Göran Collert friar till Handelsbanken

"Föreningssparbanken och Handelsbanken kan troligen få ut mest kostnadssynergier vid en fusion." Det säger Föreningssparbankens styrelseordförande Göran Collert i en intervju med Ekonomi24.

För Göran Collert är det inte kontroversiellt att peka ut Handelsbanken och Föreningssparbanken som den bästa kombinationen om kostnader ska sparas.

”Jag är helt övertygad om att Sverige inte har utrymme för fler än två kompletta universalbanker på sikt. Vår befolkning på nio miljoner människor klarar inte fler än två banker”, säger Göran Collert.

Föreningssparbankens starke man har alltid varit frispråkig och visionär, så frispråkig att hans öppna frierier starkt bidragit till att hålla liv i den evigt återkommande ryktesspridningen kring eventuella fusionssamtal bankerna emellan.

För mindre än ett år sedan gjorde Göran Collert ett uppmärkssammat utspel på bankens kapitalmarknadsdag när han öppet friade till SEB:

“SEB och Föreningssparbanken skulle skapa en mycket spännande bank med knappt någon överlappande verksamhet”, sa han då.

Nu har Göran Collert tänkt om och riktar blickarna istället mot Handelsbanken, om kostnaderna sätts i fokus.

Helt klart är att en omstrukturering av det svenska bankväsendet ligger Göran Collert varmt om hjärtat, trots att de fyra storbankerna Handelsbanken, Merita Nordbanken, SEB och Föreningssparbanken var för sig satsar stort både på internet och internationell expansion i exempelvis Norden. Till det kommer en stor andel svenska bankkontor, där Föreningssparbanken inklusive de fristående bankerna har 850 kontor, Handelsbanken knappt 500 samt SEB och Meritanordbanken vardera cirka 200 kontor.

”Den expansion som respektive bank genomför i de nordiska länderna kommer inte att räcka till för att täcka upp kostnaderna på hemmamarknaden Sverige så att bred bankverksamhet kan bedrivas med både kontor, telefoni, internet och interaktiv TV”, säger Göran Collert.

Göran Collert kan tänka sig olika framtidsscenarier.

”Föreningssparbanken och Handelsbanken kan troligen få ut mest kostnadssynergier vid en fusion. Ett samgående med SEB skulle bli mer kompletterande där SEB får ansvaret för den internationella expansionen medan Föreningssparbanken får ansvaret för en gemensam svensk retailbank. Ett samgående mellan Föreningssparbanken och Merita Nordbanken hamnar någonstans mitt emellan; med både lite kostnadsbesparingar och kompletterande utlandsverksamheter”, säger Göran Collert.

När kan det bli aktuellt med en bankfusion? ”Jag är övertygad om att vi ser nya bankkonstellationer inom tre till sex år. Jag tror mig veta att de andra bankledningarna delar min syn, men det är nog bara jag som är villig att föra ett resonemang öppet. Det är synd för jag tror att Sverige skulle må bra av en öppen debatt i denna fråga precis som i många andra frågor av framtidskaraktär. Var ska Sverige egentligen stå i olika avseenden om fem eller tio år?”

Har du fört konkreta samtal med någon av de andra bankerna? ”Nej, ingen vill göra något nu när det går så bra för hela banksektorn. Det är tråkigt för det är just då som klimatet är som bäst för samtal. Det är trevligare för alla parter när sammanslagningar görs i goda tider än när affärsklimatet är mer bistert.”

Frågan är förstås om inte motståndet internt i Föreningssparbanken ändå kanske är så starkt att det i sig är ett hinder för ett eventuellt samgående, även om det ska ske så långt fram i tiden som om några år. Ryktena för några veckor sedan om en förestående bankfusion pekade mot att så skulle kunna vara fallet. Göran Collert säger sig dock inte känna till något växande internt motstånd.

”De finns alltid de som är oroliga för förändringar. Det viktiga är att en förändring presenteras på ett väl underbyggt sett. Då brukar folk alltid förstå varför åtgärder måste vidtas. Redan 1989 talade jag på Sparbankernas Banks bolagsstämma om en fusion av de stora sparbankerna. Motståndet till en sådan förändring var stor. Sedan tog det bara två år för alla att inse att det var helt rätt att slå ihop bankerna och skapa en Sparbanken Sverige. Den gången var det finanskrisen som tvingade folk till insikt.”

”Under finanskrisen pekade jag sedan på att Sverige under överskådlig tid bara skulle ha fyra universalbanker. Sedan kom samgåendet med Föreningsbanken som då framstod som helt logiskt. Den fusionen kunde dessutom ske utan att det pågick en kris.”

Men är inte risken stor att exempelvis de fristående sparbankerna kommer i kläm vid en ny stor bankfusion? ”Nej, någon sådan oro är inte befogad. Vid varje eventuell framtida affär som Föreningssparbanken ska delta i är alliansen med de fristående sparbankerna helig. När vi slog ihop Sparbanken Sverige och Föreningsbanken så fick de fristående sparbankerna förvärva lokala kontor på de marknader där de var verksamma. Därtill kommer att vi även i framtiden ska bemöda oss om att ha lokala styrelser som representerar kundbasen i den lokala samhället. Det här är den typen av kulturella skillnader mellan banker som vi måste jobba på när vi ska finna eventuella framtida lösningar.”

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SciBase