Fyra trender för ett roligare 2007

1. Mer arbetsglädje.
Alla som någon gång lyssnat på någon av de privata musikradiokanalerna förstår att svensken i gemen avskyr sitt jobb. (På måndagen beklagar radiopratarna att arbetsveckan är här, på onsdagen börjar det ses fram emot helgen och på fredagseftermiddagen blir livet värt att leva igen.)

Nästa år blir det garanterat roligare att jobba. Inlåsningseffekten försvagas när det är fler jobb att söka – 90 000 nya nästa år, enligt Ams – och det leder till att trivseln på våra arbetsplatser ökar. Gunnar Aronsson, forskare på Arbetslivsinstitutet hör kanske själv inte till dem som kommer att känna ökad trivsel (hans institut ska läggas ned), men han är säker på att det kommer att bli roligare på svenska arbetsplatser.

– Alla kanske inte byter jobb, men känslan av att “fy fanken vad tråkigt att gå här” försvinner ofta för den som vet att det finns alternativ om man verkligen skulle vilja hitta ett nytt jobb. Och när folk slutar blir det ökad rörlighet på företaget, det bidrar också till ökad trivsel, säger han.

Radiopratarnas tes stöds föresten av akademiska studier som visar att tjugo procent av dem som har ett jobb tycker att de har fel jobb.

2. Mer fjäsk från arbetsgivarna.

Maktskifte ute på företagen: Nu är det arbetstagarna som dikterar villkoren och arbetsgivarna som har att rätta sig efter dem. Den person som är viktig för företaget kan förhandla till sig både friare arbetsformer, påkostad fortbildning och fina förmåner. Och givetvis högre lön.

De flesta bedömare tror på betydande löneökningar för de allra flesta, i århundradets avtalsrörelse. Det låter som det blir en tuff utmaning för arbetsgivarna. För det är ju så att fjäsk föder fjäsk. Det har visat sig svårt att ge en grupp, till exempel de nyanställda, riktigt bra villkor utan att även de som jobbat länge på arbetsplatsen börjar ställa krav på bättre kompensation.

Extra kul är det för en tidigare ganska undanskuffad grupp på arbetsmarknaden, 40-talisterna. De har fått höra att de tar för stor plats. Nu kan företagen knappt tänka sig ett liv utan dem. Vattenfall, som är ett av de företag där pensionsavgångarna slår hårt, har till och med skapat en ny avdelning, “Ageing workforce management” med uppgift att få de äldre att jobba kvar.

3. Mäta, värdera, jämföra.

Det talas om att de svenska skolbarnen ska betygsättas och kunskapstestas tidigare. Det är nog lika bra att de vänjer sig. Ute på svenska arbetsplatser kommer de anställda att tvingas bevisa att de jobbar för just den lön de har. För när den individuella lönesättningen har vunnit total dominans och när inga företag längre vågar säga att personalen är deras viktigaste resurs – för att det är så fånigt att tänka sig att det inte är så – då gäller det att företagen utnyttjar lönen som det fantastiska styrmedel det kan vara.

Och då måste prestationer och kompetenser mätas, värderas och jämföras. Ord som “Talent management”, “retention” och “assessment centers” är inte bara svåra att översätta, det är också svårt att bedriva personalpolitik utan dem. Samtidigt ställs det nya krav på cheferna, som nu måste säkerställa att rätt prestationer och kompetenser premieras. Ett system som upplevs som orättvist av de anställda är förödande.

4. Upprättelse för den svenska chefen.

Den svenska chefen har kallats curlingchef och konflikträdd. Och det har raljerats om att han/hon helst vill sitta i ring med medarbetarna och låta dem rösta om allting. Tuffingar som finlandssvensken Björn Wahlroos på Sampo har uttalat sig förklenande om våra ledare. Nu är den svenska ledarstilen på väg att få upprättelse.

Just det som efterfrågas i moderna företag kan våra svenska chefer erbjuda: Förmågan att motivera medarbetarna, få dem att lösa problem och bidra till utvecklingen av morgondagens produkter. Och göra det möjligt för alla att kommunicera snabbt med beslutsfattarna, utan att ödsla tid på att hitta rätt i hierarkier (80 procent av de svenska cheferna anser att direktkontakt är ett måste för ett effektivt ledarskap).

Flera toppchefer har redan märkt detta:

– Den svenska mentaliteten har haft stor inverkan på Astra Zenecas sätt att fungera, sa David Brennan, vd på Astra Zeneca, nyligen i en intervju i GP.

Och Akbar Seddigh, ordförande i Elekta och Ortivus och med internationell erfarenhet, sa så här när Affärsvärlden bad honom jämföra svenskt och amerikanskt ledarskap:

– Svenskt ledarskap är absolut överlägset långsiktigt.

Och om inte det räcker vill jag påminna om vad Jim Collins, författare till världens mest säljande managementbok, Good to Great, sagt om det bästa ledarskapet, det som enligt honom kännetecknas bland annat av ödmjukhet och blygsamhet, en stil som han menar har mycket svårt att utvecklas i USA.

Låter rätt mycket som om 2007 det blir det svenska ledarskapets år, eller hur?