Gör gott för sista raden

Företag med en social agenda tenderar att ha högre bruttomarginaler.

– Självklart känns det väldigt tillfredsställande att arbeta med att göra gott, men det är heller inget att hymla med att det på sikt dessutom är en lönsam investering, säger Jan Dernestam, vd på nordens största advokatbyrå Mannheimer Swartling.

– Vi talar inte om välgörenhet eller sponsring utan om ”investeringar för en bättre värld”, där vi söker ta ansvar för vår omvärld.

Det är inte ovanligt att advokatbyråer och konsulter arbetar pro bono, det vill säga arbetar gratis eller till reducerad taxa med behjärtansvärda uppdrag. Mannheimer Swartling har en strategi för sin pro bono-verksamhet. Byrån har skrivit under FN:s Agenda 2030 för hållbara utveckling och där valt tre ämnesområden som de fokuserar extra mycket på.

Mannheimer Swartling väljer områden där en insats ger mest effekt. Här märks bland annat Centrum för rättvisa, en ideell och oberoende aktör för att värna enskildas fri- och rättigheter, och Human Rights Toolbox, en kurs som hålls tillsammans med Raul Wallenberg Institute (RWI) för advokater från hela världen för att främja demokrati och mänskliga rättigheter. Mannheimer Swartling arbetar även med ett par större projekt för att underlätta för nyanlända att integreras på arbetsmarknaden.

– Vi har arrangerat kursen med RWI i tio år med ett tiotal deltagare varje år, där många kommer från diktaturer och länder där rättssäkerhet inte står speciellt högt på agendan, säger Jan Dernestam.

Vidare stöder Mannheimer Swartling också SOS Barnbyar, där man sitter i styrelsen sedan många år och också jobbar praktiskt ute i olika byar. De anställda volonterar för att få resa ut till barnbyarna.

Internationellt görs ofta skillnaden mellan vinstdrivande företag (for profit) och icke vinstrivande företag (non-profit) inom till exempel vård, välfärd och välgörenhet. Företag som Stefan Krooks elbolag God El faller mellan stolarna. Det är ett vinstdrivande företag men där vinsten går till välgörande ändamål. I USA hade de därmed haft status som non-profit, det vill säga skattebefriade. Vårdbolag som Sophiahemmet hade också drivits som non-profit i USA där de amerikanska skattereglerna eliminerat diskussion om vinst i välfärden.

I USA är också bidrag till non-profit-företag inom bland annat sjukvård, utbildning och välgörenhet skattemässigt avdragsgilla för givaren. Mottagaren är också skattebefriad så länge som alla intäkter används i verksamheten och inte som aktieutdelning. I Sverige avskaffades avdragsrätten för välgörenhet år 2016 – en besparing för staten på 250 miljoner kronor – och någon skattebefriad verksamhet förekommer inte. Stiftelser för allmännyttiga ändamål, ideella föreningar och trossamfund kan dock ha begränsad eller ingen skattskyldighet.

Eftersom gåvor för välgörenhet och ideell verksamhet inte är avdragsgilla utan sker med beskattade pengar, är det skattemässigt fördelaktigare att låta ett företag skänka pengar än att låta medlen gå via ägarna. I företaget blir gåvan föremål för 22 procents bolagsskatt jämfört med kanske trefaldigt för en privatperson, inklusive arbetsavgifter och löneskatt.

Trots denna försiktiga inställning till välgörenhet från svenska politiker finns det ändå ett spirande intresse hos företag och näringsidkare att göra gott och täcka upp där samhället inte räcker till.

– Jag är en kapitalist med stort hjärta, säger Fredrik Hillelson, vd och delägare i rekryterings- och utbildningsbolaget Novare, med cirka 200 miljoner kronor i omsättning.

Han mötte nuvarande Moderatledaren Ulf Kristersson 2009, då denne var socialminister. Kristersson berättade hur svårt det var att få ungdomar med funktionshinder ut på arbetsmarknaden. Fredrik Hillelson startade då Novare Peritos, som hjälper ungdomar med funktionsvariationer att få jobb och i dag ger ett 80-tal ungdomar arbete varje år.

– Det är ett eget bolag i vår grupp med syfte att också vara vinstdrivande, men det har aldrig tjänat några pengar, säger han.

För två år sedan startade han Novare Potential med ändamål att hjälpa nyanlända in på arbetsmarknaden som hittills lyckats hjälpa över 100 människor. Fredrik Hillelsons senaste projekt är Novare Youth Academy, som anställer ungdomar från utsatta områden runt Stockholm för inte bara ett sommarjobb att städa i parker utan också genom studiebesök på företag som SEB, Ericsson och Grand Hôtel. Det första pilotprojektet med 21 ungdomar gjordes nu i somras. Nästa år siktar han på att försöka nå 60 ungdomar. Ungdomarna får lön, vettiga arbetsuppgifter och får ta del av Novares kontaktnät. Det hela bekostas av Novare ”med support från personer i mitt närområde”, säger Fredrik Hillelson.

– Mitt engagemang är inte en politisk markering för att politikerna gör för lite, utan mer att jag tycker att näringslivet måste ta ett större socialt ansvar. Jag är bra på att ordna jobb, så här såg jag att jag kunde göra en insats, säger Fredrik Hillelson.

Medan deltagarna i Mannheimer Swartlings och RWI:s utbildningsprogram om mänskliga rättigheter ibland får problem med motsträviga regimer har Novare stött på patrull från fackligt håll, med anklagelser om lönedumpning.

Stena Fastigheter är ett annat exempel på där företag gör insatser där samhället inte lyckats. Utöver traditionella fastighetsförvaltare har Stena Fastigheter också tre relationsförvaltare med uppgift att bygga stabilitet i områden där bolaget äger fastigheter. Det handlar mycket om relationerna med ungdomar i deras bostadsområden; att ge dem meningsfull sysselsättning som alternativ till skadegörelse, att medverka till att de får en god grundskoleutbildning och hjälp att komma in på arbetsmarknaden. Relationsförvaltning är en del av bolagets kärnverksamhet, säger Anna Haraldsson Jensen, relationsförvaltare på Stena Fastigheter i Malmö.

– De sociala investeringar vi gör gynnar vår verksamhet, de höjer värdet på våra fastigheter och vårt varumärke och minskar våra kostnader för till exempel skadegörelse.

Bland de saker Stena Fastigheter konkret gör är till exempel att driva läxhjälp i de grundskolor som finns i området, i Malmö genom samarbete med föreningen Drivkraft. Stena driver också en coachningsverksamhet för ungdomar.

– En stor del av vår verksamhet är också att skapa sommarjobb åt ungdomar i våra områden. I vårt program i Malmö hjälper vi varje år 100 ungdomar till ett sommarjobb med lika många till i vardera Göteborg och Stockholm, säger Anna Haraldsson Jensen.

Det motsvarar ett sommarjobb för varje anställd i Stena Fastigheter.

Att göra gott läggs ofta in under begreppet CSR, corporate social responsibility, företags samhällsansvar. Internationellt görs en rad olika rankningar av de företag som anses vara bäst på att ta samhällsansvar. I fjol toppades listan hos CRS Journal av leksakstillverkaren Lego, följt av it-jättarna Microsoft och Google. Hos Smart Recruiters toppades listan för 2017 av glasstillverkaren Ben & Jerry’s som årligen avsätter 7,5 procent av vinsten före skatt för filantropiska ändamål.

It-bolaget Salesforce i Silicon Valley har en ”1-1-1”-modell där 1 procent av bolagets egna kapital, 1 procent av bolagets produkter och 1 procent av de anställdas tid doneras till välgörande ändamål.

Just program för anställda att donera sin tid till sociala ändamål är en företeelse som är vanlig i USA. Konglomeratet 3M, med svenske ordföranden Inge Thulin, har varje år har en tävling för högstadieelever att hitta på innovativa lösningar på vardagsproblem. De tio bästa erbjuds ett sommarjobb med en av 3M:s forskare som mentor.

CSR är annars mera en allmän uppförandekod än ett aktivt drivet göra gott-arbete. Tommy Borglund, som forskar inom CSR på Universitetet i Örebro, ser en klar trend i utvecklingen.

– Den har gått från att enbart donera pengar till att göra en strategisk investering kopplad till sin affär, säger han.

– Det har varit en klar strategisk förflyttning från den enklare formen av välgörenhet, att bara ge bort pengar till ett filantropiskt ändamål, via att medverka till att lösa en uppgift, till att vara del i ett stort projekt i ett strategiskt samarbete kopplat till företagets affärsmodell, säger han.

Tommy Borglund pekar också på att Sverige inte haft samma tradition i givandet som anglosaxiska länder, men att vi nu börjar få det och då med en mer strategisk inriktning. Enligt Svensk Insamlingskontroll har företagsdonationerna ökat från 256 miljoner kronor år 2007 till 1,5 miljarder kronor i fjol.

Kalifornien-baserade tidskriften Entrepreneur gör en årlig CSR-rankning där den fokuserat på just göra gott-arbetet. Här återfinns till exempel ljudboksföretaget Audible som till 20 anställda lottar ut ett års hyra om de flyttar till bolagets hemstad Newark, en förhållandevis fattig förstad till New York, mest känd för sin flygplats. Här finns också New York-baserade programvaruföretaget Andela, som ger ett halvårs utbildning, boende och mat till utvecklare i Afrika. Efter utbildningsperioden erbjuds de bästa arbete hos tech-företag.

My Dream Now är huvudprogrammet i Creadors verksamhet och syftar till att ge ungdomar i områden med hög arbetslöshet motivering och förståelse för att hitta vägar till jobb och drömmar. Creador ägs av Jonas och Maria Bygdeson och är ett socialt företag där vinsten stannar kvar i bolaget. Omsättningen under fjolåret uppgick till drygt 3 miljoner kronor. Verksamheten finansieras i huvudsak genom att företag och kommuner köper medverkan i Creadors program. I fjol medverkade 25 betalande partner och två kommuner för klasscoach-träffar för totalt drygt 1 600 elever på 17 skolor.

En av Sveriges mest välkända sociala entreprenörer är Stefan Krook. Under sin välgörenhetsstiftelse Good Cause startade han år 2005 elhandelsbolaget God El i syfte att skapa en hållbar elmarknad och där bolagets eventuella vinst skulle gå tillbaka till välgörenhet. Av årsredovisningen för 2017 framgår att God El har drygt 90 000 kunder, omsätter 319 miljoner kronor och har hittills genererat 51 miljoner kronor till välgörenhet, som går till någon av de sju organisationer God El samarbetar med.

År 2009 startades God Fond där vinsten går till välgörenhet på samma sätt som i God El. Sedan starten har fonden genererat knappt 8 miljoner kronor till välgörenhet. Från 2014 förvaltas fonden av sparkoncernen SPP. God El och God Fond har följts av God Dryck. För att hantera nya God-bolag har Good Cause Ideas bildats. Gemensamt har alla bolagen i stiftelsen Good Cause skänkt drygt 66 miljoner kronor till välgörenhet.

För bolag som enbart drivs av filantropiska skäl är riskkapital ett problem.

– När du bestämt dig för att skänka bort all utdelning har du kortslutit dig från normal kapitalanskaffning, har Stefan Krook tidigare sagt till Veckans Affärer.

I praktiken betyder det att företag med stort kapitalbehov under hög risk och med lång tidshorisont inte fungerar i en Good Cause-modell. Hans investering i det digitala brevlådeföretaget Kivra blev därmed enligt en traditionell kapitalistisk modell med externa finansiärer. Även om Kivra drivs som ett vinstdrivande bolag har det en social agenda.

– Affärsmodellen ”digitalt porto” säkerställer att miljönytta går hand i hand med intäkternas utveckling, detta då stora brevsändare skickar miljövänligt digitalt i stället för med vanliga brev som kräver träd och transporter, säger Stefan Krook till Affärsvärlden.

Avdragsrätten för välgörenhet avskaffades år 2016 på initiativ av nuvarande regering. I vintras publicerade regeringen en ny strategi för sociala företag: ”Ett hållbart samhälle genom socialt företagande och social innovation”. Utöver det konkreta att föreslå 50 miljoner kronor per år – av de 250 miljoner som staten vann på avskaffad avdragsrätt – är det få nyheter.

Finansmannen Robert Weils investmentbolag Proventus är ett exempel på att göra gott väl kan rymmas i vinstdrivande miljöer. Under de senaste snart fem decennierna har Proventus eftersträvat en djupare och mer balanserad definition på att göra affärer.

Proventus stöttar bland annat kulturella institutioner som den samtida konsthallen Magasin III och var också huvudfinansiär till Judiska Teatern, som stängde för tre år sedan.

Bolagen som stöttas är konsoliderade i Proventuskoncernen, där de i fjol gav en förlust på 46 miljoner kronor. Utöver dessa kulturengagemang stöder Proventus genom Familjen Robert Weils stiftelse bland annat verksamheter som Berättarministeriet, miljöorganisationen Eco Ocean, Melchior Social Initiative och Accelerator på Stockholms universitet, samt ett aktuellt samarbete med Drottningholmsteatern, Syskonen i Mantua, en nyskriven opera i regi av Pia Forsgren med premiär den 8 september, dagen före riksdagsvalet.

– Proventus har alltid varit baserat på en gedigen omvärldsanalys och då är samhällsfrågorna och kulturen en totalt integrerad del av helheten, säger Robert Weil.

Ett av de större göra gott-projekten håller på att växa upp i de gamla spårvangshallarna på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Det är en av Klarnas grundare, Niklas Adalberths projekt, stiftelsen Norrsken Foundation som investerar i projekt som inte nödvändigtvis ger avkastning men kan bidra till en bättre värld. Under stiftelsen drivs projekt som inte är tänkta ge avkastning.

För projekt med en ekonomisk uppsida har man bildat Norrskens Founders Fund. Bland grundarna återfinns utöver Niklas Adalberth även Sebastian Knutsson (mobildataspelbolaget King), Filip Tysander (grundare av klockbolaget Daniel Wellington) och Carl Manneh (dataspelsbolaget Mojang). Tillsammans med hjälp av ett antal näringslivsprofiler som till exempel investmentbolaget Ratos tidigare Susanna Campbell har fonden fått in cirka 300 miljoner kronor. Här siktar man på projekt som kan göra gott för samhället och samtidigt ge en avkastning som investeras i nya projekt. Det långsiktiga målet är att skapa bolag som med innovativ teknik kan förbättra livet för minst en miljard människor.

Hittills har Norrsken Founders Fund investerat i bland annat Doctrin som ska hjälpa sjukvårdspersonal att integrera med sina patienter. Vidare märks Karma som med digital teknik ska minska matsvinnet i restauranger och storkök.

I senaste årsredovisningen säger Niklas Adalberth att hans målsättning är att Norrsken ska få ta emot huvuddelen av den förmögenhet på runt 2 miljarder kronor han skapat genom sitt engagemang i Klarna.

– Att dö med en påse pengar under huvudkudden är ingenting som intresserar mig.