Gore vs. Bush: Vem bryr sig?

Det lär dröja ytterligare något dygn innan det står klart vem som efterträder Bill Clinton på posten som världens mäktigaste man, men sett ur Stockholmsbörsens synvinkel har det knappast så stor betydelse vem det blir.

”Inte speciellt, även om det ger smittoeffekter från Nasdaq. Den förlängda osäkerheten som vi nu står inför gillar man förstås inte”, säger Johan Voss-Schrader, analyschef på Hagströmer & Qviberg.

Också Magnus Matstoms, analyschef på Carnegie, är inne på samma spår. ”Det finns andra faktorer som har större betydelse, till exempel djupet i konjunktursvackan, ränteutvecklingen och flödena till börsen. Men om Bush vinner så kommer det ha en entydigt positiv inverkan på läkemedelsaktier”, säger Magnus Matstoms.

Under nattens amerikanska aktiehandel ståtade läkemedels-, olje- och tobaksbolag som vinnare vilket tyder på att placerarna räknar med en republikansk seger. Bland annat vill demokraten Al Gore göra läkemedel billigare för slutkonsumenten.

”Men det är alltid svårt att isolera enskilda orsaker till hur aktier rör sig, och presidentvalet är endast en faktor som påverkar läkemedelsbolagen. Det finns andra som är lika viktiga, exempelvis råder det en viss korrelation mellan läkemedel och teknologi. Om den ena sektorn går bra brukar den andra gå dåligt”, säger Magnus Matstoms.

Al Gore ses också som ett större hot än George Bush mot Microsoft. Orsaken är att Janet Reno, Bill Clintons justitieminister som enträget drivit styckningskampanjen mot den Seattle-baserade mjukvarujätten, kan få förlängt mandat under Gore.

”Gillar man läkemedelsaktier, tobak och Microsoft ska man hålla på Bush, men för svenskt vidkommande är de här sektorerna så små att det på det stora hela inte har så stor betydelse”, säger Johan Voss-Schrader.

Viktigare än vem som blir president är hur maktfördelningen kommer att se ut. Ur marknadens synvinkel är det bäst om presidenten inte har majoriteten bakom sig i kongressen, det vill säga senaten och representanthuset.

”Generellt sett brukar marknaden gilla republikanska presidenter, men om också kongressen blir republikansk finns det risk för att politiken blir allt för expansiv. Bush är visserligen ett oskrivet kort, men det har hänt förut att man har dömt ut kandidater allt för snabbt”, säger Magnus Matstoms.

”Oavsett vem som vinner har det varit ett mycket jämnt lopp och det borde marknaden gilla. En låsning mellan presidenten och kongressen skulle kunna förhindra både aggressiva skattesänkningar och aggressivt spenderande av statliga medel. Exempelvis hade Clinton Capitol Hill mot sig vilket gjorde att han och vicepresident Gore inte kunde spendera så mycket pengar som de kanske önskat sig”, säger Johan Voss-Schrader.