Gnosjö

Västra Småland, med Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd och Värnamo, har räknats ut många gånger. Men fortfarande är detta Sveriges mest dynamiska företagsregion.

Hur kan enkla produkter i metall, plast och trä ge en region Sveriges snabbaste tillväxt? Det är inte första gången den frågan ställs. På 1980-talet var det inte många som trodde att Gnosjö och grannkommunerna Gislaved, Vaggeryd och Värnamo (GGVV-området) skulle bli 1990-talets vinnare, mätt i ekonomisk tillväxt. Området ansågs ha en svår tid framför sig. För enkla produkter, för låg utbildning, för dålig infrastruktur sades det.

Utan flygplats och högskola

Det var K-samhället som gällde, där K stod för kunskap, kompetens, kultur, kreativitet och kommunikation. I GGVV-området, beläget i de djupa skogarna i västra Småland, finns inte mycket av det som anses avgörande för ett lokalt blomstrande näringsliv i det framväxande kunskapssamhället, alltså nära till universitet och högskolor, en internationell flygplats och stort utbud av kvalificerade företagstjänster.

På egna ben

Förklaringen till GGVV:s förmåga att överleva och utvecklas så väl är den historiska förankringen i en bygd där man är van att klara sig själv. Anpassningsförmågan har alltid varit stor, vilket avspeglas i landets lägsta arbetslöshet.

Det finns en lång tradition att driva företag i området. I Gnosjö får man gå tillbaka till 1600-talet då fattiga bondpojkar sökte sin utkomst vid Husqvarna Vapenfabrik och lärda sig hantera järn. Den kunskapen tog de med sig till hembygden, där det fanns en rad vattendrag. De började med tråddragning som komplement till det magra jordbruket och av detta blev först enklare hantverksmässiga trådprodukter (hyskor, hakar, nålar) och så småningom en småindustri som tillverkade allt möjligt: beslag, hästselar, nav, smörjkoppar, handtag etc.

I slutet på 1800-talet hade denna näring blivit så lyckosam att Gnosjö, under 1880-talets värsta nödår, inte som andra socknar fick något utsäde från kronan. Det ansågs att Gnosjö socken hade råd att köpa sitt utsäde.

Företagsanda

Traditionen att driva företag kan exemplifieras med de rader av avknoppningar som ständigt äger rum. Ett företag, startat 1874 (J E Hylténs Metallvarufabrik), lär ha givit upphov till 50 företag i skilda branscher och orter.

Begreppet “Gnosjöanda”, som gäller hela regionen, har blivit ett eget uppslagsord i Nationalencyklopedin: “Gnosjös företagsanda innebär att man ofta startar företag vid sidan om en anställning och med arbetsgivarens goda minne. Förhållandet mellan företagen kännetecknas både av samarbete och konkurrens.”

Företagarna hjälper varann, lånar utrustning, ger tips och ställer upp med ersättningsjobb om någon måste avskeda. Det finns en rikt föreningsliv i området. Engagemanget i olika kyrkor är stort. En knapp tredjedel av företagarna är aktivt kristna. Halva kommunstyrelsen och 40 procent av ledamöterna i kommunfullmäktige är egna företagare. Gnosjö kommun har haft borgerligt styre sedan 1952 och just nu är kristdemokraterna största parti, med 30 procent av väljarna bakom sig.

Jobbande bosnier

Gnosjö är med andra ord inte någon genomsnittlig svensk kommun. Det är ett K-samhälle om K står för klurig, kontaktnät och kristen. I många avseenden är kommunen ett föredöme. Se exempelvis på sättet att ta hand om invandrare, som blivit ett stort bekymmer i många kommuner. Gnosjö, liksom grannkommunerna, hade problem att få arbetskraft och då blev invandring lösningen. Först kom båtflyktningar från Vietnam, sedan mest bosnier. Kommunen har numera en hög andel invandrare, 25 procent (10 procent för riket i genomsnitt). Nästan alla har sysselsättning. GGVV-området har lyckats bäst i landet med att inlemma bosnier i samhället, enligt en aktuell forskarrapport från Växjö universitet. Sysselsättningsgraden ligger på 70-80 procent, jämfört med 30-35 i riket som helhet. Och Malmö har bara lyckats sysselsätta 15 procent av bosnierna.

Många och små

I GGVV-området finns ca 2.000 företag, de flesta små, med 5-20 anställda. Det största företaget finns i Gislaveds kommun, Continental Gislaved Däck, med drygt 750 anställda. Forsheda i Värnamo kommun har 475, Swedform Metall i Vaggeryd 400 och största företaget i Gnosjö, Thule, har drygt 300 anställda. I området finns bara ett börsnoterat företag, Finnveden i Värnamo. Här är det familjeföretagen som dominerar.