Frestande danska antikroppar

Genmab är ett ganska okänt företag i Sverige. Det är synd. Den som tidigt upptäckte detta forskningsbolag har kunnat bli rik. Kursen har mer än trefaldigats under de sju år bolaget varit noterat. De flesta forskningsaktier ligger på minus mätt under så lång tid, på grund av kursraset åren efter millennieskiftet när teknikbubblan sprack.

Genmab grundades som en spinoff från ett amerikanskt bioteknikföretag, Medarex, som utvecklat en teknik att använda antikroppar vid tillverkning av läkemedel. Medarex startades 1987 av Donald Drakeman i Princeton, New Jersey. Hans fru Lisa doktorerade vid denna tid i religionshistoria och hade siktat in sig på att bli professor vid stadens universitet. Men hon övertalades av sin man att byta karriär och sätta upp en verksamhet i Köpenhamn, som ansågs vara en intressant bioteknikmiljö. Det blev Genmab, som drog i gång i februari 1999 och ordnade finansieringen med hjälp av några riskkapitalbolag. Medarex blev huvudägare med 45 procent, en andel som sedermera krympt till 14 procent. En ledande finansiär var schweiziska Index Ventures, samma bolag som finansierade Niklas Zennströms skapelse, ip-telefoniföretaget Skype.

Lisa Drakeman var inte enda grundaren av Genmab. Det fanns två till, den danske läkaren Claus Möller och holländaren Jan van de Winkel, professor i immunologi vid Utrechts universitet. Dessa tre leder fortfarande verksamheten, Lisa är vd och ansvarig för affärsutveckling och finanser, Claus står för den kliniska forskningen i Köpenhamn och Jan för den prekliniska forskningen i Utrecht.

Vid starten fick Genmab drygt 300 miljoner danska kronor. I samband med börsintroduktionen drog bolaget in ytterligare 1,6 miljarder. På bara ett drygt år lyckades därmed det nystartade danska företaget få in nästan 2 miljarder danska kronor i riskkapital. Det kan jämföras med svenska Bioinvent, som har samma inriktning mot antikroppsbaserade läkemedel. Bioinvent kom till börsen sommaren 2001 och fick in omkring 260 miljoner kronor.

Genmab fick alltså något av en flygande start med sitt stora kapital. Men det är ingen garanti för framgång. Det finns många exempel på att kapitalstarka forskningsbolag gått på pumpen därför att de misslyckats i sin forskning.

Genmab har dock varit framgångsrikt i sin forskning. Det märks på antalet anställda som kontinuerligt ökar, i år med nästan 90 till nu 335 personer. I Sverige har vi vant oss vid att forskningsbolagen stadigt krymper sin personalstyrka.

För närvarande har Genmab 18 projekt i kliniska studier, varav fem i fas III, och dessutom 17 prekliniska projekt. Inget svenskt forskningsbolag är i närheten av så många projekt.

Inget svenskt bolag har heller gjort så omfattande samarbetsavtal med stora läkemedelsbolag som Genmab. Det största kom i december i fjol när brittiska Glaxo Smith Kline valde att betala upp till 2,1 miljarder dollar plus uppskattningsvis 20-30 procent i royalty på den försäljning som eventuellt blir följden. Avtalet gäller substansen Humax-CD20, en antikropp som nu testas mot leukemi, reumatism och tumörer i lymfsystemet (non-Hodgin-lymfom). Genmab ska bekosta de pågående studierna fram till 2008, sedan tar GSK över och sköter tillverkning och kommersialisering. GSK har också gått in som ägare av Genmab med 10 procent och är därmed näst störst efter Medarex.

Det finns en antikropp på marknaden som Humax-CD20 får konkurrera med, om allt går vägen, nämligen Rituxan (i Sverige och Europa kallad Mabthera). Den sålde i fjol för 4 miljarder dollar, alltså en rejäl storsäljare. Produkten har funnits tio år på marknaden och är framställd på ett något annorlunda sätt än Humax-CD20. I provrörsexperiment och djurstudier har Humax-CD20 visat sig vara effektivare, vilket kan bero på att Rituxan är en så kallad musantikropp. Den kan kroppen uppfatta som främmande, medan Humax-CD20 är en helt humaniserad antikropp.

Humax-CD20 har förutsättningar att bli en stor produkt. Men det återstår en del. Chansen att lyckas med en antikropp, och andra biotekniska projekt, är högre är för vanliga kemiska läkemedel. Ett biotekniskt projekt i fas III, där Humax-CD20 befinner sig, har närmare 80 procents sannolikhet att komma i hamn, jämfört med 40 procent för ett kemiskt projekt, enligt statistiken.

Nästa område som kan bli föremål för ett samarbetsavtal gäller substansen Humax EGFr mot olika cancerformer: huvud, hals, lungor. Två projekt finns i fas III och enligt Lisa Drakeman har Humax EGFr potential att nå “multimiljardklassen”. Eftersom Genmab har gott om kapital kan man vänta med ett avtal tills fas III-studierna är klara nästa år eller början av 2009. Om de blir lyckade går det att få betydligt bättre villkor än vid avtalsskrivande innan studierna är avslutade.

Utöver Humax-CD20 och Humax EGFr har Genmab ytterligare sex kliniska program. I fyra av dem finns en partner, tre med Roche och ett med Amgen. Det har funnits ett program med det nyligen fusionerade tysk-schweiziska Merck Serono. Den substansen, Humax-CD4, har Genmab fått tillbaka. Sannolikt var det inget fel på den. Vid fusioner sker alltid omprioriteringar.

________________________________________________________________

Snabbväxande antikroppar

Antikroppar är det segment av läkemedelsmarknaden som växer snabbast. De används främst mot olika former av cancer och autoimmuna sjukdomar som reumatism. Gemensamt för antikropparna är att de är mycket dyra och måste injiceras eller ges som dropp. En behandling under ett år kan kosta 200 000 kronor eller mer.

Det finns totalt 21 preparat på marknaden och omkring 180 substanser befinner sig i kliniska prövningar, bland dem ett par svenska. Bioinvent, som är helt inriktat på antikroppar, har ett projekt (mot blodpropp) i klinisk fas, liksom Active Biotech (mot lungcancer), båda i fas II.

Astra Zeneca har på senare tid ägnat antikroppar stort intresse och spenderat drygt 110 miljarder kronor på köpen av brittiska CAT och amerikanska Medimmune.

_________________________________________________________________

Nyheter kan ge lyft

Genmab är Nordens största forskningsbolag, mätt i börsvärde. För närvarande ligger börsvärdet kring 14 miljarder danska kronor. I bolaget finns en stor kassa på nästan 4 miljarder, vilket innebär att forskningen värderas till runt 10 miljarder. Är det för mycket? Jämfört med svenska forskningsbolag, som befinner sig i fas III med sina huvudprojekt, är det inte mycket.

Active Biotech har ungefär samma värdering, räknat per forskad krona. Och då har Active bara ett projekt i fas III, Genmab har fem stycken och i övrigt en betydligt bredare forskningsportfölj.

Kursen i Genmab har stått och stampat i år efter fjolårets kraftiga uppgång, pådriven av GSK-avtalet. Aktien ser inte dyr ut med tanke på det positiva nyhetsflöde som kan komma nästa år från olika fas III-studier och ett eventuellt nytt samarbetsavtal. För den riskvillige som tror på antikroppar är det köpläge.