Förtida uttag: »Kan jag få den garantin skriftligt?«

En man, låt oss kalla honom Bertil, har nått sitt 61 levnadsår. Han blev nyligen kallad till konsultation hos en försäkringsmäklare, en extern rådgivare inom Skandia Försäkringskonsult. Gratis konsultation kan aldrig skada, tänkte Bertil och begav sig till den flotta adressen vid Stureplan i centrala Stockholm.

På kontoret stod det klart att försäkringsmäklaren ville övertala Bertil att göra ett förtida uttag av sin ålderspension (folkpension plus ATP) parallellt med att han fortsätter att arbeta, och sätta pengarna i en kapitalförsäkring fram till den faktiska pensioneringen.

Lovar för mycket

Enligt försäkringsmäklaren skulle avkastningen på kapitalförsäkringen göra den totala pensionen högre än ålderspensionen. Detta råd gav försäkringsmäklaren utan att sätta sig in i Bertils totala ekonomi. På ett kollegieblock skissade försäkringsmäklaren under själva samtalet upp en enkel kalkyl vad en sådan lösning skulle kunna innebära. Alltså ingen datoriserad kalkyl där individens förutsättningar och förväntningar på avkastning kunde läggas in.

Bertil, som läst Affärsvärlden, frågade då mäklaren om inte kapitalförsäkringar är förskräckligt dyra och om kostnaderna var medtagna i kalkylen. Knappt hade Bertil avslutat sin fråga förrän mäklaren lovade att avkastningen i kapitalförsäkringen skulle täcka kostnaderna. »Kan jag få den garantin skriftligt?« frågade Bertil. Men det gick ju förstås inte.

Försäkringsmäklaren lovade för mycket. Ingen kan veta vilken avkastning börsen kommer att ge i framtiden. Det är lätt att ta ut svängarna muntligt, eftersom ingen kan bevisa vad som sagts.

När »konsultationen« var klar sköt försäkringsmäklaren ett kontrakt för Skandia Link över bordet, nu var dags att göra affärer.

Bertil var för luttrad för att skriva under kontraktet omgående. Han gick hem, funderade, härsknade till och kontaktade Affärsvärlden. På Affärsvärldens blev vi intresserade av Bertils historia och ringde till Skandia Link. Till saken hör att den här typen av lösningar, förtida uttag och kapitalförsäkringar, var mycket ifrågasatta för ungefär två år sedan.

»Vi har inte haft någon sådan här kampanj alls«, säger Cecilia Kragsterman, VD på Skandia Link och fortsätter: »jag är mycket tveksam till såna här lösningar«.

Affärsvärlden kontaktar då försäkringsmäklaren som menar att lösningar av det här slaget är accepterat på alla nivåer inom Skandia.

Lukrativt för branschen

Oavsett om försäkringsbolagen står bakom de externa rådgivarnas försäljningsargument innebär varje kontrakt mycket pengar. Att försäkringsmäklarna just vill sälja kapitalförsäkringar beror sannolikt på två saker dels är de dyra, vilket innebär stor provisioner till mäklaren, dels är friheten från arvsskatt ett tacksamt försäljningsargument. Utbetalningar från kapitalförsäkringar är nämligen fria från arvsskatt upp till sex basbelopp per mottagare. Ingen vill betala skatt och det rör ett spörsmål som säkert känns angeläget när man börjar bli lite äldre – hur man ska föra över förmögenheten till sina barn.

Du som överväger att göra ett förtida uttag eller får ett sådant råd, oavsett om det är från Skandia eller ej, bör ställa dig två frågor och överväga noga:

1. Varför ska jag göra ett förtida uttag?

2. Vad ska jag i såfall göra med pengarna i stället?

Det är sedan januari 1998 tillåtet att börja kvittera ut ATP och folkpension från 61 års ålder oavsett om du fortsätter att jobba eller inte. För varje månad som du tar ut full ålderspension mellan 61 och 65 års ålder minskar din ålderspension resten av livet med 0,5 procent. Väljer du att göra förtida uttag alla fyra åren innebär det att ålderspensionen reduceras utbetalningarna med 24 procent under hela din återstående livstid.

Om du tar förtida uttag från pensionen från 61 år blir summan av alla pensionsutbetalningar mindre om du lever längre än till 77 års ålder. Det innebär en spekulation i hur länge du lever, blir du riktigt gammal får du en pensionsminskning under många år.

Dessutom måste du ta hänsyn till hur din skattesituation ser ut. Endast om du har samma marginalskatt som pensionär, som vid 61–65 års ålder lönar det sig att göra ett förtida uttag. Då betalar du lika hög marginalskatt på din ålderspension oavsett om du börjar ta ut den vid 61 eller 65 års ålder. Tjänar du under brytpunkten (just nu 245.000 kronor per år) efter pension ska du absolut vänta med att ta ut din ålderspension. Likaså om du inte har full ATP-poäng, eftersom du inte får någon ATP-poäng de år du gör förtida uttag.

Bara för rika

Ovanstående ger alltså vid handen att den som kan överväga ett förtida uttag redan har en ekonomisk sits som tillåter ett högre risktagande och vars främsta motiv kanske är att få en större frihet att disponera sina pensionspengar.

Den andra frågan är svårare att besvara. Ingen kan rimligtvis veta någonting om hur de finansiella marknaderna kommer att utvecklas i framtiden. Åtminstone under de närmaste åren finns det många fundamentala faktorer som talar för att vi kan förvänta oss ett ganska mörkt globalt börsscenario. Alltså under de åren då en hög avkastning är nödvändig för att ett förtida uttag ska löna sig.

Oavsett om man sätter pengarna i en kapitalförsäkring eller någon annan aktierelaterad sparform ökar du risken avsevärt i din ekonomi.

Med just kapitalförsäkringar är nackdelen att de är väldigt dyra, dels betalar man en fast och en rörlig avgift till försäkringsbolaget, dels en förvaltningsavgift till fondbolaget.

Dessutom betalar man en schablonskatt varje år på förmögenheten oavsett om man har haft en värdetillväxt eller ej.

Enligt Affärsvärldens beräkningar måste den som gör ett förtida uttag och sätter pengarna i Skandia Links kapitalförsäkring placera i tillgångar som ger en avkastning på närmare 4 procent per år under de fyra första åren för att täcka avgifter och

skatt så att inte pengarna minskar jämfört med om du tagit ut pengarna och lagt dem i madrassen.

Riskabla råd

Därmed ger ränteplaceringar idag inga vinstmöjligheter. Alltså återstår aktier. Att investera i aktier fyra år innan pension går stick i stäv med försäkringsbolagens normala rekommendationer – att man ska minska andelen aktiefonder ju närmare pension man kommer för att säkra utbetalningarna.

För den som vill riskera sina pensionspengar är ett köp av Luxemburgregistrerade fonder troligen bättre än en kapitalförsäkring. Avgifterna är lägre och eftersom skatten då tas ut som reavinstskatt vid spartidens slut ger det en skattekredit som kan förränta sig. Fördelarna blir större ju längre pengarna står inne. Dessutom finns det en hel del som talar för en sänkning av reavinstbeskattningen i framtiden.

Övriga artikar om pensionssparande

Övriga artiklar om kapitalförsäkringar