Gör som Fredrik Lundberg

Det brukar vara ett bra tips att ta rygg på insiders. Frågan är vilken slutsats man ska dra av att storägaren Fredrik Lundberg sålde hela sitt aktieinnehav i NCC i februari. Vad vet han som de andra aktieägarna inte vet? Posten motsvarade 10 procent av kapitalet och 22 procent av rösterna. För Fredrik Lundberg, som har ägt aktierna i drygt 20 år, sedan samgåendet mellan NCC och Siab, var det säkert inte ett lätt beslut. Till Nyhetsbyrån Six pekade han på att Lundbergs har bidragit till att NCC utvecklats till ett väldigt bra bolag under de här åren. Nu fanns det andra intressanta investeringar som lockar mer.

Och det har hänt en hel del under åren, och med Alf Göransson som vd mellan 2001 och 2006 genomgick byggbolaget kanske den största förändringen. NCC hade alltför många riskfyllda kontorsprojekt i egen regi, men ett mer lönsamt NCC växte så småningom fram. Verksamheten är numera bredare och omfattar bostäder, kontor, vägar och övrig infrastruktur. Norden är bolagets hemmamarknad och drygt hälften av omsättningen kommer från Sverige. Den låga räntan har gjort att de svenska bostadsprojekten gick hyfsat förra året. NCC kan även glädjas åt en stor order i Norge på ett tunnelbygge i Trondheim, medan det går klart sämre i Baltikum. Ett högt ränteläge har också förvärrat situationen där.

Enligt vd Olle Ehrlén är förutsättningarna fortsatt utmanande för kommersiella fastigheter. Ingen större förbättring är att vänta på den nordiska byggmarknaden under 2010, enligt honom. Det är dystra tongångar, men under det fjärde kvartalet i fjol ökade ändå den totala orderingången jämfört med samma period året innan. Visserligen förväntas både anläggningsmarknad och boendeverksamhet växa under 2010, men inte tillräckligt för att kompensera för den svaga marknaden när det gäller kommersiella fastigheter.

Från och med i år tillämpar NCC en ny redovisningsregel (Ifric 15). Den försämrar huvudsakligen resultatet för boendeverksamheten, då försäljningen av boendeprojekt kommer att redovisas först vid tidpunkten för överlämnandet till slutkund. Tidigare har resultatet redovisats i takt med färdigställande och försäljning. De räntebärande skulderna ökar också, eftersom pågående bostäder i svenska bostadsrättsföreningar och finländska bostadsaktiebolag ska redovisas i NCC:s balansräkning och inte utanför som tidigare.

Fördelen med den nya regeln är att redovisningen blir mer korrekt och att behovet av nedskrivningar minskar. Nackdelen är att intäkterna blir ryckigare, men det speglar ändå byggbranschens karaktär bättre. Alla byggbolag har dock inte tagit till till sig den nya regeln, vilket gör det svårare att jämföra bolag. JM väljer exempelvis att fortsätta som förr med löpande vinstavräkning.

NCC-aktien har gått sämre än Affärsvärldens generalindex hittills i år, men med en uppgång på 6 procent är det bara Skanska bland byggbolagen som gått något starkare. Och under det senaste året är det bara JM som klått NCC-aktien, med en ökning med 180 procent, jämfört med NCC:s uppgång med 120 procent. Räknat på våra prognoser värderas aktien till 21 gånger vinsten i år och 16 nästa. Det sencykliska NCC kommer att få det motigt ett tag till och en räntehöjning framöver hjälper inte bostadsbyggandet. Vi tror på en fortsatt tråkig byggmarknad och en press nedåt på marginalerna och därför är aktien fullvärderad på de här nivåerna. Att direktavkastningen kommer att ligga runt 4,5 procent och att likviditeten i aktien ökat något efter att A-aktierna stämplades om till B-aktier räcker inte. Vi håller med Fredrik Lundberg att andra investeringar lockar mer och rekommenderar sälj.