Handelskrig

Forskning: Bushs ståltullar gav långvariga effekter

Trumps importtullar på stål och aluminium införs imorgon och EU kan vänta sig 25% tull på dessa varor. Trumps nyckfullhet gör att vi inte vet hur länge tullarna stannar, men forskare menar att även kortlivade tullar kan få långvariga effekter.
Igår 15:35
Forskning: Bushs ståltullar gav långvariga effekter - sdlKVOgrgWby3Y
President George W. Bush införde ståltullar 2002. Foto: AP/Dennis Cook

Imorgon inför USA 25-procentiga importtullar på stål och aluminium. Dessutom får kanadensiska varor 25% extra i tullavgifter, efter ett besked från Trump under tisdagen.

Även om Trumps tullutspel är svårtolkade, så kan även kortlivade tullar få långsiktiga effekter. Detta visas av ny forskning från University of Wisconsin-Madison, vilket även rapporterats av Wall Street Journal.

Kortvariga tullar – långvariga effekter

Faktum är att det inte är så länge sedan USA senast införde ståltullar för att skydda sin inhemska stålindustri. Under George W. Bush första mandatperiod införde hans administration tullar på 171 stålprodukter på i genomsnitt 25%. Tullarna trädde i kraft mars 2002 och lyftes bort i december 2003. Mexiko och Kanada fick undantag från tullarna den gången.

Forskaren Lydia Cox vid University of Wisconsin-Madison har studerat långtidseffekterna av Bushs ståltullar.

Hon finner att tullarna hade omedelbara negativa effekter på tillverkningsindustrin och import. Men mer intressant är att dessa effekter inte upphörde när de, relativt kortlivade, tullarna lyftes.

Handelsflöden ställdes om och USA:s andel på de globala marknaderna minskade.  När tullarna lyftes återgick exportpriserna snabbt till samma nivå som innan tullarna, men tillverkningsindustrin haltade och återhämtade sig inte förrän 2010, alltså sju år senare.

När Cox summerar kostnaderna för tullarna visar (grova) beräkningarna en nedgång i export på mellan 10-50 mdr USD per år 2002-2009. Under samma period räknar Cox med att tullarna var ansvariga för förlusten av 168 000 jobb per år. Vilket ironiskt nog är fler än antalet anställda i hela USA:s stålindustri, som tullarna skulle skydda.

USA förlorar igen?

I George W. Bush fall var det tydligt vad syftet med tullarna var.

Det är inte helt klart vad Trump vill ha i utbyte från handelspartners för att ta bort tullarna.

Tullarna omfattar handeln med EU men svenska stålföretag tros klara sig relativt lindrigt. De största förlorarna väntas bli de amerikanska konsumenterna, i alla fall om man ska tro bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa.

Boston Feds analys går på samma linje. De uppskattar att Trumps tidigare förslag på tullar (25% på Kanada och Mexiko samt 10% på Kina) skulle addera 0,5-0,8 procentenheter på kärninflationen i USA.

Läs mer: Ministern om Trumps tullar: Svaret från EU blir proportionerligt

Handelskrig Donald Trump Tullar EU Inflation
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar