Genomgång: Så presterar (och investerar) högräntefonderna

Att inte lägga alla ägg i samma korg är stalltipset när det kommer till investeringar. För den som vill diversifiera sig bortom aktier kan högräntefonder vara något att kika på.

Högräntefonder investerar primärt i företagsobligationer. På så sätt lånar de ut pengar till bolag. Fonderna placerar också pengar i andra typer av räntebärande värdepapper.

Affärsvärlden har spanat in fyra högräntefonder, som huvudsakligen investerar i så kallade high yield-obligationer. Samtliga fonder handlas i svenska kronor.

Carnegie High Yield

Carnegie High Yield, +4,9% i år, är en kreditfond som investerar i högavkastande krediter i framför allt Norden och norra Europa. Snitträntan i portföljen uppgick till 9,1% per utgången av juli.

Fonden eftersträvar en diversifierad portfölj där industri och energi utgör de största sektorerna. De fem största innehaven är företagen European Energy, Småkraft, Arise, Castellum och Storebrand.

Fonden fokuserar investeringarna på “lite stabilare” high yield-bolag men kan investera i hela rating-skalan. Portföljen består även till viss del av investment grade-krediter för att balansera risken och säkerställa god likviditet, heter det.

“Vi föredrar stabilare bolag med bra kassaflöde, erfaren ledning och en bra och hållbar affärsmodell. Vår huvudsakliga kompetens och fokusområde inom förvaltningen är att bedöma kreditrisk och det är därför den risk vi fokuserar på och det sätt vi kan skapa god avkastning genom. Vi strävar efter en låg ränterisk och prissäkrar (hedgar) all valutaexponering”, uppger Carnegie.

Spiltan Högräntefond

Spiltan Högräntefond, +0,8% i år, placerar huvudsakligen i svenska företagsobligationer med kort eller lång räntebindning. Mandat finns också för att investera i andra värdepapper med betydande ränteinslag, såsom konvertibler och preferensaktier. Investeringarna sprids huvudsakligen mellan företag och branscher i Norden – med tyngdpunkt i Sverige – som har förutsättningar att få en bättre kreditvärdighet, uppger Spiltan.

De fem största innehaven i fonden är Corem, Nordea Hypotek, SBAB Hypotek, Danske Hypotek, Stadshypoteket och SEB Bolån.

Snitträntan i portföljen uppgår till cirka 9,7% efter avgifter.

“Över tid prioriterar vi att låna ut kapital till företag precis under ‘investment grade’ som har potential att förbättra kreditvärdigheten. I rådande marknadsläge får man tillräckligt bra betalt för att investera i bolag med hög kreditvärdighet och kort kreditlöptid, varför vi nu prioriterar investeringar i säkerställda obligationer samt bolag med betyget BBB och 2 till 3 års löptid”, säger fondens förvaltare Lars Lönnquist.

Atlant Högräntefond

Atlant Högräntefond, +5,7% i år, investerar i företrädesvis high yield-obligationer och kan även använda derivat för att både skydda portföljen och addera hävstång. Snitträntan i portföljen är 10,7%.

De fem största innehaven är Handelsbanken, Castellum, GN Store Nord, Akelius och Citycon.

“Fonden investerar helst i nordiska högränteobligationer som är välkapitaliserade med solida ägare som kan stötta bolaget om kapitalmarknaden är stängd och bolagen inte kan refinansiera sina obligationer i marknaden”, uppger förvaltaren Taner Pikdöken.

Alfred Berg Nordic High Yield ACC

Alfred Berg Nordic High Yield, +8,9% i år, investerar i företagsobligationer utgivna av nordiska bolag med kreditbetyg inom high yield. Räntedurationen hålls kort och fonden har därför lägre räntekänslighet. Fonden har mandat att investera en liten del, max 15% av portföljen, i så kallade “distressed credits” (nödlidande värdepapper). Det är värdepapper från konkursmässiga eller konkurshotade företag eller stater. En investering sker då i tron om att företaget i fråga inte går i konkurs och inte ställer in betalningar.

Snitträntan i portföljen är i skrivande stund 8,3%. Wallenius Wilhemsen, Altera Shuttle tankers, Foxway, Scan Global Logistics och Storskogen är fondens fem största innehav.

“Snittratingen i vår portfölj ligger på B. För att balansera den risk vi tar, utgår vi ifrån vår så kallade riskpyramid. Det innebär att kreditbetyget på bolagen sätter begränsningar på hur stora positioner vi tar i portföljen. De största positionerna, upp till cirka 5%, tar vi bara i den stabilare delen av riskskalan för high yield och de mest riskfyllda positionerna i CCC får per innehav max uppgå till 1,5% av portföljen”, uppger Alfred Berg.

“Ett ytterligare verktyg vi har i fonden, som inte alla HY-fonder har tillgång till, är att vi i vissa fall kan konvertera skulder till aktier och hålla dessa aktier inom fonden. Det ökar flexibiliteten för oss som köpare och reducerar risken att vi skulle stå tomhänta vid en eventuell inställd eller försenad betalning.”

SVENSKARNA ÄR AKTIENÖRDAR

Trots den senaste tidens stökigare aktiemarknad flyr inte svenskarna aktiefonder, snarare tvärtom, enligt statistik från Morningstar. Aktiefonder som grupp har haft inflöden på drygt 80 miljarder kronor hittills i år medan inflödet i räntefonder ligger kring 16 miljarder. Detta gäller svenskregistrerade fonder.

“Ur ett globalt perspektiv så är svenskar mer risktagande och har en betydligt större andel av portföljen i aktiefonder kontra räntefonder. Det är en strategi som historiskt fungerat väl”, säger Morningstars redaktör Johanna Englund.

Hon fortsätter:

“Trots att ränteklimatet nu förändrats drastiskt och räntefonder befinner sig i ett läge där det faktiskt finns räntor att tala om så ligger svenskarnas andel i räntefonder kvar på cirka 15%.”

Hittills i år har högräntefonderna stigit med 6,3% i snitt (baserat på 124 högräntefonders utveckling), att jämföra med Stockholmsbörsens OMXSPI som är upp 3%. Snittavkastningen i år för de svenskregistrerade aktiefonderna summeras till +10,8%, enligt statistik från Morningstar.

De 10 bästa Sverige-registrerade högräntefonderna i år

De 5 bäst presterande högräntefonderna i år (tillgängliga, men inte registrerade, i Sverige)

Källa: Morningstar. *Kursutveckling per den 31 juli