Förvärv fyller hål i forskningen

Lördagen den 2 december meddelade Pfizer, världens största läkemedelsföretag, att en stor studie på patienter med problematiska kolesterolvärden avbrutits. Därmed var kostnader på omkring 1 miljard dollar för substansen torcetrapib till ingen nytta.

Pfizer hade hoppats att den, i kombination med Lipitor, skulle skapa en ny storsäljare. Lipitor, som sänker det dåliga kolesterolet, är världens mest sålda läkemedel. Pfizer förlorar patentet 2010 och torcetrapib, som var tänkt att höja det goda kolesterolet, väntades nå marknaden omkring 2008.

Beskedet om att studien avbrutits kom oväntat. Två dagar tidigare, när Pfizer presenterade sin forskning, lovordades substansen. Under helgen kom beskedet att testgruppen som tagit torcetrapib hade fler dödsfall än referensgruppen. Skillnaden var liten, men signifikant. Därmed var substansen i princip död.

Det finns redan hyfsade produkter mot kolesterolproblem och myndigheterna är då extra observanta på avvikelser. Det är annorlunda med nya mediciner som kan bota eller lindra vid ovanliga sjukdomar. Men dessa marknader lockar inte jättarna, som jagar storsäljare.

Fallet torcetrapib visar i ett nötskal problemet för de stora läkemedelsföretagen. De investerar mycket på forskning och utveckling, även på områden där det redan finns bra mediciner. Men det kommer få innovativa produkter. Nästan alla läkemedelsjättarna har tvingats rapportera bakslag i sin forskning under senare år.

Produktiviteten har varit fallande i tio år. Toppåret 1996 godkände det amerikanska läkmedelsverket FDA 53 nya läkemedel, bottenåret 2002 bara 17. Många trodde på en vändning 2004 när 36 nya läkemedel fick klartecken. Men 2005 sjönk det ner igen till 20 och 2006 blev inte mycket bättre. I mitten av december hade 21 nya läkemedel godkänts.

Vi är nu på nivåer som nåddes på 1980-talet då de amerikanska läkemedelsbolagen investerade ungefär 5 miljarder dollar per år i FoU, i dag lägger de ut omkring 40 miljarder dollar. Utvecklingen är densamma i Europa, som dessutom saknar den nyskapande kraft som finns i de amerikanska bioteknikföretagen.
Megafusioner löser inga produktivitetsproblem, utan kan tvärtom förvärra dem. Det visar fallet Pfizer, som slukat både Warner-Lambert och Pharmacia och nu kommer att tvingas till nya köp för att få fram produkter. Över en viss nivå verkar forskningen byråkratiseras.

I Europa var det flera större företagsaffärer förra året, där mellanstora bolag, mest tyska, gick ihop för att få kritisk massa. Bayer köpte Schering, tyska Merck tog över schweiziska Serono, danska Nycomed la ett bud på Altanas läkemedelsdivision och belgiska UCB fick Schwarz Pharma.

Det lär bli fler affärer i år. I både USA och Europa kommer de stora läkemedelsbolagen att köpa upp bioteknikföretag och produkter för att fylla hål i forskningen. En del måste också skaffa produkter till sin alltför stora säljkår om de inte väljer att i stället banta den.