.”

Många avhopp

Ed Bowie äger aktier för knappt 1,2 Mkr, men han har också bara varit Beowulfs VD sedan augusti i fjol, efter att hans företrädare Kurt Budge lämnade posten med omedelbar verkan i maj.

Så sent som i november lämnade VD:n för Jokkmokk Iron, Ulla Sandborgh – även hon på dagen. I en intervju uppgav Sandborgh att hon gärna hade stannat, men att “förutsättningar saknades”.

I november året 2022 lämnade ordföranden och moderata ex-ministern Sven Otto Littorin för att “ge plats för någon som är mindre konfliktbelastad“. Då föll valet på Johan Röstin.

Logistiska problem

Avgörande logistiska frågor återstår för Beowulfs nya ledning och styrelse. Och den hårt belastade Malmbanan är till skillnad från andra gruvbolag inte den mest brännande frågan.

Kallak-projektet förlitar sig på Inlandsbanan för att transportera malmen till Malmbanan. För närvarande används Inlandsbanan främst för att köra timmer och torv.

“Skulle man sätta ett tungt tåg på Inlandsbanan idag kan man hamna i myren”, sa Inlandsbanans dåvarande ordförande Katarina Nyberg Finn (S) häromåret till DN om Beowulfs planer.

I valrörelsen 2022 lovade dock Moderaterna att satsa 9 mdr kr på upprustning av Inlandsbanan om de kom till makten. Halvvägs in i mandatperioden har dock inte några satsningar på banan presenterats, samtidigt som den uppskattade kostnaden har ökat till 11,5 mdr kr.

“Vi har en pågående dialog med Inlandsbanan och fortsätter att granska och övervaka en rad logistikalternativ”, kommenterar Ed Bowie situationen för Affärsvärlden.

Transportsituationen är ett av skälet till att Otto Klaar ifrågasätter om det går att få lönsamhet i projektet.

“Halten i järnfyndigheten är även mycket låg, varför det är mycket osannolikt att det går att få lönsamhet i projektet”, säger han och lägger till:

“Den preliminära lönsamhetsstudie som bolaget har genomfört pekar förvisso på lönsamhet, men frågorna om både anrikning och transport är ännu inte lösta. Realistiska svar på dessa frågor kommer förmodligen att vara så dyra att lönsamheten försvinner.”

Läs också: Beowulf får grönt ljus för gruvan i Kallak från domstol

Läs också: Stockholmsbörsens nya gruvbolag sågar rivalerna: ”Skulle startat våffelkiosk”