Fyra myter om entreprenören

Svenska folkets kunskaper om deltagarna i Big Brother lär vida överstiga dem om våra svenska entreprenörer. Den som genomgår den svenska grundskole- eller gymnasieutbildningen lär sig nämligen ingenting alls om personer som Ludvig Fredholm (som startade Asea), Filippa Knutsson (Filippa K), Hjalmar Lundbohm (LKAB), Salvatore Grimaldi (Grimaldi Industri) eller Bertil Hult (EF).

Och på universitetsnivå? En genomgång utförd på forskningsinstitutet Ratio visar att den kurslitteratur som används inom den nationalekonomiska utbildningen (år 2005) med få undantag inte tar upp hur entreprenörskapet påverkar ekonomins utveckling i ett land.

Den som slår upp ordet “entreprenör” i den senaste upplagan av Svenska Akademiens ordlista får förklaringen: “person som åtar sig entreprenader”. Ingenting om den kanske viktigare betydelsen i dag; någon som skapar en ny affärsverksamhet.

Anders Johnson, författare, före detta chefredaktör på Dagens Nyheter och före detta riksdagsman för folkpartiet, menar att det låga intresset för entreprenörer har lett till ett lägre nyföretagande. Han pekar på att av de 100 största, svenska börsföretagen (mätt i omsättning) har endast två stycken grundats av en entreprenör efter 1970, Kinnevik och MTG. Bägge grundades av Jan Stenbeck.

– Det är svårt att välja något som man inte känner till. De flesta ser inte företagande som ett tänkbart alternativ till att bli anställd, säger Anders Johnson.

– Även om ett visst ökat intresse märks i dag, inte minst bland ungdomar, så har det varit så att entreprenörerna varit väldigt anonyma. Och när entreprenörskap tagits upp så har det framställts som något udda och konstigt, säger Anders Johnson.

Han har skrivit boken Tidernas entreprenörer i Sverige, som vänder sig till bland annat till gymnasie- och högskoleelever. Syftet med boken, som snart släpps, är att skildra vissa företagares nyckelroller för den ekonomiska utvecklingen.

Om intresset för och kunskapen om entreprenörer var större i Sverige skulle det inte bara leda till att fler ville starta eget, menar Anders Johnson. Dessutom skulle insatser, till exempel i form av politiskt stöd, kunna riktas dit där det gör bäst effekt. Inte, som i dag, med starkt fokus på teknisk utveckling.

– Man tror felaktigt att det är tekniken som ligger till grund för de flesta företagsframgångar. När till exempel högre handelsutbildningar är ett eftersatt område som kanske skulle ge bättre resultat.

Den synen delas av Per Frankelius, entreprenörsforskare vid Örebro universitet.

– Politikerna tror att teknisk kunskap är problemet nummer ett. Men företagen själva pekar på rekryteringskunskap och marknadsföring, säger Per Frankelius och tillägger:

– Här har vi verkligen ett systemfel. Risken är att den nya regeringen går i samma fotspår som den gamla, med avseende på hur vi prioriterat åtskilliga forskningsmiljoner.

Det finns en hel del tecken på att entreprenören är på väg ut ur skuggan. Inte minst coola it-hjältar som Jonas Birgersson har gett egenföretagaren ökad status. I dag är ungdomars intresse för att ha ett eget företag större än någonsin. Kanske kommer det att öka ytterligare – politikerna trycker på att entreprenörskapsperspektivet ska synas mer i undervisningen.

Och visst är det svårt att tänka sig ett uttalande i stil med det som Pehr Gyllenhammar gjorde på 1980-talet, då det fanns en stark tilltro till att de riktigt stora industriföretagen ensamma skulle ordna tillväxten: “Sverige behöver inte fler, utan färre entreprenörer”.

_________________

Entreprenörsmyterna

1 Entreprenören finns inte
Entreprenörens existens och betydelse för den svenska ekonomin är kraftigt nedtonad i såväl svensk grundutbildning som inom den nationalekonomiska universitetsutbildningen. I den senaste utgåvan av Svenska Akademiens ordlista definieras en entreprenör endast som “en person som åtar sig entreprenader”.

2 Entreprenör = uppfinnare
Desto mer uppmärksamhet får uppfinnare av tekniska produkter. Forskning visar att entreprenörsföretag endast i undantagsfall baseras på ny teknik, oftare är det till exempel nya produktionssätt, nya marknadsföringsmetoder eller nya sätt att organisera en verksamhet. Entreprenören är oftare en skicklig affärsman/affärskvinna än en uppfinnare. Ändå finns en övertro på betydelsen av ny teknik, menar Per Frankelius, forskare i entreprenörskap på Örebro universitet.

– Politikernas prioriterade områden kan sammanfattas med tre ord: Teknik, teknik och teknik. Det leder till att det politiska intresset och statlig finansiering fokuseras på att främja just tekniska uppfinningar, på bekostnad av satsningar på att öka affärsmässigheten och tillväxten inom nya företag, säger Per Frankelius

3 Entreprenören är alltid en hjälte
Den låga kunskapsnivån om entreprenörer och entreprenörskap gör att den bild som finns av en entreprenör bygger på önsketänkande snarare än verklighet. Det menar författaren Anders Johnson.

– Jag kan bli irriterad på reportagen om entreprenörer, de framställs som så idylliska personer. I själva verket fodras det ofta en viss hårdförhet för att bygga upp ett företag, säger Anders Johnson, som tycker att det finns likheter mellan entreprenörer och skådespelare.

– Entreprenören kan uppfattas som en väldigt besvärlig människa. Ta Ruben Rausing som exempel, han anses ha varit en självupptagen och inte så sympatisk människa.

4 Entreprenören är svensk
Företag som Cloetta, Zoega och Findus grundades av invandrare. I dag finns det fler egenföretagare bland svenskar med invandrarbakgrund än bland svenskfödda. Om makthavare i det svenska samhället tog hänsyn till det, och såg till de delvis olika förutsättningar som finns för denna grupp, kunde de stödja denna grupp på ett bättre sätt, menar Anders Johnson.

– Dessutom skulle den insikten vara en motvikt mot den mentala bild som vissa har, att invandrare är en belastning, säger han.