”Grekland har misskött sig”

Vad säger den här krisen om euron?

– Det här är inte en fråga om euron egentligen. Det hade kunnat hända oavsett vilken växelkursmekanism Grekland hade, flytande, peggad eller euron. De har missskött sig. Grekland borde inte ha kommit med från början. Det är beklagligt.

Vad händer om de måste lämna eurosamarbetet?

– Det har aldrig hänt, det finns ingen mekanism för det. Men det går ju rent praktiskt, de baltiska länderna har exempelvis lämnat rubeln. Tjeckien och Slovakien gjorde en uppdelning. Men vilka konsekvenser skulle det få? Vilka chockvågor skulle det sända ut på marknaden? Det är inte att rekommendera. Det skulle bli en mycket stökig process.

Vad tror du händer?

– Grekland har två problem. Det första är lånen som förfaller, och där har det ju lagts ett paket från EMU-länderna och IMF. Det andra är Greklands konkurrenssituation, de ligger någonstans 20-25 procent över Tyskland när det gäller kostnad per producerad enhet, och lär få en väldigt svag ekonomisk utveckling de närmaste åren. Frågan är om det politiska systemet håller för det. Lettland ser ut att klara en hård åtstramningspolitik, men de ser också andra fördelar som att komma närmare Europa. Det är ytterst en fråga om det grekiska folket står bakom den tuffa politik som nu krävs. Och här finns det ju en del oroande signaler, dels att oppositionen röstade nej till förslaget och dels kravallerna på gatorna. Vi får se de närmaste veckorna hur det här utvecklas.

Vad händer om grekerna inte sluter upp?

– Regeringen faller och då får vi se vad det blir för nytt politiskt styre. Om Grekland skulle klara av den här situationen, skulle det komma tillbaka som ett mycket starkt land. Grekerna behöver göra upp med sin historia. Och det gäller oavsett växelkursregim.

Tycker du fortfarande att Sverige ska gå med i EMU?

– Jag tror att det vore bra för Sverige att vara med i eurosamarbetet. Det skulle ge ett större politiskt inflytande och underlätta för handeln. Men en snabb process nu, med en snabb folkomröstning, det är inte aktuellt. Euron har inte rätt genklang nu, på grund av kriserna. Det finns ju också väldigt delade meningar i Sverige. Det får nog vänta.

Hur länge?

– Jag är inte säker på att de politiska partierna skulle orka med en folkomröstning under nästa mandatperiod.

Är det många som säger “vad-var-det-vi-sa?” till dig nu?

– Ja, det är det ju.

Vad säger du då?

– Att det här hade kunnat ske oavsett växelkursmekanism. Det går att sköta sig illa i alla regimer, det har vi hundratals exempel på genom historien. Men vi skulle ju kunna säga vad-var-det-vi-sa i ett hänseende: när det gäller Grekland. Vi var många som var kritiska till att de fick komma in, trots att de inte uppfyllde kraven. Dessutom har det ju nu visat sig att de bluffade med statistiken.

Varför fick de komma med då?

– Det avgjordes av de politiska vindar som blåste då. Och här kan man kritisera eurosamarbetet, de har inte hållit tillräckligt hårt på sina egna regler. När stora länder som Frankrike och Tyskland bröt mot kraven i stabilitetspakten orkade man inte kritisera dem. Men här lär det bli annorlunda, det blir ett betydligt hårdare tryck framöver på länder som inte sköter sig.

Hur tycker du att ECB hanterat det här?

– ECB gör vad man kan. Det här är i allt väsentligt ett politiskt problem. ECB har pekat på att Grekland inte uppfyller stabilitetspakten, men inte fått något gehör för det. Här ligger den stora lärdomen: Kraven borde ha varit hårdare. En del från den gamla nejsidan säger att Grekland skulle ha behövt ha en egen penningpolitik, men det är ju inte där problemen ligger. Det är finanspolitiken som har brustit, med ett stort budgetunderskott som följd.