Generationsskifte i investmentbolaget

Greve Gustaf Douglas har de senaste decennierna stärkt sin makt via investmentbolag Latour som han kontrollerar med närmare 80 procent av rösterna och 77 procent av kapitalet. I dag uppgår börsvärdet till 95 miljarder kronor, vilket gör Gustaf Douglas till en av Sveriges rikaste personer.

Man kan säga att Gustaf Douglas föddes med silversked i mun. Han är trots allt greve, gick på internatskolan Sigtuna och studerade vid Handelshögskolan även om han där aldrig lyckades ta examen. Han körde i pristeori sex gånger för att han inte klarade av ekvationer. Senare tog han dock revansch på Harvard Business School med en MBA. Själv har han sagt att det inte fanns särskilt mycket pengar hemma.

”Det fanns gods och gårdar, men inga lösa pengar”, säger han i boken Svenska miljardärer som är skriven av ekonomijournalisen Birgitta Forsberg.

Hans karriär började inte med det exceptionellt framgångsrika investmentbolaget Latour. Gustaf Douglas var bland annat administrativ chef för TV2 mellan 1968 och 1971. Därefter hamnade han som ordförande för Aktiespararna och 1973 blev han vd för Dagens Nyheter-koncernen.

Från den Bonnierägda tidningen fick han sedermera sparken av DN:s dåvarande ordförande Jan Wallander. Den senare menade att det fanns en intressekonflikt mellan Douglas egna fastighetsaffärer och de affärer han gjorde för DN:s räkning.

Investmentbolaget Latour växte fram under 1980-talet efter en hård strid med finansmannen och den yngre miljardären Robert Weil. De kämpade om makten i investmentbolaget Skrinet, en strid som slutade med att SE-bankens Jacob Palmstierna tvingades medla varvid Robert Weil fick Skrinet som döpts om till Herakles. Gustaf Douglas kom undan med bland annat Securitas.

Efter kampen med Robert Weil hade Gustaf Douglas syn på värden och människorna däri förändrats.

– Det fungerar som hajstim, du simmar med de andra hajarna och är en kompis liksom. Man har kul tillsammans, äter upp en och annan firre som kommer i vattnet, och simmar vidare. Men sedan råkar någon skada en och det rinner blod, och då märker man att de där jävla kompisarna börjar äta upp en själv i stället. Det är för hajen en kort upplevelse, men för mig var den utdragen, sa Douglas till Veckans Affärer 1986.

Men Securitas, som visade sig vara ett guldägg, växte. År 1988 fördubblade koncernen sitt resultat och gjorde flera stora företagsförvärv, bland annat av Assa AB. Tre år senare börsintroducerades bolaget och Latour – som blev ett rent investmentbolag – ägde 43 procent.

En annan viktig hållpunkt i Latours historia är när Assa Abloy bilades genom en sammanslagning av Securitas låsverksamhet Assa och finländska Metras låsdel Abloy. 1994 noterades Assa Abloy på Stockholmsbörsens O-lista och har sedan dess vuxit till en global jätte med ett börsvärde på 244 miljarder kronor. Securitas har i dag ett börsvärde på 58 miljarder.

En person som spelat en viktig roll i Douglas-sfären är den profilerade företagsledaren Carl-Henric Svanberg. Han började på Securitas 1986 som vd för koncernens larmverksamhet och blev vice koncernchef 1988. Mellan 1994 och 2003 var han koncernchef för Assa Abloy och under dessa år förvandlades låsbolaget till en veritabel förvärvsmaskin.

En annan person som spelat en betydande roll i Gustaf Douglas liv är den mångårige kompanjonen Melker Schörling som var vd och koncernchef för Securitas mellan 1987 och 1992.

Assa Aboly är numera Latours tyngsta innehav och står för närmare hälften av portföljens värde. Teknikkonsulten Sweco står för en dryg femtedel av portföljen och Securitas hamnar på en god tredje plats.

Gustaf Douglas har under 2000-talet trappat ned på engagemanget i sfären. År 2008 avgick han ur Securitas styrelse och 2012 ur Assa Abolys styrelse. Numera är det Gustaf Douglas och Elisabeth Douglas, sönerna Carl och Eric Douglas – båda sitter i Latours styrelse – som representerar familjen.

Familjen Douglas har precis som Wallenbergs drabbats av sin beskärda del av familje-konflikter. I Wallenbergs fall var det tredje generationens bröder – Marcus ”Dodde” och Jacob – som hamnade i öppen konflikt.

Gustaf Douglas säger å sin sida till Expressen 2017 att han inte har någon kontakt med sin lillebror Philip Douglas. Enligt tidningen var Philip Douglas också känd som en skicklig affärsman och klippare under 1980-talet. Men han belånade sina gods Stjärntorp och Grensholm och när börskraschen kom hösten 1987 förlorade Philip Douglas allt och gick i konkurs. Senare dömdes han till fem års fängelse för ekonomisk brottslighet. Under den exekutiva auktionen köpte storebror Gustaf Douglas ett av godsen, Stjärntorp i Linköpings kommun. Även Rydboholms slott i Österåkers kommun finns numera i familjens ägor. I somras stod det klart att sonen Carl sålde hela sitt innehav i Latour. Största ägare är utan tvekan Gustaf Douglas med nästan 77 procent av kapitalet och nära 80 procent av rösterna. Andra största ägare är Fredrik Palmstierna med 1,5 procent av kapitalet och drygt 5 procent av rösterna. Elisabeth Douglas har 0,78 procent av kapitalet (värt cirka 650 miljoner kronor) och den 16:e största ägaren är Eric Douglas med 0,28 procent av kapitalet och 0,17 procent av rösterna.

Detta är en del av Affärsvärldens kartläggning av familjesfärernas börsinnehav. Samtliga artiklar går att hitta i årets sista nummer av Affärsvärlden.