Gränges stora nedläggning

Gränges förbereder en av Sveriges största industrinedläggningar.Det handlar om Gränges Metall, tillverkningen av primäraluminiumi Sundsvall, som omsätter cirka 1,3 miljarder kronor och har 640anställda.Det formella beslutet är inte fattat. Medierna harännu inte genljudit av sedvanliga upprörda protester från lokalapolitiker och fack. Men ingen kan sväva i tvivelsmål om attnedläggningen blir av. Gränges har givit full offentlighet åtsina intentioner. Motivet har varit att klart ange koncernensförutsättningar inför introduktionen av Grängesaktien på O–listan (första noteringsdag 21 maj).Upplysningarna inoteringsprospektet är tydliga nog:

-Gränges har avsatt en strukturreserv på 146 miljoner kronor medhänvisning till en framtida avveckling av smältverket GrängesMetall. Någon garanti för att detta skall täcka allanedläggningskostnader ges dock inte.-Alla utvecklings- och expansionsinvesteringar i Gränges Metallhar stoppats. Man gör endast ersättningsinvesteringar,nödvändiga för att hålla igång driften i smältverket.Investeringarna maximeras till 10 miljoner kronor per år.-MBL-förhandlingar om nedläggning inleds den dag kassaflödetblir negativt (resultat före avskrivningar minus investeringar).Nedläggningen är alltså en tidsfråga. Verket får troligen fristäven i år, tack vare uppgången i aluminiumpriserna ochdollarkursen. Både aluminium och dess råvara aluminiumoxidprissätts i dollar. Men det kan bli fler negativa överraskningarnär det gäller priset på elkraft. Elkraften motsvarar ungefär 30procent av smältverkets tillverkningskostnader.

Personalkostnadsandelen är bara 16 procent.

Gränges aviserade nedläggning av smältverket i Sundsvall ärförvisso ett inlägg i energidebatten. Osäkerheten om framtidakostnad för elkraft eller elskatter är den viktigaste orsakentill nedläggningen, hävdar företagets ledning. Men för att räddaverket skulle elpriset faktiskt behöva sänkas.

Kostnadsmässigt har Gränges i dag en oförmånlig placering blandEuropas 38 smältverk. Norge är ett av de störstaproduktionsländerna. Men även engelska, franska och tyska verkhar gjort förmånliga elkraftsavtal med sina leverantörer.Däremot kan man säga att Gränges står sig braeffektivitetsmässigt i förhållande till konkurrenterna, menarLars Westerberg.

Men inga nya investeringar kan motiveras med den låga lönsamhetsom Gränges Metall har haft under de senaste konjunkturcyklerna.Resultaten har svängt kraftigt i takt med metallpriserna. Ettbra år som 1995 var rörelsemarginalen 18 procent, men förra åretsjönk den till ett par procent. I genomsnitt över de fem senasteåren har marginalen varit cirka tre procent.

Till detta kommer att Gränges ganska lätt kan klara sig utaneget smältverk. I dag får visserligen de vidareförädlandedelarna ungefär hälften av sin råvaruförsörjning från Sundsvall.Detta ger trygghet i tider av råvaruknapphet och gottförhandlingsläge vid inköp från andra leverantörer. Men sammasak bör kunna uppnås med strategiska avtal med någon externleverantör, till exempel Norsk Hydro.