Insynsägande
Granskning: Här är alla börsbolagen där ledamöterna äger noll aktier
Granskningen innehåller också:
✓ Hela listan: Bolagen där ledamöterna äger noll aktier
✓ Börsflopparna där styrelsen undkom kurskraschen
✓ Baksidorna med investerade ledamöter: "Var så smaklöst kortsiktigt"
Under sommaren har insynsköpen haglat efter kvartalsrapporterna – eller vid blankarattacker, som när Hexagons VD Paolo Guglielmini i augusti svarade blankarfirman Viceroy genom att köpa aktier för över 100 miljoner kronor.
Att insynspersoner köper eller säljer aktier är en viktig signal till marknaden. Det kan få kurser att lyfta – eller falla. Därför måste alla transaktioner rapporteras in till Finansinspektionen. Många uppfattar också ett större ägande av nyckelpersoner som att de sitter i samma båt som ägarna.
Sedan 1970-talet har man talat om “pilotskolan” när bolagsledningar har privatekonomiska intressen i bolagen de leder. Men det finns också fripassagerare på börsen som aldrig dyker upp i några insynsregister.
Affärsvärlden har granskat styrelserna på Stockholmsbörsens huvudlistor. Kartläggningen visar att avsaknad av aktieägande är utbrett: 23% av styrelseledamöterna äger inte en enda aktie i bolagen som de är aktiva i.
Så gjorde vi granskningen
Afv:s kartläggning omfattar över 400 börsbolag på Stockholmsbörsens Large-, Mid- och Small Cap-listor. Uppgifterna bygger i huvudsak på underlag från ägardatabasen Holdings, men vi har också inhämtat uppgifter från hundratals börsbolagssajter och årsredovisningar om innehav via bolag och närstående. Vid behov har uppgifterna också kontrollerats med bolagens IR-avdelningar.
Lastbilsjätten en klass för sig
Ju mindre lista, desto vanligare är det att styrelseledamöter äger noll aktier. Bland styrelserna i bolag listade på Small Cap är det knappt 30% av ledamöterna som inte äger en enda aktie. På Mid Cap är det 24% och på Large Cap 18%.
Det enskilda bolag med flest ledamöter som helt saknar aktieägande återfinns dock på storbolagslistan. Lastbilsjätten Traton, som äger Scania, sticker ut i vår genomgång med tio ledamöter i sin styrelse, varav ingen av dem äger en enda aktie i bolaget.
Även i ledningen är aktieägandet noterbart lågt. Christian Levin, som är VD för Traton och Scania, äger förvisso aktier men till ett värde av 0,8 miljoner kronor. Det är mindre än hans månadslön, bonus medräknat.
Sedan noteringen 2019 har Traton fört en tynande tillvaro på börsen och har idag knappt 11 000 ägare på Avanza och Nordnet. Det är långt ifrån den folkaktie som Scania var vid avnoteringen 2014 då ägarantalet översteg 100 000. Aktien har också varit en besvikelse och är sedan börsdebuten för fyra år sedan ner närmare 20%, trots årets uppgång på 45%.
En som tagit fasta på det är Affärsvärldens chefredaktör Peter Benson, som i en ledare i fjol skrev att han sålde av sina aktier i Traton med anledning av det klena insynsägandet.
“Ledningens, styrelsens och huvudägarens manifesta ointresse av att skapa värde för aktieägarna motiverar en rejäl rabatt. (…) Det känns inte bra att investera pengar med folk som inte ens själva verkar bry sig om att skapa aktieägarvärde”, skrev Benson.
Flera av bolagen som toppar listan över flest styrelseledamöter som saknar aktier är kursfloppar där ledamöterna undkommit helskinnade. Som gymkedjan Actic, där fyra av sex ledamöter saknar aktieägande. På fem år är aktien ner närmare 90%. I papperstillverkaren Rottneros som är ner 6% på fem år äger endast en av sex ledamöter aktier.
Toppar listan gör dock också börsvinnare som MedCap. Fem av sex ledamöter saknar aktieinnehav i hälsovårdskoncernen som kan skylta med en aktieuppgång på 230% under de senaste fem åren.
Mindre intresserade av aktieägarna
Men vilken konsekvens får avsaknad av aktieägande? En som intresserat sig för det är Bino Catasús, som är professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet. När han möter nybakade studenter i redovisning brukar han plocka fram Axfoods årsredovisning.
”Det blir en spännande fråga när man säger: ’Aktiebolag är till för sina aktieägare’ – men så äger nästan inga i styrelsen någonting i Axfood”, säger Bino Catasús och påpekar att det brukar bli spännande diskussioner.
Han säger att man grovt kan dela upp företag i två kategorier. Till den första hör bolag som Axfood, där styrelser och ledningar kan komma och gå, men det övergripande fokuset är att företaget lever vidare. I det andra fallet är företaget främst en investering för aktieägarna, och aktieägarna förväntas inte ha något speciellt intresse i företaget i sig.
Bino Catasús har gjort flera studier på just bolagsstyrning. Häromåret sprang han på bolagsstämmor tillsammans med en kollega i forskningssyfte.
”Det blev tydligt att styrelserna kunde delas upp i dessa två typer av ägande. Det påverkade till och med hur man pratade om bolaget på stämmorna”, säger Bino Catasús.
Han menar att det i förlängningen också fick effekt på diskussioner om aktieutdelningar.
”När aktieägarvärde dominerade var det naturligt att styrelsen var bekymrad om företaget var överkapitaliserat och alltså hade för mycket eget kapital i förhållande till riskerna.”
Men om ägarmodellen får konsekvenser för kursutvecklingen vill han inte spekulera i.
”Om jag visste vad som var lönsammast skulle jag nog sitta på Bahamas med en drink nu!” säger professorn med ett skratt.
”Om jag visste vad som var lönsammast skulle jag nog sitta på Bahamas med en drink nu!”
“Varit dåligt för mig”
Hur resonerar då de styrelseledamöter som saknar aktier i de egna bolagen?
Åsa Hedin är ordförande för Tobii Dynavox och styrelseledamot i Biotage och Nolato, men äger inga aktier i de två sistnämnda bolagen.
”Det har egentligen bara varit dåligt för mig att jag inte investerar i de andra bolagen, för samtliga bolag har gjort en bra resa efter att jag kom in i styrelsen”, säger hon.
Hon beskriver sig själv som ängelinvesterare och säger att hon i andra bolag som hon är aktiv i, bland dem First North-noterade teknikbolaget Artificial Solutions, varit investerad pre-IPO.
”Jag hade gärna köpt aktier och när det blir läge kommer jag att göra det”, säger hon om hur kommer agera i Biotage och Nolato.
“Kontroversiellt”
Styrelseproffset Charlotta Falvin är aktiv i tre styrelser på Stockholmsbörsen, Bure Equity, Tobii och – precis som Åsa Hedin – avknoppningen Tobii Dynavox. Flera av uppdragen har hon haft under en längre tid, men valt att inte köpa några aktier.
”Det är ju kontroversiellt”, säger Charlotta Falvin när Affärsvärlden når henne över telefon.
Upplever du ditt beslut så?
”Ja, det har varit snack till och från. I vissa valberedningar vill man verkligen att ledamöter ska äga, så jag har fått förklara varför jag valt att göra som jag gör.”
Hon säger att det började som ett privatekonomiskt beslut. När styrelseuppdragen gick över till en heltidssysselsättning hade hon just genomgått en skilsmässa och saknade de ekonomiska förutsättningarna att investera i bolagen.
Snart skulle hon också få dåliga erfarenheter av ledamöters aktieägande, där privatekonomi kom att gå före bolagens bästa.
”Jag fick en väldigt negativ bild av konsekvenserna av ledamöternas ägande av aktier, inte minst relaterat till deras privatekonomi. Det var de som hamnade i samma situation som jag: du sitter i en styrelse, sen kraschar privatlivet och du behöver likviditet helt enkelt. Då får du ett kortsiktigare perspektiv. I vissa fall var det så smaklöst kortsiktigt att man nästan blev illamående av att se det”, säger Charlotta Falvin.
”Det var helt uppenbart att det fanns ett privatekonomiskt intresse som överhuvudtaget inte låg i den stora aktieägarkretsens intresse”, lägger hon till.
Nu var det länge sedan hon mötte sådana avarter i styrelserummen, påpekar hon. Idag är hon mer öppen för att äga aktier, men säger att hon personligen är mer intresserad av bygga bolag än vad hon är av aktiemarknaden.
“Andra människors pengar”
Hon tror trots sitt beslut att aktieägande kan vara ett viktigt incitament, varför hon i flera fall varit pådrivande för ökat aktieägande i bolagsledningar genom incitamentsprogram.
”Det kan ju verka motstridigt mot mitt ställningstagande, och ja – jag kan hitta flera punkter där det är motstridigt. Men jag kan också se fördelarna. Det handlar framför allt om att försäkra sig om att ledningen faktiskt är uppmärksam på aktiemarknaden och inte tar den för given”, säger Charlotta Falvin som tror att det generellt är svårare för styrelser att blunda för aktiemarknaden än det är för bolagsledningar.
”Jag upplever det som ett rätt effektivt sätt att säga: det är faktiskt andra människors pengar ni jobbar med.”
Några dagar efter intervjun återkommer Charlotta Falvin och uppger att hon ändrat sig och beslutat att köpa aktier motsvarande ett årsarvode i samtliga bolag i samband med Q3-rapporterna. Skälet motiverar hon med flera händelser på senare tid som fått vågskålen att tippa över, bland dem Affärsvärldens frågor.
“Du får ta en del av äran för att jag bytt fot, men inte hela äran”, skriver hon i ett sms till Afv:s reporter.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.
