Förvaltarsnurren

Förvaltarna fortsätter att byta arbetsgivare och uppgifter i hög takt. En fjärdedel av fonderna har fått ny förvaltare 1999. Allra snurrigast är det på Robur.

Affärsvärlden medverkade nyligen i ett seminarium om hur olika Fondindikatorer är uppbyggda. En deltagare ställde den berättigade frågan: Varför räknas Affärsvärldens fondbetyg bara på två år?

För att verkligen kunna avgöra om en förvaltare är smartare än marknaden behöver man mäta under mycket långa tidsperioder. Helst över en hel konjunkturcykel. Under ett enskilt år kan det lika gärna vara tur som skicklighet som gör att en förvaltare överträffar index.

1998 överträffade exempelvis nästan alla Sverigeförvaltare index. Många var överviktade i Nokia för att kompensera den påtvingade undervikten i Ericsson. När Nokia sedan blev en av årets riktiga vinnaraktier blev det Bingo för förvaltarna.

Anledningen till att Affärsvärlden ändå inte gör utvärderingen över en konjunkturcykel är tudelad.

För det första växer fondutbudet kraftigt varje år. Med en utvärdering på sju till tio år skulle bara ungefär hälften av fonderna få ett betyg. I veckans temanummer (se sidorna 34-61) har vi emellertid räknat fram ett betyg som sträcker sig över dubbelt så lång tidsperiod, fyra år, som det vanliga betyget.

För det andra är Affärsvärlden av uppfattningen att förvaltaren är mycket viktig för fondens utveckling. I fjol fick inte mindre än en fjärdedel av de svenskregistrerade fonderna ny ansvarig förvaltare. Året dessförinnan var motsvarande siffra drygt 30 procent, vilket betyder att ungefär hälften av betygen förlorat en del av sitt prognosvärde enligt Affärsvärldens synsätt.

När en förvaltare slutar tar han med sin kunskap och erfarenhet. Det är inte alls säkert att efterföljaren har motsvarande. Därmed inte sagt att ett byte måste vara till det sämre.

Toppen på isberget

Fondbolagen menar dock ofta att förvaltaren är toppen på ett isberg. Att bakom namnet som anges i fondens faktaruta finns ett helt team av förvaltare och analytiker, som är minst lika viktiga för fondens avkastning. Parallellt ska gemensamma analysverktyg och metoder garantera en stabil förvaltning.

Vi har emellertid valt att låta våra läsare själva välja vilken ståndpunkt de vill ha till förvaltarbyten och räknar därför betyg för samtliga fonder, som funnits i två år och har ett jämförelseindex, men markerar med en parentes runt betyget att ett byte skett under de två senaste åren.

Men betydelsen av förvaltarbyten varierar. Små fondbolag med ett fåtal förvaltare och analytiker är givetvis mer sårbara för avhopp än bankerna och försäkringsbolagens stora förvaltningsorganisationer.

Dessutom har fondens inriktning och placeringsregler betydelse. Att Anna Sjödin tagit över ansvaret för Aragons fem indexfonder efter David Frick har sannolikt mindre betydelse än att Mary Sunderland på Skandia slutat och lämnat tillbaka ansvaret för TIME-fonden till Niklas Lundin igen.

Tappade teamet

Ännu allvarligare var det för Alfred Berg när Sverigeförvaltaren, John Bornstein, hoppade av i våras tillsammans med ett par av analytikerna av svenska aktier för att starta ny fondverksamhet, Enter Kapitalförvaltning. Därefter har Sverigefonden bytt förvaltare ytterligare en gång. Båda bytena finns med i statistiken. Ansvarig sedan september 1999 är Stefan Ortmark, som tidigare arbetat tio år med aktieanalys på Enskilda Securities.

Stefan Ortmark har en trend att vända. Sverigefonden som slog index varje år från 1996 till 1998 och hade betyg fem vid ingången av 1999, men tappade kraftigt under året. Det var det i och för sig många fonder som gjorde i fjol, men Affärsvärldens genomgång av Sverigefonder (se “Dopade fonder utnyttjar smitväg”) visar att Alfred Bergs fond var sämst.

Och riktigt allvarligt är det hos Robur som i veckan tillkännagivit att de byter chef för förvaltningsteamet för tredje gången på ungefär ett år. Det började med att dåvarande VD:n Anders Lannebo slutade förra våren och ersattes av Göran Espelund, som dock fick sparken efter nio månader och i sin tur efterträddes av Peter Nilsson. Han kom från FS-banken fondförsäkringsbolag Sparfond. Samtidigt blev Joachim Spetz chef för Robur Kapitalförvaltning, men nu bara fyra månader senare lämnar även Spetz Robur för VD-posten på Handelsbanken.

Ny chef för Robur Kapitalförvaltning är Mats Lagerqvist, som tidigare var Räntechef. Det är rimligt att anta att utnämningen av Lagerqvist kommer att utlösa samma kedjereaktion av förvaltarbyten på räntesidan, som utnämningarna av Espelund och sedan Spetz har gjort på aktiesidan. Exklusive bytena som följer med att Lagerqvist byter position har 32 av 44 fonder hos Robur fått ny ansvarig förvaltare senaste året (se “Ett helt nytt Robur”). Förvaltarsnurren på Robur väger mycket tungt i statistiken.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från SciBase