”Göran Lindahl klarar krisen bäst”

Sedan pensionsskandalen i ABB uppdagades för en månad sedan har de två före detta ABB-direktörerna Percy Barnevik och Göran Lindahl valt diametralt motsatta PR- och kommunikationsstrategier.

Percy Barnevik valde att fem dagar efter ABB:s offentliggörande av avtalen gå ut och bryta tystnaden i två väl valda sammanhang; SVT:s Agenda och en intervju i Dagens Nyheter.

Innehållsmässigt slog han in på linjen att pensionen var resultatbaserad och ”i enlighet med ingångna avtal” och menade att han hade en ”amerikansk ersättningsnivå i en europeisk miljö”.

Hans framträdande sågades jäms med fotknölarna för att han dels undvek kontroversiella frågor om Lindahls avtal, dels för att inte ha insett att debatten på hemmaplan mer handlade om etik och storleken på pensionen än teknikaliteter. Även inom Wallenbergsfären lär man ha förvånats av att Barnevik inte insåg den moraliska sprängkraft och etiska symbolik som frågan innehöll.

Göran Lindahl å sin sida nöjde sig med ett kortfattat pressmeddelande där han sade sig vara ”beredd att diskutera” sin pension och teg sedan ihärdigt i nästan en månad och gömde sig i Sydamerika respektive London. Sedan han idag måndag brutit tystnaden, även han i en intervju med Dagens Nyheter, har han fått beröm för både öppenhet och tydlighet.

En rundringning bland PR- och kommunikationsstrateger ger vid handen att Göran Lindahl tar hem segerpoängen.

”Lindahl står som vinnare mot allt vad gängse krishanteringsprinciper gör gällande”, säger Peter Erikson, tidigare VD för PR-byrån Rikta, numera konsult i eget bolag.

”Vi brukar ge rådet att gå ut med information efter hand, även om man inte har så mycket att säga. Men i Barneviks fall hade han så lite i att säga i de intervjuer han gav att det snarare kändes manipulativt. Det visade sig bättre att som Lindahl, vänta tills man verkligen hade något att säga.”

Lindahls seger är dock långt ifrån svart-vit. Att Percy Barnevik gick ut och tog den stora mediesmällen innebar att han kunde försvinna i dennes skugga. ”Barnevik är en mycket större industriledare och mer folklig än Lindahl. Givet det läget var det inget alternativ för honom att ducka”, säger Maria Rankka, PR-konsult som jobbar med personliga varumärken på Prime PR.

Trots att Lindahl är den som ser ut att komma ur affären med den mesta hedern i behåll är det dock Barnevik som är mest sannolik att göra ”en Gyllenhammar”, det vill säga göra comeback utifrån en ny, internationell plattform.

”För båda huvudpersonerna gäller nu att de måste bygga upp nya förtroenden med utgångspunkt från sina internationella uppdrag”, säger Mats Gullers, VD för Gullers Grupp.

”Lindahl är sannolikt den som är mest intresserad av att komma tillbaka till Sverige och också kan göra det lättast, men Barnevik är och förblir ett större namn. Lyckas han komma tillbaka är det därmed en större bedrift än om Lindahl gör det.”

Den stora förloraren på hela skandalen är dock inte nödvändigtvis de två huvudpersonerna, menar Maria Rankka, utan näringslivet i stort.

”De svenska direktörernas rykte generellt är extremt skamfilat. Frågan är om inte det totalt sett är en större förlust än för Barnevik och Lindahl personligen”, säger hon.

”Näringslivet hade redan en ganska svag röst i debatten jämfört med de politiska sfärerna, och nu är det förtroendet ännu mer kört i botten. Det är illavarslande med tanke på att en valrörelse stundar. Vill näringslivet ha något att säga till om i den bör man snabbt sätta sig ned och fundera över hur man ska återfå sin heder.”