Från dot.com till watt.com

– I Silicon Valley talas det i dag mer om watt.com än om dot.com. Där går utvecklingen snabbt framåt, säger Sasja Beslik, ansvarig för ansvarsfulla placeringar på Banco Fonder.

Ett tecken på amerikanernas stora intresse för cleantech-bolag – bolag verksamma inom miljöteknik – är det besök i USA som USA:s Sverige-ambassadör Michael Wood ordnade för svenska miljöbolag. Han vaskade fram 30 svenska cleantech-bolag som presenterades för amerikanska investerare i Silicon Valley.

– Gröna investeringar boomar just nu och det finns miljarder dollar i riskkapital, sade han till tidningen Dagens Miljö i samband med besöket.

Det stora intresset för miljörelaterade bolag har fått värderingar och aktiekurser att stiga kraftigt det senaste året. Delvis är det en effekt av att flera internationella miljöfonder har lanserats. Problemet är att de inte alltid har så lätt att hitta bolag att investera i.

– Det har dykt upp flera fonder globalt som är förhållandevis smala. Impacs miljöindex består av cirka 60 aktier och eftersom alla fonder arbetar med ett begränsat antal likvida aktier blir aktierna ganska snabbt övervärderade. Fonderna jagar för små och för få aktier, säger Ian Raftell, ansvarig förvaltare på Swedbank Robur Ethica Miljö.

De senaste månaderna har miljöhajpen nått Sverige. Enligt Sasja Beslik började det med Al Gores film “En obekväm sanning”. Sedan sköt oljepriserna i höjden och så blev södra fjällen utan snö. Det satte fart på klimatdebatten. Och intresset för svenska cleantech-aktier.

– Synen här hemma har definitivt förändrats. Internationellt började det röra sig för ungefär ett år sedan. Först kom vågen i USA, därefter England och för några månader sedan kom intresset till Sverige, säger Sasja Beslik.

De fyra miljöfonder som funnits på den svenska marknaden i några år har stigit med mellan 15 och 20 procent i år och intresset är stort, påstår de förvaltare som Affärsvärlden varit i kontakt med. Nya miljöfonder har etablerats, bland annat av Gustavia och Akelius.

Dessutom har aktierna för noterade miljöteknikbolag som Opcon, Morphic, Nibe, Lightlab och PV Enterprise slagit index sedan årsskiftet. Kring millennieskiftet fick det lilla ordet “wap” bolagens aktiekurser att rusa i höjden så fort det nämndes i en pressrelease. Nu är det “cleantech” som lockar investerare som sockerbitar drar till sig flugor. Säg sol-, vind- och vattenkraft och kapitalet jublar. Börsintroduktionen av Nederman, som renar luft på arbetsplatser, är ett exempel. Genom att framhäva miljöaspekten i bolaget och lägga fokus på förbättrad arbetsmiljö, ökade intresset och flera miljöfonder hoppade på tåget.

Men är läget för miljöaktier detsamma som det var för dotcomaktier för sju år sedan? Inte om man får tro de förvaltare som Affärsvärlden har varit i kontakt med.

– Det är många som hävdar det, självfallet, men då kan man kontra. Det är en hajp om man ser till nuläget, men ser man på oljepriset är det banne mig ingen hajp. Kombinationen av klimatförändringar och att 1,2 miljarder kineser ska börja köra bil gör behovet av ny energi stort. Läget är binärt, kan man säga. Hittar man mer olja förlänger det processen innan alternativa källor måste fram, gör man det inte blir situationen akut. Kan ett bolag finna en teknik som använder mindre av befintliga resurser, ska det värderas högt, säger Ian Raftell.

– Bolagen i dag är inte lika högt prissatta. När det gäller bolag som ABB och Scania, tycker jag att miljöverksamheten är för lågt prissatt. Värderingarna på många av miljöbolagen är rimliga. Under it-yran hade bolagen p/e-tal på mellan 80 och 100, om det ens fanns vinster att värdera dem på. Det handlade mer om förhoppning än substans. I dag är många av miljöbolagen väletablerade med höga vinster och multiplarna ligger en bra bit under 20. När det gäller rena cleantechbolag är det en annan story. Man har en förhoppning om att de kommer att tillverka framtidens produkt. Där är värderingarna och risken högre, säger Johan Lindström, ansvarig förvaltare för Bancos miljöfonder.

Sasja Beslik håller med.

– Inom vissa områden har du säkert lite övervärderade bolag. Jag tror inte att bolag som arbetar med sol- och vindkraft är övervärderade, inte heller sådana som arbetar med energieffektivisering. Men bolag som verkar på bränsleområdet kanske är det. Där är risken högre. Vi har precis påbörjat en resa som kommer att leda till mycket mer. Det är för tidigt att säga vilken metod som kommer att vinna. Därmed är risken högre i de bolag som låst sig vid en specifik lösning, säger Sasja Beslik.

En ytterligare faktor som skiljer dagens miljöhajp från den tidigare it-bubblan är att Sverige ligger långt efter. Svenskt watt.com kommer inte att pryda Newsweeks framsida om man får tro Sasja Beslik.

– Svenskarna har en ganska bra medvetenhet, men vi har inte jobbat mycket med frågor som gäller kunskap om alternativa metoder. Vi tror att vi är ansvarstagande, men vi har inte omsatt det mer systematiskt. Samtidigt som vi sopsorterar, köper vi elektronikapparater som tillverkats med stora mängder koldioxidutsläpp, säger Sasja Beslik.

– Inom företagandet har man också kommit längre i USA. Jag tror det beror på att anglosaxiska bolag tidigare började koppla miljö till affärer. Bolagen frågade sig hur de kunde tjäna pengar på miljön. Därför har vi sett en kraftigare utveckling där än här, tillägger han.

Men att investera i miljöteknik handlar inte bara om att investera i “miljöaktier”. Många av de etablerade bolagen på Stockholmsbörsen arbetar med miljörelaterad verksamhet. Alfa Laval tillverkar värmeväxlare, ABB arbetar med effektivt energiutnyttjande och Scania tillverkar bränslesnåla motorer. Även deras aktiekurser har påverkats positivt av intresset för miljöfrågor.