”Framtiden tillhör ryska entreprenörer”

Moskvabörsen har haft ett starkt första halvår 2019. Vilka faktorer har varit mest pådrivande för att Ryssland gått bättre än merparten av världens övriga börser?

– Det har hänt och händer mycket positivt på corporate governance-fronten. Det gäller inte minst de statliga bolagen, där utdelningsandelen av vinsten har ökat väldigt kraftigt och där målsättningen nu är att dela ut 50 procent av vinsten. Det har bidragit till en omvärdering av många bolag, till exempel oljejätten Gazprom som har staten som huvudägare. Ryssland har gått från att ha haft bland de lägsta direktavkastningarna av emerging markets till att bli den marknad där utdelningsandelen av vinsten är högst och där aktieåterköp också har blivit vanliga. Det är regeringen och då främst ekonomiminister Maxim Oresjkin som drivit på i de här frågorna.

Den ryska ekonomin har inte haft samma positiva utveckling, tillväxtprognoserna för 2019 ligger nu bara på dryga procenten vilket är lägre än förra året. Vad ligger bakom det?

– Den ryska ekonomin går helt klart under sin potential och en förklaring är att de infrastruktursatsningar som beslutats inte riktigt har kommit i gång, trots ett stort behov. Det gäller bland annat vägar och järnvägar. Den ryska ekonomin hade också en liten boom i samband med fotbolls-VM 2018, vilket gör att jämförelsebasen är högre. Samtidigt finns positiva trender. En av de viktigaste är den nya budgetregimen, där budgetbalansen har satts till ett oljepris på 40 dollar fatet. Den innebär också att överskott vid högre oljepris ska fonderas, motsvarande som sker i Norge, och inte spenderas. Det här kommer att göra den ryska ekonomin mer stabil och mindre utsatt för svängningar i oljepriset.

Den politiska risken är ju alltid betydande i Ryssland. Under senare tid har det framför allt varit inhemska konflikter som varit i fokus. Hur ser du på det?

– Det är väldigt svårt att förutsäga. Putin sitter där han sitter, det är svårt för oppositionen att komma fram och det skapar en spänning i landet. Vad det kommer att leda till vet jag inte. I värderingarna av de ryska bolagen är en stor politisk risk redan diskonterad, även inhemsk sådan. När det gäller sanktionerna så ska man komma ihåg att den direkta effekten gäller primärkapital. Utlänningar kan inte delta i nyemissioner men kan handla aktier i de bolag som sanktionerna gäller. Sedan finns förstås en mer allmän indirekt effekt av sanktionerna som påverkar värderingarna.

Ryska börsen är upp runt 25 procent i år – vad talar för att det ska fortsätta i samma riktning?

– Det är bland annat den fortsatta omstruktureringen av de statliga bolagen, en bättre kapitalallokering och hur man i stort hanterar aktieägare. En annan möjlig trigger är lättnader i sanktionerna. Vi såg ju att en del av sanktionerna togs bort i början av året. Sedan finns förstås en massa spännande bolag i Ryssland. Det är alltifrån Yandex – som kan beskrivas som en blandning av Google, Uber och lite Amazon – till detaljhandeln som utvecklas snabbt från en tidigare ostrukturerad branschstruktur och där vår favorit är X5.

Bland de Rysslandsfonder som finns på Avanzas plattform ligger East Capital i mitten i avkastning på tre år men sist i avkastning på fem år. Varför har det inte gått bättre?

– Tittar man på avkastningen i år hör vi till de bättre. Förklaringen till att femårsavkastningen inte är högre är att vi gillar bolag som är exponerade mot den inhemska ekonomin. Efter Krimhändelserna 2014 gick det sämre, då ryska valutan föll kraftigt, och i stället har stora statliga oljebolag med stor exportandel haft bättre avkastning. Långsiktigt är jag övertygad om att det är ryska entreprenörer och familjebolag som är framtiden och inte bolag inom olje-, gas- och kolindustrin.

Historiskt har ryska börsen drabbats väldigt hårt i samband med globala finansiella kriser. Vad talar för att det är mer stabilt nu?

– Den stora skillnaden är den nya budgetregimen som ger en stabilare ekonomi. Nummer två är att Ryssland i och med sanktionerna är mindre integrerat med övriga världen. Blir det oroligt globalt har det mindre effekt på Ryssland än tidigare. En tredje faktor är den förändrade synen på aktie­ägare och en vilja att dela ut en större del av kassaflödena.

En annan region som ni är aktiva i är Balkan, som i år haft en bra utveckling efter en lång period med svag avkastning. Hur ser du på möjligheterna i Balkanområdet?

– Återhämtningen efter finanskrisen har varit otroligt seg i Balkan. Efter att österrikiska, franska och tyska banker drog ner på kapital som man allokerade till regionen tog det lång tid för det finansiella systemet att komma tillbaka. Till exempel hade Kroatien sju år med negativ BNP. Nu är systemet i bättre balans, bankerna är pigga på att låna ut och är mindre beroende av kapital från väst. Det som nu hela tiden slår en är hur billigt det är. Många av de bolag vi investerat i och tittar på ligger på direktavkastningar på mellan 10 och 12 procent. Samtidigt är Balkan en disparat region, säkrast är Slovenien som har euro, och störst osäkerhet finns nog i Rumänien med underskott både i bytesbalansen och statsbudgeten. Värderingarna har startat från en låg nivå. Balkan består av små marknader som haft en lång väg tillbaka från finanskrisen, men nu börjar fakta tala sitt tydliga språk.