Samhällsdebatt
Fredric Thunholm: Det abstrakta samhället gör oss korkade
I min förra text här citerade jag författaren Susanna Alakoski. Hon var med i en dokumentär om tekoindustrins uppgång och fall i Borås. Citatet bet sig fast. Det här är vad hon sade: ”Vad är textil? Jag tror inte att de flesta idag ens tänker på att kläderna blir sydda. Tidigare har det [att sy] varit ett jobb, nu är det något abstrakt, för att tillverkningen ligger så väldigt långt bort.”
Att jag inte fick det ur huvudet, beror på att hon beskriver hela samhället. Inte bara textilbranschen. Vi lever i värld där nästan allting är abstrakt. Och jag tror inte att det är så himla bra. Jag tror att vi behöver konkretion.
NÄR HÄSTEN VAR HÄST
Om du bodde på en gård för tvåhundra år sedan var allt konkret. Du visste hur alla saker gjordes och vad allting kom ifrån. Å andra sidan visste du väldigt lite om världen. Men potatisen kom från åkern och om potatisskörden slog fel så fanns det ingen potatis. Hästen var häst, grisen var gris. Smeden smidde knivar och hästskor. Arbetet var konkret. Du plöjde en åker, plockade äpplen, gav djuren mat.
Till och med det metafysiska var konkret. Du satt med en blandning av folktro och religion och visste vad du skulle göra och inte. Tydliga regler, tydlig praxis. Om du kände stress då, så var den också konkret. Ett år med dålig potatisskörd betydde svält. Snäppet mer prekärt än fear of missing out.
Flera studier har visat på en intressant sak: De genomsnittliga IQ-nivåerna sjunker. Det verkar som att människan peakade vid millennieskiftet ungefär. Sedan dess har uppmätt intelligenskvot på många håll fallit. Det kan verka motsägelsefullt eftersom det har kommit så många nya coola saker sedan dess. Å andra sidan är kanske det problemet.
Många av uppfinningarna som gjordes under nittonhundratalet förenklade människors liv fysiskt. Tvättmaskinen, diskmaskinen, cykeln, bilen. Alla reducerade mängden fysisk insats för att nå ett resultat. Det frigjordes tid från fysiska göromål som kunde läggas på kognitivt utvecklande saker istället. Läsa romaner, lösa korsord, gå utbildningar.
EN OBEGRIPLIG RÄKSALLAD
Många av uppfinningarna efter nittonhundratalet har i stället förenklat människors liv på andra sätt. Om du förr var tvungen att utföra något slags mentalt arbete för att få reda på fakta och sammanhang (slå i ett uppslagsverk, skriva en resonerande text, prata med experter eller vänner) behöver du idag inte ens googla det. Du kan be Siri googla det åt dig. Eller be ChatGPT om hjälp. Din egen insats är reducerad till en beställning. Kunskap är något som finns, inget du behöver ha.
Det är toppen, på många sätt. Om det finns någon, liten, baksida så är det väl möjligen att det gör oss, hur säger man… dumma i huvudet? Nej, ta det lugnt, jag påstår inte att det finns direkt kausalitet mellan frånvaron av handdisk och uppslagsverk och sjunkande intelligenskvot. Eller, vad tusan. Kanske ändå? Det är värt att prova i alla fall. Ja, sorry, jag ändrar mig. Det är precis vad jag påstår.
Abstraktionerna gör att vi alieneras från verkligheten. Det gör oss dummare. Mindre känsliga och receptiva, kanske mindre empatiska rent av. Låt mig exemplifiera: Räksallad. Version ett gör jag själv av färska räkor och ägg jag köpt av en bonde. Med sallad jag odlat själv. Allting är begripligt och möjligt att följa och förstå. Version två gör någon i ett storkök och den kommer hem för att jag beställt den i en app. Äggen i den kommer från där äggen är billiga. Räkorna fiskades utanför Norge och skalades i Malaysia. Samma maträtt men den är obegriplig. Nästan absurd.
ANTAGLIGEN JAG SOM BLIVIT DUMMARE
Apropå uppfinningar, som jag nämnde tidigare: Även vetenskapen har blivit sämre. Här och här är två färska artiklar ur tidskriften Science. Båda handlar om att forskning och patent har blivit less disruptive. Alltså mindre omskakande och världsförändrande. Skälen till detta är så svåra att precisera, att ingen av artiklarna förmår att göra det. Men analysen är klar och tydlig. Det görs inte lika stora framsteg längre.
Jag säger inte att detta skulle förändras om folk började göra sin egen räksallad. Men det är, precis som fallande intelligenskvoter, ett tecken på något. Som råkar sammanfalla med den tidpunkt i historien då vi har fjärmat oss mest effektivt från allting som är jordigt, köttigt, tråkigt, svettigt och långsamt.
En gång var pengar något konkret, som tillverkades. Det är inte så himla länge sedan. Mynt och sedlar vars värde garanterades av att de kopplades till värdet på till exempel guld. Företagande var konkret. Investeringar var konkreta. Var du bra på det du gjorde så kunde du växa och öka lönsamheten. Idag läser jag i Svenska Dagbladet att företagen Einride omsatte 47 miljoner förra året men gick med 872 miljoner i förlust. Jag tror att de gör något med självkörande lastbilar men begriper inte helt hur affärsmodellen ser ut.
Det kan naturligtvis också vara så att det är jag som blivit dummare. I ännu snabbare takt än mänskligheten i stort. Det skulle förklara ett och annat. Världen blir nog bara bättre och bättre och vem i hela friden bryr sig om ifall en räksallad kan förstås eller bara ätas upp? Så är det nog. Jag ser att Einride värderas till 52 miljarder kronor.
Fredric Thunholm är kommunikationsstrateg på mediebyrån Wavemaker och har bloggen ”Tänk på döden”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.