Fortsatt fusk med index

Fondernas årsrapporter som just nu dråsar ned i brevlådan är fulla av jämförelser med olika index. Många allemansfonder och Sverigefonder jämför sig med Affärsvärldens generalindex, som steg 38 procent under 1996 och 25 procent 1997.

I media blir det allt vanligare att istället jämföra med Generalindex Total, som är Generalindex med återlagda utdelningar och som av historiska skäl även brukar kallas Findatas avkastningsindex. Det steg 43 procent under 1996 och 28 procent 1997.Skillnaden är fem procentenheter ett år, tre nästa, vad spelar det för roll?

138% eller 185%

Men ser man över hela 1990-talet är skillnaden faktiskt stor. På de åtta åren fram till det senaste årsskiftet har Generalindex stigit från 1262 till 3000, en uppgång på 138 procent. Samtidigt har Generalindex Total stigit från 1629 till 4646, en uppgång på 185 procent.Och det är självklart lättare att få den egna utvecklingen att se bra ut om man jämför med en uppgång på 138 procent.

Alltså gör fonder och andra det. Fusk, tycker vi på Affärsvärlden. Fonderna får ju faktiskt utdelningar från de aktier de äger.

Fondförvaltarnas motargument brukar vara att fonderna har kostnader som inte belastar index, främst sina egna förvaltningsavgifter. »Direktavkastningen är ju bara två procent och det motsvarar vår avgift plus transaktionskostnader« säger de.

Men alternativet för kunden är trots allt att köpa en egen aktieportfölj, vilket åtminstone på Stockholmsbörsen kostar en bråkdel av två procent per år. Och den som äger egna aktier får ju direktavkastningen.

Nej, förvaltningsavgiften betalar kunden inte för nöjes skull, utan för att få hjälp av skickliga förvaltare att överträffa Generalindex Total.

Dessutom är förvaltarnas argument lurigt. De hänvisar till direktavkastningen, alltså de kontantutdelningar som börsbolagen normalt betalar ut i maj varje år. Men de senaste två åren har Generalindex Total stigit fyra procent mer per år än Generalindex, medan direktavkastningen varit under tre procent.

Denna skillnad är inget nytt. I diagrammet syns dels prognosen för direktavkastningen under de senaste tio åren, som är baserad på utdelningsprognoserna i Aktieindikatorn, dels den faktiska direktavkastningen de senaste tio åren, som är beräknad som skillnaden i årsavkastning mellan Generalindex och Generalindex Total.

Skillnaden beror bland annat på att det inte bara är den vanliga årliga utdelningen som kommer från börsföretagen. De knoppar ibland av delar. Exempel de senaste åren är Investors utdelning av optioner i Scania och Volvos utdelning av Swedish Match.De fondförvaltare som medger att en jämförelse med Generalindex Total vore mer korrekt, brukar hänvisa till att de måste göra som konkurrenterna.

Men då medger de samtidigt att de fuskar med index. De väljer en jämförelse som inte är korrekt. »Men alla gör det ju.«

Även Fondindikatorn i Affärsvärlden jämför fonderna med index utan utdelningar. Det beror på att vår dataleverantör SIX inte vill leverera utländska index med återlagda utdelningar. Det är för dyrt att köpa dessa indexvärden, säger de ansvariga på SIX. Istället har Affärsvärlden valt att bara godkänna fonder som överträffar sitt jämförelseindex.