Grannarna öppnarför svensk tillväxt

Våra nordiska grannländer har hankat sig igenom den långdragna internationella lågkonjunkturen förhållandevis hyggligt.

Nu syns tydliga tecken på en ordentlig inbromsning i Danmark medan Norge och Finland med hjälp av en stimulerande ekonomisk politik lyckats få upp ångan, respektive hålla den uppe.

I Norge ligger de kraftiga räntesänkningarna, från 7 procents styrränta för ett år sedan till dagens 2,5 procent, tillsammans med det fortsatt höga oljepriset bakom den förnyade optimismen. I Finland styrs som bekant räntepolitiken från Frankfurt och finländarna har ännu lägre ränta (2,0 procent). Dessutom har finanspolitiken i Finland varit kraftigt expansiv.

Tillsammans köper dessa tre länder en dryg femtedel av den svenska exporten så det är av stort intresse för Sverige hur den ekonomiska utvecklingen ser ut i dessa länder framöver.

I Norge har man en tillväxt som drivs av oljesektorn när det gäller investeringarna.

Samtidigt bidrar mycket stora räntesänkningar till att stimulera konsumtionen. Räntesänkningarna har också fått en tidigare övervärderad norsk krona att sjunka kraftigt i värde.

Därför finns det förhoppningar om en fortsatt stabil konsumtionsökning och att industrin utanför oljesektorn ska kunna öka sin export. Tillväxten under nästa år väntas landa kring 2,5 procent jämfört med årets måttliga halva procent.

Finnarna har efter många år av stram finanspolitik fått ordentlig fart på den privata konsumtionen. I år väntas den stiga med cirka tre procent.

Exempelvis har bilförsäljningen hittills i år ökat med 25 procent. Bakom den positiva utvecklingen ligger dels låga räntor, dels det faktum att regeringen har sänkt skatterna.

Finland är ett av de få västländer som aktivt har kunnat använda finanspolitiken för att stimulera ekonomin.

Ytterligare skattesänkningar kommer att genomföras under nästa år vilket väntas leda till en fortsatt stark konsumtion.

Däremot ställer den allt starkare euron till det för finska exportföretag, så troligen kommer exportökningen att begränsas.

Sett från en finsk horisont skulle ytterligare räntesänkningar vara möjliga inom euroområdet. Inflationstrycket i Finland är synnerligen lågt.
Tillväxten väntas nästa år bli runt 2,5 procent jämfört med årets 1,5 procent.

Danmark är den stora besvikelsen bland våra grannländer. Under tredje kvartalet i år sjönk landets samlade produktion (BNP) med 0,3 procent och landet befinner sig i en recession.

Framför allt är det exportindustrin som pressas. Den danska kronan är låst till euron och har stärkts i samma utsträckning som den.

Men även i Danmark kommer man att använda de i utgångsläget starka statsfinanserna till att sänka skatterna och hoppas därmed att få fart på den inhemska konsumtionen. Dessutom skuggar den danska centralbanken den europeiska centralbankens räntepolitik.

Frågan är om årets tillväxt ens lyckas pressa sig över nollstrecket, men för nästa år ser det åter lite bättre ut och förhoppningarna ligger på en tillväxt på runt 1,5 procent.