Först i luften

Var och en som läst sina antika sagor vet att ingenjören Daidalos och hans son Ikaros flög redan tretusen år före Orville och Wilbur Wright.

Det berättas att Daidalos och Ikaros hade fängslats av kung Minos på Kreta. De placerades på en bergstopp varifrån det inte gick att ta sig ner, och tanken var att de skulle försmäkta där och bli uppätna av örnarna som häckade på klipporna. Men den fiffige Daidalos fann på råd. Med hjälp av bivax fäste han fågelfjädrar på armar och ben, varefter far och son begav sig ut på historiens första flygtur. Tyvärr flög Ikaros i sitt ungdomliga övermod alltför nära solen. Vaxet smälte, och han störtade i havet i närheten av ön Patmos. Denna del av Egeiska havet kallas därför vanligtvis Ikariska havet.

Men låt oss nu lämna sagorna. Världens första bemannade luftfärd i historisk tid ägde rum i Frankrike den 21 november 1783. Det var markisen d’Arlande och apotekaren Pilâtre de Rozier som gjorde en uppstigning med en “montgolfière”, en varmluftsballong av bröderna Montgolfiers tillverkning. Den 1 december samma år gjorde så fysikprofessorn Jacques Charles och instrumentmakaren Nicolas Robert den första bemannade uppstigningen i en “charlière”, en vätgasballong.

Året därpå skedde de första flygexperimenten i Sverige. En vätgasballong med fyra meters diameter och en katt som passagerare skickades upp från Observatoriekullen i Stockholm. Tre veckor senare hittades ballongen på Värmdö. Utan katt.

Till Norge kom de första flygarna 1870, när fransk-tyska kriget rasade som värst. Två fransmän tog sig ut ur det belägrade Paris med hjälp av en luftballong. Kraftiga vindar förde emellertid ballongen norrut över Nordsjön tills den havererade i Lifjell i Telemark, i dag populär skidort. Ballongens gondol finns utställd på Tekniska museet i Oslo.

Men först med ett motordrivet flygplan var väl ändå bröderna Wright? Ånej!

Det sägs att den franske ingenjören Clément Adèr redan som 14-åring gjorde sin första flygtur. Han hade sytt sig en fågelkostym och fäst fjäderförsedda vingar på ryggen. Liksom Ikaros kastade han sig sedan utför en liten kulle. Det hela gick inte så bra, men drömmen om att flyga övergav han aldrig.

Adèr tog ingenjörsexamen 1861, och arbetade sedan först för vägverket och sedan för de sydfranska järnvägarna. 1868 förbättrade han velocipeden genom att förse dess hjul med däck av gummi, något som ökade cyklistens komfort avsevärt. Efter att ha varit med och installerat de första telefonlinjerna i Paris i början av 1880-talet (han konstruerade också mikrofonerna till Teatrofonen, som man kunde läsa om i förrförra numret) övergick han till att helt ägna sig åt sina flygplaner. Den 9 oktober 1890, tretton år före bröderna Wright, lättade han från marken i sin ångdrivna flygfarkost “Eole”, en fladdermusliknande konstruktion med hopfällbara vingar uppkallad efter den grekiska vindguden.

Flygmaskinen var sex meter lång, hade ett vingspann om 14 meter och vägde ungefär 300 kilo, inklusive föraren. Den var försedd med en ångmaskin som utvecklade 20 hästkrafter samt en fyrbladig propeller som mest påminde om ett knippe stora gåspennor. Adèrs stora bedrift är att han över huvud taget lyckades få denna märkliga maskin att lätta från marken – även om det bara var en halvmeter och helt utan kontroll från förarens sida.

Efter provflygningarna med Eole lyckades Adèr få ekonomiska bidrag från franska armén för att bygga en mer avancerad maskin. Vid regementet utanför Toulouse företog Adèr sedan nya flygförsök.

Med sin nya maskin “Avion III” (en akronym för Appareil Volant Imitant les Oiseaux Naturels – flygande maskin som imiterar naturens fåglar) flög han åtskilliga gånger på flera meters höjd under 1897. Sporrad av sina framgångar bjöd han den 14 oktober in en samling generaler till en demonstration på en hästkapplöpningsbana utanför Paris. Tyvärr råkade det blåsa upp, vilket medförde att planet blåste av banan och havererade i en närbelägen skog.

Adèr tvingades överge sina flygprojekt. Men Avion III reparerades och ställdes ut på världsutställningen i Paris 1899. Därefter donerades den till Musée des Arts et Metiers, där den fortfarande kan beskådas i trapphallens tak.

Så därför blev det i stället bröderna Wright som 1903 på allvar startade flygeran. De försåg sitt plans vingar med skevroder, vilket gjorde att de till skillnad mot Adèr faktiskt lyckades styra sin maskin.

Bröderna Wrights lyckade flygturer vid Kitty Hawk blev också startpunkten för en rad intrikata upphovsrättsprocesser, där amerikaner och fransmän ilsket hävdade sina flygpatent. Patentstriderna vanns av amerikanerna, men europeisk flygteknik har sent omsider fått sitt rykte återupprättat – kanske inte rättsligt, men ekonomiskt, och industriellt. Airbus har gått om Boeing, och är numera världens största trafikflygplanstillverkare. Och fabriken i Toulouse är givetvis uppkallad efter Clément Adèr.

Kaianders Sempler, journalist och medarbetare i tidningen Ny Teknik, skriver

en krönika i Affärsvärlden varje vecka.