Glöm bort aktieobligationer

Aktieobligationer är paket som består av tre delar: en vanlig obligation, en option, som ger avkastning om ett eller flera börsindex stiger, samt dolda avgifter. Avkastningen blev mycket hög för de flesta som köpte aktieobligationer 1995 eller 1996. Så hög att skattemyndigheterna nu gör en extra kontroll av att innehavarna även deklarerar sina stora vinster.

Den höga avkastningen de senaste åren gör det lätt att förhastat dra slutsatsen att man bör fortsätta att köpa aktieobligationer. Men i dag är villkoren dramatiskt mycket sämre än för fyra år sedan.

För det första har det numera nästan blivit standard med överkurs, alltså att man betalar mer för obligationen än man är garanterad att få tillbaka.

För det andra utlovas nu betydligt lägre omräkningsfaktorer, alltså den procent av en eventuell börsuppgång som indexobligationen ger i avkastning.

För det tredje tas slutindex numera ofta under ett halvår eller mer, vilket gör att den effektiva löptiden blir kortare än obligationens löptid vilket i sin tur ger kortare tid för börsindex att stiga. För det fjärde finns ofta ett tak för hur hög avkastningen kan bli.

Har aktieobligationerna blivit alltför dåliga? Affärsvärlden har jämfört en variant som S-E-Banken just nu säljer med att istället investera i en aktiefond eller en privatobligation.

Bara 40 procent

Diagram ett (se den tryckta tidningen, nummer 13/1999 sidan 74) visar egenskaperna för aktieobligation SEB 192 Europa. Den som investerar 11.000 kronor plus betala två procent i courtage får garanterat tillbaka det nominella beloppet 10.000 kronor. Om fem europeiska index i genomsnitt stiger under de kommande tre åren ger obligationen avkastning (nominellt belopp gånger genomsnittlig indexökning gånger en omräkningsfaktor), men bara upp till en börsuppgång på 40 procent.

Vi har antagit en omräkningsfaktor på 115 procent, vilket är i mitten av det intervall som SEB förväntar sig, vilket betyder att det maximala värdet blir 14.600 kronor. Den maximala avkastningen är därmed 3.380 kronor, eller 9,2 procent per år. Redan detta säger att produkten inte är särskilt spännande.

Alternativen

Diagram två (se den tryckta tidningen) visar en jämförelse med två alternativ. Det första alternativet är en vanlig privatobligation som ger en ränta på fyra procent. Oavsett hur index utvecklas får den som investerar 11.220 kronor på tre år en avkastning på 1.400 kronor.

Det andra alternativet är en Europafond som följer index. Aragon, Handelsbanken och SPP har numera tre sådana, samtliga med en förvaltningsavgift under en procent per år. Eftersom aktiefonder tar emot aktieutdelningar som inte ingår i index, har vi antagit att dessa indexfonder kommer att överträffa Europaindex med en procent per år.

För att kunna göra dessa jämförelser måste man anta att växelkurserna är oförändrade. Det beror på att aktieobligationen ger en utbetalning i kronor, medan en aktiefond investerar i respektive lands valuta.

Stiger svenska kronan är det bra för den som köpt en aktieobligation, men om svenska kronan faller är det bättre med en aktiefond. Dessutom måste vi anta att de fem ländernas börser i snitt utvecklas som Europaindex.

Aldrig bäst

Det första man kan notera är att aktieobligationen aldrig är bäst. Dessutom är aktieobligationen sämst om Europaindex håller sig relativt oförändrat, närmare bestämt vid en indexutveckling mellan minus 13 procent och plus 23 procent. Bara om de fem börsindexen har fallit mer än 13 procent om tre år så är aktieobligationen bättre än aktiefonden.

Diagram tre (se den tryckta tidningen) visar hur den som vill ha en tryggare investering kan blanda aktiefond och privatobligation för att nästan vid alla utfall få ett bättre resultat än med aktieobligationen. Den som till exempel blandar 57 procent Europaindexfond med 43 procent privatobligation får ett bättre utfall så länge inte index om tre år har fallit med mer än 30 procent.

Ytterligare en nackdel med SEB 192 Europa är att slutindex räknas som ett genomsnitt under sju månader. Det betyder att den effektiva löptiden blir tre månader kortare och eftersom börsindex normalt stiger lite varje månad blir den förväntade avkastningen lägre.

Dåliga villkor

Riktigt allvarligt är valet av slutindex när det gäller SEB:s aktieobligation 192 Läkemedel. Där tas slutindex kvartalsvis under hela löptiden, vilket betyder att den effektiva löptiden halveras.

Anledningen till att slutindex beräknas så att den effektiva löptiden blir kortare är att det gör de optioner som ingår i paketet billigare. Därmed kan SEB köpa fler optioner och få en högre omräkningsfaktor. Och en hög omräkningsfaktor är ofta ett huvudargument gentemot kunderna.

Slutsatsen av jämförelsen är att bankerna borde sluta sälja aktieobligationer så länge de inte kan erbjuda bättre villkor. Men de fortsätter förstås att sälja dem så länge de tjänar pengar på dem. Men kunderna borde glömma aktieobligationer tills villkoren blir bättre.

Övriga artiklar om aktieobligationer