GÅVA: Konsten att ge bort

När Klara föddes satte hennes mormor in 10.000 kronor på ett fondkonto i Klaras namn. En gåva 1982 till sitt barnbarn, som upprepades vid varje födelsedag. Fonden utvecklas som världsindex och när Klara nyligen fyllde 18 år hade fonden vuxit till drygt 830.000 kronor (nominellt). Klara, som blev en rik ung dam på sin 18-årsdag, tänkte ge sig själv och några kompisar en ordentlig födelsedagspresent och berättade när hon blåst ut ljusen på tårtan att hon tänkte bjuda väninnorna på shoppingresa till New York.

Tänk efter före

Kompisarna blev förstås glada, men mormor som hade tänkt att pengarna skulle användas till bostad och studier blev besviken. Mormodern kan emellertid inte göra något annat än att uttrycka sin besvikelse, för en gåva kan inte villkoras i efterhand.

Exemplet med Klara är påhittat, men skulle mycket väl kunnat hänt i verkligheten. En undersökning som gjordes av SCB på uppdrag av Fondbolagens Förening i höstas visar att 56 procent av alla barn under 18 år har ett fondsparande. Eftersom barn sällan har någon inkomst är det rimligt att anta att sparandet gjorts av någon annan, exempelvis föräldrar, andra släktingar, gudföräldrar eller vänner.

När man ger bort pengar till barn är det rimligt att fråga sig om en 18-åring är mogen nog att förfoga över en stor summa pengar.

Klaras mormor hade inte gjort några reservationer. Pengarna är då Klaras från den dag de sätts in på hennes konto, men Klara får inte göra vad hon vill med pengarna förrän den dag hon blir myndig. Dessförinnan är det Klaras föräldrar som disponerar pengarna, vilket betyder att de har rätt att omplacera pengarna i barnets namn men absolut inte att använda pengarna för egen räkning.

Skydd från föräldrar…

Ibland kan det ändå vara lämpligt att fråga sig om man kan lita på att föräldrarna håller fingrarna borta från barnets pengar.

Genom att utse en särskild förvaltare, som har till uppdrag att se till att villkoren uppfylls, och skriva in denne i ett gåvobrev kan man koppla bort lagreglerna i föräldrabalken och därmed att föräldrarna disponerar pengarna. Till särskild förvaltare kan man utse vem som helst, exempelvis en god vän eller släkting. Även banken kan utses till särskild förvaltare.

I gåvobrevet kan man även förlänga tiden till dess barnet får disponera pengarna själv, kanske till 25 års ålder, eller ange om pengarna ska användas till något särskilt ändamål.

Bankerna har ofta standardiserade varianter. Hos Nordbanken, som har en ovanligt flexibel lösning, kan man exempelvis i datasystemet lägga in villkor för särskild förvaltare och dispositionsålder när man öppnar ett fondkonto. Om den särskilda förvaltaren är banken betyder det att fondkontot är spärrat för uttag till dess att gåvotagaren är gammal nog att disponera pengarna.

Med en god vän eller släkting som särskild förvaltare kan denne även ansvara för att pengarna omplaceras om det behövs.

En annan lösning är att skriva i gåvobrevet att man vill ha särskild överförmyndarkontroll och skicka en kopia av gåvobrevet till överförmyndaren i kommunen. Denne kontaktar banken och spärrar kontot för uttag.

Särskild överförmyndarkontroll gäller bara till den dagen barnet fyller 18 år och kan inte förlängas. Inte heller tar överförmyndaren ansvar för att pengarna omplaceras om det skulle behövas. Därför är det väldig få som använt sig av särskild överförmyndarkontroll.

Dock är det så att om barnet har tillgångar som överstiger åtta basbelopp (i år 292.800 kronor) måste föräldrarna årligen lämna en redovisning över förvaltningen till överförmyndaren. Föräldrar får exempelvis inte handla med enskilda aktier för barnets räkning utan överförmyndarens godkännande om pengarna står under överförmyndarkontroll.

Överförmyndaren måste även godkänna om ett barn får ta emot en fastighet.

…och från äkta hälfter

När man nu är i färd med att skydda gåvan, hittills från barnets föräldrar och från barnet självt, kan man lika gärna fortsätta att skydda gåvan – nu från en framtida äkta hälft.

Genom att skriva in i gåvobrevet att gåvan utgör enskild egendom räknas den inte in i det gemensamma boet om en bodelning skulle bli nödvändig i framtiden. Det kan även uttryckas som att gåvan är enskild egendom om inte de äkta makarna väljer att avtala bort detta i ett äktenskapsförord för att ge gåvotagaren möjlighet att ta bort villkoret. Det är mycket viktigt att man förtydligar att även avkastningen på gåvan är enskild egendom.

När barn dör ärver i första hand föräldrar. Om föräldrarna sparat åt sitt barn kan de alltså bli tvungna att betala arvsskatt på sin egen gåva. Dessutom är det så beskaffat att ett barn som får en gåva av sina föräldrar arvs- och gåvobeskattas i klass 1, medan föräldrar som ärver sitt barn arvs- och gåvobeskattas i klass 2, som är hårdare beskattad.

Genom att skriva in i gåvobrevet att om olyckan inträffar ska återgång av gåvan ske till givaren anses gåvan ogjord om barnet dör och då utgår ingen arvsskatt.