Oljedopade fondräven ser köpläge i Europa: ”Grafen är hemsk!”

Natten på Scandic var sådär, tycker Coeli Europeans förvaltare Mikael Petersson, som är på besök på fondbolagets Stockholmskontor. Men det är inte hotellkedjans fel, som han är mycket glad att vara investerad i. Bara att han sover bättre hemma i Malmö.

“Vi äger 3,5% i Scandic och jag bor på olika hotell varje gång jag är här. Igår kväll åt jag middag med ordföranden. Det är input direkt, kött och blod.”

Petersson har nära kontakt med alla portföljbolag i Coeli European, som han förvaltat sedan 2018. När Scandic nyligen annonserade ett aktieåterköpsprogram var det till exempel med uttalat stöd av fondbolaget som investerare.

Aktiv utan ansvar

Den energiske förvaltaren, som under sin tidiga karriär jobbade på flera fonder i London, använder alltid samma enkla powerpoint-bild för att prata om hur bolag kan skapa värde. Oavsett om det är med investerare, VD:ar eller journalister.

“Jag har nog visat den 1 000 gånger”, säger han och går igenom bildens tre faser: Separera delar av bolaget som inte är mer värda tillsammans. Omstrukturera för optimal kapitalavkastning (marginaler, arbetskapital) och finansiell struktur (skulder, återköp). Till sist: tillväxtbolag som har en stark position och på grund av den har fler investeringsmöjligheter än andra under många år, och där inkrementell avkastning överstiger kapitalkostnaden.

“Det måste finnas en förståelse på andra sidan om hur man maximerar långsiktigt värde. Utan en bra ledning blir det alltid kasst. Förr eller senare. Det kortaste mötet varade 3o sekunder”, säger Petersson.

Petersson ser som sin uppgift att hjälpa de bolag man går in i att optimera användningen av kassaflödet mellan de fyra saker man kan göra: aktieåterköp, investeringar, skuldåterbetalning och utdelning.

Du låter väldigt involverad. Skulle du kalla er för aktivistfond?

“Nej, inte alls. Vi tar inte ansvar för någonting, men hjälper mer än gärna till. Styrelseplats är till exempel uteslutet för oss, vi har inte den tiden och de resurserna.”

VD ska förstå värde

Mikael Petersson och två analyskollegor tillhör det utdöende släktet stock-pickers, som letar efter missförstådda bolag med för låg värdering, oavsett bransch.

“Jag träffade Delonghi (kaffe- och köksmaskiföretaget, reds anm) igår. De har 35-40% global marknadsandel. Det är otroligt!”

Som kräsen kaffekonsument är han själv en jättebra kund hos företaget, säger han.

“De senaste 10 åren har de haft en ROCE på 30%, en ROE på 15% och aktien handlas på P/E 13.”

Han lyfter menande på ögonbrynen, rycker fram ett anteckningsblock och gör en beräkning för att visa hur han snabbvärderar ett case.

Via en antagen kostnad för eget kapital på 8,5% och ett marknadsvärde på 4,5 miljarder kronor skapas ett kassaflöde på 370 miljoner.

“Om bolaget inte skapar något värde alls, men inte heller förstör något, så ska aktien handlas som en obligation, värdeneutralt, det vill säga till…12-13x. Samtidigt som de har en ROCE på 30%. Det är en situation vi måste göra mer jobb på!”

Men om inte VD eller CFO hänger med på the nature of value creation så är “vi inte gjorda för varandra”, säger Petersson.

“Det finns mer förståelse idag än för 20 år sedan. Då hummade folk när man drog upp det. I USA är man 100% där, men i Europa varierar det. Sverige och Schweiz har bäst management”, säger han.

Behövs mer kapitalism

I Tyskland har man nog bara kommit 30% i processen mot att skapa aktieägarvärde, anser han, och tar Volkswagen som exempel.

“Aktiekursen är 80 euro. Alla kan räkna ihop att de egentligen är värda runt 300. Om de till exempel hade sålt Lamborghini och fått samma värdering som Ferrari så hade det varit värt hur mycket som helst. Men de prioriterar att vara Tysklands största arbetsgivare.”

Petersson är inte provokativ, men säger gärna saker rakt upp och ner.

“Och nu har de den första strejken i företagets historia trots att industriarbetarna har en lön på 75 000 euro om året. Plus en 13:e månadslön som bonus. Det är ett problem för Europa att vi har för litet kapitalism.”

Coeli European har inget tyskt innehav idag, vilket Petersson menar “säger något om situationen”, även om tillfälligheter också spelar in.

“Det ser mörkt ut där. Men man kan vända på det och säga att förväntningarna är noll vilket är ett intressant utgångsläge.”

I det syftet åker Petersson till Tyskland i januari för att kolla in bolag – som han hoppas lyder under en mer reformvänlig regering efter nyvalet.

“Frankrike kan skrika hur mycket de vill”

Petersson gillar att skriva utförliga men underhållande nyhetsbrev. I sitt senaste finns en graf där som visar att USA:s aktieprisnivå i dollartermer skjutit upp till fyra gånger Europas. Dystert inte bara i Tyskland alltså.

“Ja, den grafen är hemsk! Jag minns samtal i initierade finanskretsar redan för 10 år sedan om vartåt det lutade. Nu har det hänt. Otroligt snabbt”, säger han.

För de reformer som krävs behövs en kris som katalysator, eftersom det är så “Europa funkar”.

“Jag verkligen tror och hoppas att det inte blir som 2008, då höll världen på att dö under några veckor. Men reformer kommer att tvingas fram. Frankrike kan skrika hur mycket de vill, men de som sitter på obligationerna – kapitalisterna – är de som bestämmer. Precis som det var i Grekland.”

Oljeglamour

Under några år arbetade Mikael Petersson på Lansdowne Partners, som grundades 1998 och var en av Europas första hedgefonder. Han tror det jobbet spelade en viktig roll när han 2022 tog Coeli Europeans viktigaste steg: Att få in den sparsmakade Norska oljefonden som investerare.

“I början av november 2021 presenterade jag på UBS stora hedgefondkonferens. I januari kontaktade de mig och ville ses. Det blev ett bra möte och efter en hel del due diligence allokerade de en stor summa till oss.”

Norges statsförmögenhetsfond är känd för att vara snål med externa mandat och har bara delat ut drygt 100 i hela världen.

“De kunde se att jag hade arbetat med flera högprofilerade individer som de också hade en relation till. Det fick dem antagligen att tänka att man sannolikt är över genomsnittet och kan tillföra värde. Därutöver – och kanske mer relevant – kunde de se att vi sedan start genererat betydande alfa i vår förvaltning.”

Att Peterssons fond hade ett dåligt år, -30%, under 2022 stod inte i vägen.

“Det misstag jag gjorde då var att inte sälja vinnarna aggressivt nog. Småbolagen som hade gått starkt smälte ihop. Och det gick fort”, säger han och fortsätter:

“Men de andra sex åren har gått jättebra. Jag sa det redan när jag kom in. Det kommer ett dåligt år på sju.”

Med den tunga allokeringen från Norge blev beslutet enkelt att lägga om fonden från long-short till long only, menar Petersson, som själv redan hade umgåtts med tanken en tid. Omvandlingen tog ett helt år, men sedan hösten 2023 förvaltas Coeli European-fonden i princip som en spegelbild av mandatet från Norska oljefonden.

Sedan den första investeringen hos Coeli European har Norska oljefonden visat förnyat förtroende med mer kapital är därmed avsevärt största backare. Exakt vilken summa det handlar om kan Petersson inte säga, men det handlar om många hundra miljoner euro.

Raggar rikingar

“Det är ett prestigeuppdrag, men vi borde ha mycket mer kapital i vår publika fond, så nu ska vi marknadsföra den mer. Vi tycker att vi har en bra story”, säger han.

Framför allt är han intresserad av ta in kapital från family offices, gärna brittiska.

“Vi kan öka till 20 miljarder i svenska kronor, sedan börjar begränsningarna för den här strategin kännas.”

Idag är medianen för storleken på portföljbolagen 3,3 mdr euro i börsvärde och och en typisk positionsstorlek 30-50 MEUR. Av 20 innehav står 15 står för 80% och fem innehav är på väg in eller ut. Tidshorisonten är 2-3 år.

“Vi vill inte ha fler innehav, jag kan inte hålla fler i huvudet. Och vi måste försöka vara före marknaden, annars är du ju marknaden och varför finns vi då till?” frågar han retoriskt.

Specialitet: Sverige

Coeli European är överexponerad mot svenska innehav, som står för 30% av värdet. Petersson säger att oljefondens chef Nicolai Tangen uppmuntrar investeringar i den lokala talangpoolen, då man vill komma åt den lokala expertisen.

Stora svenska innehav är Biotage, SLP, Scandic, Bonesupport och Lindab (se faktaruta).

Alla befinner sig i olika faser av värdeskapandemodellen, men en gemensam nämnare enligt Petersson är att de har “fantastiska VD:ar”

Hur många bolag tittar ni närmare på per år?

“Drygt 100. Vi behöver en handfull nya innehav per år.”

Världsläget har gjort att bedömningar av externa riskfaktorer upptar mer tid.

“Det är därför man ser ut som man gör!” Petersson pekar på sitt gråa hår. “Man sitter och funderar och funderar. Vi går igenom portföljen en gång i veckan, allt som har varit och kan komma att hända. Nu handlar allt om tullar, men ingen vet var det landar.”

Men risker finns även i USA, där han tycker börsens genomsnitts-P/E på 23 tyder på en aning blindhet.

“Det säger jag med visst avund. Men jag blir förvånad om det fortsätter hela 2025. En strateg sa förra veckan att man ska sälja alla svenska aktier, köpa amerikanska och bli rik. Den sortens övertro är en risk i sig”, säger han.

Det leder till räder mot europeiska bolag.

“Prata med vilken Londonstyrelse som helst. De är rädda allihopa för att amerikanska bolag kan köpa upp dem med sina dollar. Och det händer hela tiden. Det är också därför vi ser så mycket buybacks i år.”

Fina fastigheter

Minst osäker av omvärldsfaktorerna är räntan, tycker Petersson. Den kommer att fortsätta ner i Europa trots att han tycker ECB är “inkompetenta”.

“De ligger konstant efter kurvan. När man såg på intervjuer för två år sedan då inflationen ökade satt de där som frågetecken. Fed är mer lyhörda”, säger han.

Nedgången är bra för de räntekänsliga småbolag som European-fonden fokuserar på.

Någon bransch som ser särskilt intressant ut?

“Vi tar inte bets på teman, men jag gillar fastigheter rent allmänt och svenska fastighetsbolag i synnerhet, där vi känner personerna väl.”

Han berättar att fonden ökat på antalet fastighetsaktier på sistone.

“Obligationsmarknaden, som var förgiftad nyss, är glödhet nu. Men det syns inte på aktierna. Jag vet inte varför fastighetsaktierna inte gått bra i två månader – det är därför vi köpt mer.”

Kaotisk krona

Vi kommer in på valutor och den svenska kronan.

“Det är riktigt, riktigt, riktigt, riktigt sorligt”, säger Mikael Petersson.

Oj.

“Det är orimligt att vi som högteknologiskt land fladdrar runt så här. Dollarn har stärkts 10% på en månad. Det är helt absurt! Jag är övertygad om att till sist kommer verkligheten ifatt och vi går med i euron. Det är tillräckligt med konjunkturcykler. Vi kan inte leva så här”, säger han.

Kräver marknaden ett nytt riskpremium på mindre valutor?

“Det är ingen som vet, men jag skulle tro det. Den norska kronan är ju ännu konstigare. Det är ju ingen som tror att deras balansräkning är dålig.”