Förtroendet för Handelsbankens VD sviktar: ”Kan inte ghosta marknaden”

”Det är väl svårt ha en sämre start på en VD-period, det får man ju säga.”

Orden beskriver Michael Greens första kvartal på Handelsbanken och kommer från en analytiker som inte är imponerad av vad han hittills sett av den internrekryterade bankchefen.

När bankens Q1-rapport släpptes i slutet av april överraskade den negativt. Främst på det område som en gång var bankens styrka: kostnadskontroll.

Analytiker som Afv pratat med, och marknaden i stort, upplevde att det fanns stora frågetecken. Aktien föll 12% på rapporten.

Det hjälpte inte att Michael Green sedan tillträdet i januari gått ut hårt med behov av nedskärningar och effektivisering.

”Det lät som att kostnaderna skulle ner. Nu har man bara skapat fler frågor och man vet inte vad man ska tro. Det är extremt otydligt”, säger en erfaren bankanalytiker som önskar vara anonym.

Grumlig kommunikation

Just otydligheten är den andra skon som klämmer. Utöver besparingsfokus har Green nämligen velat profilera sig som mer transparent och kommunikativ än bankens tidigare VD:ar. Men när det hölls analytikerkonferens efter rapportsläppet var han inte närvarande. Det sörjde för höjda ögonbryn och på vissa håll ren irritation.

”Han skulle förbättra kommunikationen med marknaden och så har den blivit betydligt sämre. Jag vet inte vad vi ska tro om någonting egentligen. Och vi har inte fått chansen att ställa några frågor till VD”, fortsätter den kritiske analytikern.

En förvaltare som är tungt investerad i banken uttrycker också förbehåll:

”Man har haft ett litet ovanligt angreppssätt när det gäller de här callen. De två tidigare VD:arna har väl inte heller deltagit. Men det sticker ut att VD för ett stort bolag på börsen inte är med”, säger han och poängterar att det hade varit skillnad om det gått bra för banken när VD valde att vara frånvarande.

”För stunden finns det ett problem kring kommunikationen, det tycker jag absolut”, säger han och tillägger att förtroendet för VD är särskilt viktigt inom banksektorn.

Inte heller Lars-Erik Lundgren, förvaltare av Aktie-Ansvars Sverigefond, var helt nöjd med VD:ns frånvaro.

“Jag blev både besviken och förvånad. Intrycket när han tillträdde var ett helt annat och jag förstår helt enkelt inte varför han inte dök upp. Man kan inte ghosta marknaden på det viset.”

Lundgren, vars fond äger aktier i banken, säger att även om VD:ar inte alltid är med så är tillgängligheten efter en dålig rapport viktig.

“Man vill ha mer kött på benen. Det kan finnas rimliga anledningar till varför det till exempel är fler anställda nu än när han började. Han har fortfarande chansen att förklara. Men då måste det ske snart”, säger Lundgren.

När Handelsbanken får tillfälle att bemöta kritiken skriver tillförordnad presschef Mats Olsson till Afv:

“Uppdelningen mellan CFO och VD kan variera, och har historiskt varierat, på grund av praktiska omständigheter.”

Inte tappat förtroendet – ännu

Peter Magnusson, förvaltningschef på Cicero Fonder, är också investerare i Handelsbanken. Han är beredd att ge Green litet tid att bli varm i kläderna.

“Vi har inte tappat förtroendet ännu. Däremot är det olyckligt att kommunicera återhållsamhet i Q4 och sedan presentera höjda kostnader i nästa rapport”, säger han.

En förklaring som inte lyfts fram tycker han är att avsättningarna till bankens vinstandelssystem för anställda, Oktogonen, blev större än väntat. Men att detta låg utanför ledningens kontroll, eftersom de bestäms av bredare marknadsdata.

“Men alla företag har läge att vara transparenta kring rapporttillfället. Det ska man använda och vi får hoppas att det kommer efter hand för Green. Det finns andra exempel på personer som behövt några kvartal”, säger Magnusson och nämner att den uppburne Tom Johnstones efterträdare på SKF, Alrik Danielson, hade det motigt i början.

Den tidigare nämnda tungt investerade förvaltaren pekar på att det finns ytterligare teman Green måste adressera:

”Handelsbanken är i grunden en hyfsat kostnadseffektiv bank, men har andra utmaningar också. Intäkterna är minst lika relevanta. Nu har man krympt och sålt och skalat ner. Men för att vara attraktiv över tid behöver man växa intäkterna och där finns ett ganska stort frågetecken”, säger han.

Boman styr och ställer?

Sedan start har Michael Green upprepat önskan att “vi ska bli mer Handelsbanken”. Det ser Lundgren på Aktie-Ansvar inte nödvändigtvis som en framgångsformel.

“De sista tio åren har ju inte varit bra”, säger han.

Tio år är precis så länge som Pär Boman varit ordförande för banken. En av storägande Fredrik Lundbergs närmaste män och ny ordförande för AB Volvo. Under Bomans ordförandetid har det hunnits med fyra VD:ar och banken har på ett antal nyckeltal halkat efter i jämförelsen med konkurrenterna. Lundgren hade gärna sett mer långvariga ledare eftersom det tar ett tag innan idéer sätter sig.

“Det tyder på problem högst upp. Det är förstås svårt att säga varför, men jag kan tänka mig att det rör sig om toppstyrning. Frank Vang-Jensen var bara i rollen ett år och man undrade varför när han slutade. Efter det har han gjort ett bra jobb på Nordea som är en mycket bättre bank nu än när han började.”

Även analytikern ser problem i högsta skiktet.

”De har bytt VD betydligt oftare än alla andra banker. Och de har alltid hittat dem internt. Då kan man undra hur mycket Boman egentligen styr och ställer. Det vet vi inte utifrån, men det har alltid spekulerats i att han fortsatt bestämma”, säger analytikern med referens till att Boman var VD innan hann blev ordförande.

Peter Magnusson på Cicero är mer tveksam till att spekulera i styrelsens funktionssätt, men önskar sig också längre VD-perioder.

Förvaltaren från annan firma, som inte vill uppge namn, tillägger: 

“Fyra VD:ar tyder på att man kanske haft svårt att hitta vägen framåt. Det är ett tag nu sedan Handelsbanken stack ut som någonting positivt” säger han. 

Hemvävda problem

Att Handelsbanken fortfarande är känd för försiktighet och har bra kreditgivning ser förvaltarna som positivt. Men i konkurrensen med tre andra storbanker på börsen räcker det inte för att hålla ledningen.

Magnusson pekar på att decentraliserade Handelsbanken tagit längre tid att genomföra den digitala transformationen jämfört med de andra. Lundgren å sin sida vill se vart det bär hän:

“Det måste till en tydlig plan nu. Hur ska man nå vinstmålet? Swedbank lyckades vända skutan för några år sedan genom tydlig kommunikation om vilka spakar man skulle dra i”, säger Lundgren.

”Problemen är till viss del självförsakade. Informationsgivningen kring rapporten hade kunnat vara bättre, det är alla överens om. När analytiker tvingas sänka sina prognoser behövs förklaringar vilka nu saknades”, säger han och fortsätter:

”Hade man kunnat guidat marknaden bättre? Sannolikt. Den stora kursreaktionen tyder ändå på att marknaden blev helt överraskad.”

Enligt analytikern har Green inte ingjutit förtroende i många.

”Svenska investerare hade någon lunch (med Green, reds anm) nära inpå rapporten och den hade tydligen inte heller varit bra. Det var dålig feedback från den”, säger han och fortsätter:

”Jag har lite svårt att se vad som ska vända på det här. Jag vet inte vad huvudägarna i banken vill. Jag vet inte vad styrelsen vill. Och nu vet jag inte heller vad VD vill. Då är det svårt att förstå vart banken är på väg.”

Kan han göra någonting för att reparera det här?

”Det gäller att leverera. Det naturliga hade varit att han kommit in och inte sagt så mycket om kostnader och annat, utan gått igenom vad han vill göra med banken. Sedan kanske i mitten av året eller Q3 kommit ut med en plan. Men nu vet vi ingenting egentligen. Där står vi”, säger analytikern.

LÄS ÄVEN Peter Bensons krönika: Inget storbankslugn för Micke mikro-manager