Frälser marknaden

KRÖNIKA. Marknaden för förvärv och fusioner visar sedan andra halvåret i fjol tecken på att avta. Det förklaras bland annat av att välskötta ­bolag är dyra. Då får företag ta till andra knep för att skapa värde, och ett är att sälja eller knoppa av verksamheter.

I förra veckan var det fordonssäkerhets­företaget Autolivs tur. Bolaget, med vd Jan Carlson, ska utreda en uppdelning i två delar. En del skulle utgöras av affärsområdet Passive Safety, som säljer säkerhetsbälten och krockkuddar, den andra av Electronics, som säljer bromssystem och säkerhetselektronik. ­Genom att notera det tekniktunga Electronics separat skulle Autoliv sannolikt få affärsområdet lika högt värderat som andra techbolag. Det är betydligt högre än Autoliv i dag, som värderas till knappt 19 årsvinster (ungefär som Stockholms­börsen som helhet).

Autolivs besked följer efter att verkstadsbolaget Atlas Copco i början på året meddelade att bolaget skulle delas i två: Atlas Copco och Epiroc. Bara några månader tidigare hade SCA gått ut med att bolaget skulle ­delas upp i en skogsverksamhet och en hygiendel.

Liknande uppdelningar har ägt rum i andra delar av Europa och USA.

– Jag tror att avknoppningar och uppdelningar av konglomerat kommer att vara nästa stora trend på M&A-marknaden. Trenden har bara börjat, den kommer att pågå de kommande tio åren, sa aktivist­fonden Cevians grundare och vd Christer Gardell till Reuters i slutet på förra året.

Gardell har själv argumenterat för att dela automations- och kraftkonglomeratet ABB i två delar.

Uppdelningar är ofta goda nyheter för ­aktieägarna. För på samma sätt som förvärv kan skapa värde får ofta en uppdelning av bolaget samma resultat. Att förvärva och knoppa av kan tyckas vara motsatta strategier, men är egentligen två sidor av samma mynt. Banken UBS publicerade för ett par år ­sedan en rapport som studerat 75 avknoppade bolag i Europa sedan år 2000. Undersökningen visade att de avknoppade bolagen hade 16 procents bättre avkastning än Europas topp 300-företag, ett år efter att affären var genomförd. Och inom två år hade cirka 40 procent av avknoppningarna i Europa köpts upp.

Lyckade avknoppningar sägs medföra ökat fokus från ledningens sida och skapa förbättrad flexibilitet. Det frigör också dolda värden och förbättrar för bolagen att anta nya strategiska möjligheter.

I Sverige har exempelvis industri- och byggkonglomeratet Bergman & Beving delat ut handelskoncernen Addtech och teknikgruppen Lagercrantz. Kvarvarande Bergman & Beving blev B&B Tools. Senare delade Addtech i sin tur ut medicinteknikbolaget Addlife. Kvarvarande B&B Tools delade ut industrikomponentgruppen Momentum (och bytte samtidigt tillbaka till namnet Bergman & Beving). Ett bolag är alltså i dag fem. Ett typiskt exempel på hur avknoppningar har gjort det möjligt för enskilda ledningar att fokusera och skapa värde.

Det gäller bolag i alla sektorer. Men en rapport från konsult- och revisionsbolaget Deloitte pekar på att ­avknoppningar i techsektorn kan vara specifikt angelägna. Mellan åren 2012 och 2014 ökade antalet avknoppningar i sektorn med 71,4 procent, enligt rapporten. Deloitte spådde då att trenden skulle fortsätta och anekdotiska bevis visar att så är fallet. År 2015 knoppades exempelvis betalningsbolaget Paypal av från ehandelskoncernen Ebay.

Fenomenet att göra sig av med techintensiva tillgångar har varit vanligt förekommande även under andra perioder när sektorn varit högt värderad. I slutet på 1990-talet var avknoppningar ett sätt att synliggöra dolda värden. Då gjordes flera uppmärksammade sådana i telekomsektorn. AT&T delade ut Lucent, och Motorola delade ut Freescale, för att nämna några exempel. Men när det gällde mindre bolag var det ofta privata försäljningar som gällde. Delvis var det drivet av att storbolag ­behövde få upp vinsterna. Storbolagen sålde tillgångar som underpresterade och fick samtidigt in pengar. Att ­private equity-industrin blomstrade och det fanns gott om kapital bidrog.

Även om dagens företag också säljer av enheter är det just nu mer populärt att dela ut dotterbolag eller enheter till aktieägarna. Delvis beror det på att börsen betalar bra. Generellt görs spin-offer när styrelsen tror att multiplarna som börsen betalar på den ­avknoppade verksamheten är högre än ­för helheten.

Men även andra faktorer bidrar. Bland annat det höga tempo som finns i tech­sektorn i dag. För bolag som lever i en snabbt ­föränderlig värld, kan det vara svårt att vidta nödvändiga åtgärder i en stor och långsam organisation. Det blir svårt att hantera den snabbt växande konkurrensen och risken att det dyker upp någon eller något som är ”disruptive” ökar. Dessutom kan det vara svårt att ha två olika affärsmodeller i en och samma koncern.

Som avknoppat bolag, ofta en mindre och mer självständig enhet, blir det lättare att ­reagera på omvärldsfaktorer och hitta sitt eget framgångsrecept. Att många bolag har gott om pengar i kassan för att utveckla tekniska innovationer bidrar också till ­avknoppningarna.

I fallet Autoliv spelar sannolikt alla dessa faktorer roll. Men det faktum att det nya ­bolaget arbetar med självkörande bilar ska inte underskattas. Den typen av bolag ­åtnjuter skyhöga värderingar på börsen. Konkurrenten Mobileye såldes till amerikanska hårdvarudominanten Intel i ­våras för motsvarande nära 120 miljarder kronor, mer än vad hela Autoliv är värderat till i dag. Och ­japanska fordonsjätten Toyotas ledning deklarerade så sent som i våras att de var ­intresserade av att titta på motsvarande ­teknik för själv­körande bilar.

Autolivs avknoppning har alla förutsättningar att bli en bra affär för aktieägarna.