Godzilla – återkomsten

TJOHO VA KUL: Hiroyuki Sanada, stjärna från Den siste samurajen, gläds åt tillväxten.

Det mesta pekar uppåt för japansk ekonomi.

Exportföretagen är allt mer framgångsrika, investeringarna ökar, de japanska hushållen har åter börjat spendera och börsen stiger.

Till och med banksystemet tycks ha lämnat det mest akuta krisstadiet bakom sig.

Och dessutom tycks det som att deflationen delvis är på väg att släppa sitt grepp över ekonomin.

Att tillväxten återvänt bekräftas av den internationella valutfondens (IMF) chef, Horst Köhler som räknar med att Japans tillväxt kan nå tre procent i år. Annars har just IMF varit en stor kritiker av Japans ekonomiska politik under de senaste tio åren.

Det finns flera skäl till den ekonomiska metamorfosen i Japan.

1) Den fantastiska tillväxten i Kina som dragit med sig Japan. Den japanska exporten till Kina ökade med drygt 40 procent i december i fjol jämfört med samma månad 2002. Japanska företag gör också omfattande direktinvesteringar i Kina vilket knyter de två ekonomierna allt närmare varandra.

2) Nollräntepolitiken och den mycket snabba expansionen av penningmängden. Det har gjort att bankerna fått respit när det gäller att hantera de dåliga lånen och att hushållen trots allt har hållit konsumtionen uppe på en hygglig nivå.

3) Interventionerna för att hålla nere yenkursen. Även mot andra regioner än Kina har den japanska exporten vuxit under senare år.

Sammantaget har det här varit mumma för Tokyo-börsen som stigit till den högsta nivån på två år. Det i sin tur har ytterligare minskat trycket för de högt skuldsatta bankerna.

Också inför det här året ser utsikterna ljusa ut.

Olika förtroendeindikatorer har förbättrats markant i både företagssektorn och hos hushållen. Investeringsplanerna hos företagen är samtidigt fortsatt expansiva. Det mesta tyder därför på att det kommer att bli en bredare uppgång i den japanska ekonomin i år.

Men hoten mot en mer långsiktig ekonomisk återhämtningen finns alltjämt kvar. En åldrande befolkning begränsar den potentiella tillväxten och om Kina skulle gå mot en något lugnare tillväxtperiod så slår det direkt mot den japanska ekonomin.

Trycket ökar också på den japanska regeringen att låta yenen stärkas. Dessutom krävs det nog att regeringen äntligen gör några avgörande reformer. Dåliga banker måste tillåtas att gå omkull, arbetsmarkanden reformeras och inhemska sektorer måste utsättas för konkurrens.

Premiärminister Koizumis möjligheter att genomföra dessa reformer har förbättras nu när ekonomin rullar på i så pass god takt. Om han inte lyckas i sina ansträngningar är risken stor att det blir ett kort ekonomiskt uppsving, som i allt för hög grad vilar på det kinesiska tillväxtmiraklet.

Svenska företag har varit sent ut ur startblocken när det gäller att satsa på den japanska marknaden.

I fjol minskade den svenska exporten till Japan med 20 procent i värde och landet föll till 13:e plats i listan över Sveriges största handelspartners.

I stället ser företagen ut att tämligen ensidigt ha satsat på Kina, dit exporten ökade med 25 procent.