Gäckande genombrott

Det är svårt att spå, och då i synnerhet om framtiden. Dettatycks i synnerhet gälla tekniska genombrott – där ändåosedvanligt många tycks känna sig kallade att göra spådomar.Teknikprofeterna sprider sitt budskap i allt från sciencefiction-filmer till forskningsrapporter. De må vara huropålitliga som helst, men för den som lyssnar på rätt profeterfinns stora pengar att tjäna. Och framför allt gäller detomvända – det företag som missar ett tekniksprång i vardande kansnabbt finna sig vara överhoppat.

Internet – det kanske allra mest synliga tekniksprånget undersenare år – är ett bra exempel. För bara några få år sedan vardet ytterst få som såg vare sig att internettekniken var möjlig- eller ens att man skulle kunna vilja ha den. Även de allramest insatta i branschen hade svårt att ta den till sig.Microsofts notoriskt berömde chef, Bill Gates, som väl ändå fåranses vara hyfsat välinformerad om datautvecklingen, avfärdadeden ena internettekniken efter den andra. Gärna information iett globalt nätverk, men det skulle helst heta Microsoft Network.Bill Gates ansåg den nya tekniken alldeles för osofistikerad föratt kunna bli någonting.

Därmed höll Microsoft på att missa hela internetvågen – vilket islutänden hade kunnat få förödande konsekvenser för denamerikanska mjukvarujätten.

Internet har varit ohyggligt svårt att förutse helt enkeltdärför att det har varit så svårt att tänka sig. Under åren föreinternets genombrott talades det betydligt mer om andra tekniker,som ligger närmare det vi använder till vardags. Interaktiv TVskrevs det t.ex. spaltkilometer om, som skulle bli en slagstvåvägs super-TV, där man skulle kunna välja bland 500 kanaleroch handla tågbiljetter med sin fjärrkontroll. Entusiasmen avtogsnabbt när det visade sig vara dyrt och svårt att åstadkomma,och framför allt när det visade sig att efterfrågan saknadesAndra verkliga genombrott har varit enklare att tänka sig. Någotså sofistikerat som resor till månen har folk fantiserat omohyggligt länge och, likt Jules Verne, till och med beskrivit idetalj. Sedan får man väl tyvärr konstatera att fördelarna medatt kunna resa till månen inte har visat sig vara så stora somman kanske trodde innan man väl kom dit. Nu finns tekniken, meninte marknaden.

Däremot föregicks inte bilen av några fantasifulla sciencefiction-berättelser. Ändå är det nog bilen som mer än någotannat tekniskt framsteg har bidragit till att göra vårt sekelannorlunda än alla andra. Andra favoriter bland alla tidersframtidsförutsägelser – som idiotsäkra hushållsflygplan attlanda på garagetaket, bildtelefoner, eller självkörande bilar -torde i dag vara fullt möjliga att tillverka, om det bara fannsnågon efterfrågan. Hushållsflygplanen faller på att de intefungerar i stor skala; man behöver bara tänka sig en storstadmed flygtrafikköer för att slå tanken ur hågen. Bildtelefonenhar också varit aktuell sedan Jules Vernes dagar.Numera finnsden, men ännu så länge har ingen ansett den mödan värd attsprida i någon större skala. Den kanske helt enkelt inte är värdbesväret, när allt kommer omkring. Självkörande bilar är numeraockså en klar möjlighet, men lär kräva stora investeringar ochalltför mycket administration för att riktigt slå igenom.Dessutom är det ju för många rätt kul att köra bil.Mobiltelefonen är däremot en av de självklara uppfinningarna,som på senare år har förverkligats. Fortsättningen är ocksårelativt lätt att förutspå: mobiltelefonen kommer snart attkunna användas över hela jorden (tack vare en mängd ambitiösasatellitprojekt) och säkert att giftas ihop med internet på bredfront. Det är betydligt lättare att tänka sig mera av samma ännågonting helt nytt.

Försiktigt lagda teknikspåmän bör nog över huvud taget inriktasig på telekom- och datautvecklingen, där det ändå tycks finnaslite ordning bland genombrotten. Att förutspå att datorernakommer att bli allt snabbare och kunna lagra allt mera, och atttelekomnäten och mobiltelefonin kommer att få allt högreöverföringshastigheter och bättre kvalitet, är knappast särskiltvågat. Man kan också räkna med att dessa ständigt växandemöjligheter från tid till annan kommer att leda till meröverraskande teknikrevolutioner (i stil med internet), menrevolutionerna låter sig däremot inte förutsägas.

Däremot verkar film, TV och ljudområdet vara synnerligensvårrevolutionerat. Trots ideliga spådomar om motsatsen ärdagens TV-kvalitet i många stycken identisk med det tidiga 40–talets. Alla de mer eller mindre fantasifulla förutsägelsernaom 3D-TV, skarp-TV, interaktiv TV, platt-TV, etc., etc., harännu inte besannats. Stereoapparaterna har inte hellerutvecklats särskilt mycket när det gäller ljudkvalitet desenaste trettio åren, även om CD:n har gjort dem lite lättareatt handskas med. Hifi-anläggningar med fyra kanaler ochhögtalare (dubbelt så bra som stereo) visade sig t.ex. vara enåtervändsgränd.

Och på bio är filmerna lika skarpa, vare sig mer eller mindre,som de var på femtiotalet, även om ljudtekniken har blivitbättre. Gemensamt för många av de här misslyckade spådomarna ärinte att det har visat sig omöjligt att genomföra dem – utan attman inte vill ha landvinningen ifråga. Ett aktuellt exempel ärmöjligheten att framställa exakta kopior av människor med hjälpav kloning. Nu är det säkert möjligt, men vill man verkligendet? Och även om det vore moraliskt oantastligt, skulle teknikenverkligen ha någon marknad? Marknaden är den viktigaste frågan.Numera är det så mycket som är möjligt att göra att tekniken imånga fall inte längre utgör någon begränsning.

Frågan är inte så mycket vad ingenjörerna och forskarna kanåstadkomma. Frågan är i stället: Vad vill vi ha?

FAKTARUTA: Tidtabell för framtiden

2003 Nästa generation Internet med hög säkerhet.

2007 Aidsvaccin.

2009 Medicinsk diagnos i hemmet.

2010 3-D-television utan krav på särskilda glasögon.

2011 Informationsterminal i stor- lek som armbandsklocka och somtar emot och sän- der ljud och bild över allt på jorden.

2012 Hushållssoptunna med auto- matiskt sopseparering. Solcellersom kostar mindre än ca 8kr/watt.

2013 Effektiv metod för att stoppa tillväxten av cancer i kroppen. Botemedel mot Alzhei- mers sjukdom.

2016 Teknik för att återerövra ökenmark.

2020 Teknik för att hejda lokala våldsamma ösregn.

2022 Jordens CO2-utsläpp mins- kar till under 20 procent av 1990års nivåer.

2024 Chips för konstgjord intelli- gens, som förstår ochreagerar på mänskliga känslor.Källa: Nikkei Weekly