Gnosjö går åt fel håll
I slutet av 1990-talet hade regionen runt Gnosjö i Småland den högsta tillväxten i landet. Här vimlar det sedan länge av småföretag, som klarar både dåliga och goda tider. Arbetslösheten har alltid varit låg. Under senare år har det dock varit kärvare för Värnamoregionen, som innehåller kommunerna Gnosjö, Gislaved och Värnamo. Även Tranemo i Västergötland, också ett småföretagardistrikt, räknas sedan i fjol till denna arbetsmarknadsregion.
Flera av kommunerna har haft sjunkande befolkningssiffror under en följd av år. Det gäller särskilt Gnosjö och Gislaved. Tranemo har haft en mindre nedgång medan Värnamo, den största kommunen i regionen, haft en befolkningstillväxt. Att Gnosjö, symbolen för småländskt småföretagande, inte förmår öka sin befolkning tyder på att det finns svagheter i regionen. Det är ungdomen som flyttar. Efter studier på annan ort återvänder de inte. I dag bor knappt 10?000 personer i Gnosjö. Mellan 1998 och 2005 har kommunen tappat 600 invånare, eller 6 procent. Relativt sett motsvarar det vad Göteborg förlorade under sina krisår 1970 till 1984.
Om Gnosjö inte kan vända befolkningskurvan uppåt kommer problemen att fördjupas. Kommunen räknar i sina prognoser med att det blir minskningar de närmaste åren men att det vänder uppåt 2008.
Gnosjö har drabbats av en del företagsnedläggningar och jobb har flyttat till lågkostnadsländer. Det är svårt att få tag i yrkeskunnig personal, ett problem Gnosjö delar med många andra små kommuner. Nyföretagandet är inte lika stort som på 1990-talet, men var i alla fall bättre i fjol än 2004.
I fjol hade Värnamoregionen en tillväxt som var klart under rikets tillväxt. I tillväxtligan kom regionen på 45:e plats, alltså på den undre halvan. Där har regionen legat de senaste fyra åren. Ser vi över en längre period, de senaste 15 åren, så finns det små regioner som gått bättre än Värnamoregionen. Det gäller Strömstad och Lidköping, som båda har färre invånare än Värnamoregionen.
Strömstad har gynnats av den omfattande gränshandeln med Norge. Strömstad gränsar till en av Norges mest dynamiska näringslivsregioner, Östfold. Systembolagets två butiker i kommunen tillhör landets största och försäljningen av sprit och livsmedel har ökat kraftigt under lång tid. Men under 2004 bröts uppgången, bland annat på grund av skattesänkningar på sprit i Norge. Med den nya Svinesundsbron tog dock försäljningen fart igen under fjolåret.
Den ekonomiska tillväxten är inte lika hög som tidigare. Men de senaste 15 åren är det dock bara Göteborg och Stockholm som haft en högre tillväxt.
Lidköping, inklusive grannkommunerna Götene och Vara, i norra Västergötland, har ett ganska väl diversifierat näringsliv med många små och medelstora företag och övervikt mot livsmedelsproduktion och maskin- och fordonsindustri. Företagsklimatet anses ganska gott i kommunerna. Regionen har haft en stabil tillväxt genom åren.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.