GE och ABB: En orättvis betraktelse

Är det orättvist att jämföra ABB med General Electric (GE), ettav världens mest beundrade företag? Ja, ser man på de gångna tioåren får man medge att företagen har haft olika förutsättningar,som kan förklara skillnaderna i lönsamhet och förmåga att skapavärde för ägarna.

Men å andra sidan: vem skall man mäta sig med om inte medmästaren? ABB och GE är konglomerat med många gemensammaverksamheter, som kraftgenerering, kraftdistribution,industriautomation och till och med lokomotivtillverkning. GEhar dessutom hushållskapitalvaror, belysning, flygmotorer, TV–bolag och en stor finansrörelse. Koncernens omsättning, cirka90 miljarder dollar förra året, är ungefär tre gånger så storsom ABB:s. Det intressanta är emellertid att GE genom åren harlyckats få alla sina rörelser lönsamma. Rörelsemarginalernaunderstiger sällan tio procent, och även de rörelser somkonkurrerar med ABB håller marginaler i paritet medkoncerngenomsnittet. Därför kan man tillåta sig förenklingen attjämföra lönsamheten för koncernerna i sin helhet snarare änderas konkurrerande verksamheter.

Båda koncernerna har under den senaste tioårsperioden nära nogfördubblat sin omsättning i löpande tal. Men lönsamheten skiljersig markant. Vi tittar närmare på ett par nyckeltal som ärintressanta ur ägarnas perspektiv: nettovinstens utveckling ochavkastning på eget kapital (se diagram s. 79).

GE har under perioden haft en påfallande jämn och högnettovinstmarginal, med några dopp under lågkonjunkturåren på1990-talet. Avkastningen på eget kapital är genomgående bra;bara under ett år har avkastningen understigit 15 procent. Manförstår varifrån ABB har hämtat sitt lönsamhetsmål på ennettovinstmarginal om 6-7 procent. Det är i stort sett enfördubbling av den bästa marginal ABB uppnått under helaperioden. Dessvärre har den marginalen överstigit tre procentbara under två år av tio. Avkastningen på eget kapital i ABB serhygglig ut fyra av tio år, vilket är en effekt av att ABB intehar är så stort kapital att förränta; ABB:s soliditetunderstiger 20 procent.

Man kan, om man är grinig, därtill anmärka att de fåtaliga godaresultaten i ABB har hjälpts upp väsentligt tack varerealisationsvinster från försäljning av verksamheter.Reavinsterna netto har uppgått till så mycket som 10-20 procentav vinsten före skatt under åren 1994-1996.

Visserligen har dessa vinster ofta motverkats avomstruktureringskostnader. Strukturkostnader, ellerengångsposter, har också dragit ned resultatet väsentligt under1993 och 1997. Men även GE:s resultat genom åren innehåller båderealisationsvinster och strukturkostnader. Båda företagen är såstora och mångfacetterade att avyttringar och strukturkostnaderkan betraktas som en del av rörelsen. För aktieägaren är detdessutom oväsentligt vad som är engångsposter eller ordinarierörelse. Det viktiga är vad som står på slutraden. Kontentan äratt GE:s aktieägare har belönats rikligt. I utdelningar,inklusive återköp av aktier, har de fått över 30 miljarderdollar av sitt bolag under tioårsperioden. Och GE:smarknadsvärde har under denna tid stigit från cirka 40 miljarderdollar till 225 miljarder.

SNÅLARE ABBI jämförelsen verkar ABB:s aktieägare snålt behandlade. De harfått sammanlagt tre miljarder dollar i utdelning, inräknat detschweiziska moderbolagets återbetalning av aktier till sinaägare under 1996. Marknadsvärdets utveckling är något knepig atträkna ut, eftersom ABB:s två noterade moderbolag, Asea i Sverigeoch BBC i Schweiz inte såg likadana ut från början; Aseainnehöll till exempel även andra verksamheter. Moderbolagennoteras i olika valutor, kronor respektive schweizerfranc.Valutakursvariationerna har varit stora under perioden. Vifinner dock, grovt räknat, att de två moderbolagen tillsammanshade ett marknadsvärde på cirka åtta miljarder dollar vidutgången av 1991, vilket var ett bottenläge för deras respektivekurser under perioden. I dag är det samlade marknadsvärdet cirka180 miljarder kronor, eller räknat till dagskurs, cirka 23miljarder dollar.

Men man kan som sagt tillstå att jämförelsen är orättvis i vissaavseenden. ABB är resultatet av en komplicerad fusion. Det tartid att smälta ihop gamla konkurrenter.

ABB har dessutom vuxit på en internationell och delvis okändmarknad under en tid då GE kunnat ägna sig åt att förfina sinaprestationer på sin jättelika hemmamarknad.

HELA VÄRLDENMan kan för all del säga att ABB:s försäljning utanförhemmabasen Europa inte är mycket större än GE:s omsättningutanför Nordamerika. Även GE satsar på en internationell marknad.Nu har koncernen 40 procent av sin omsättning utanför USA. ABB:sförsäljning utanför Europa ligger på ungefär 45 procent. MenEuropa är ju inte alls lika homogent som Nordamerika.

Men ändå. Trots att GE har haft bättre förutsättningar än ABBkan man inte bortse från att företaget har visat enaståendeskicklighet att skapa lönsamhet – även i branscher där marknadenär nog så tuff. Den egna förklaringen är att företaget medvetethar genomfört kvalitetskonceptet 6 sigma, som går ut på attminimera fel i samtliga operationer i företaget, industriellasom administrativa. Hemligheten är att den allom hyllade GE–chefen John Welch har sinne för detaljer, sägermanagementanalytikerna.

Också ABB har uppmärksammade program förproduktivitetsförbättring och kundfokusering. De har givitresultat, till exempel i svenska ABB, men som synes intetillräckligt i koncernen.

Men det finns också en positiv slutsats för ABB av den orättvisajämförelsen med GE. Om GE klarar det, bör det inte vara omöjligtför ABB att arbeta sig till den högre lönsamhet som ABB–ledningen år efter år ställer i utsikt.